50 fängslade journalister i Turkiet
Skriftlig fråga 2010/11:289 av Kakabaveh, Amineh (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-02-10
- Anmäld
- 2011-02-10
- Besvarad
- 2011-02-16
- Svar anmält
- 2011-02-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 februari
Fråga
2010/11:289 50 fängslade journalister i Turkiet
av Amineh Kakabaveh (V)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
Vänsterpartiet anser att Turkiet ska kunna bli EU-medlem när grundläggande krav på demokrati och mänskliga rättigheter är uppfyllda och landets befolkning vill ansluta sig till EU. Sverige deltog i beslutet att låta Turkiet bli kandidatland i EU med förhoppningen att detta skulle förbättra landets förhållanden vad gäller demokratiska och mänskliga rättigheter. Sedan dess har en del förändringar i turkisk lagstiftning skett, vilket såväl Sverige som EU ansett positivt. Men betydelsen av förändringarna har ibland tillmätts så stor betydelse att intrycket getts att Turkiet förvandlats till en idyll. När det gäller att praktisera ny lagstiftning finns dock stora brister. Dessutom finns många gamla lagar kvar som inskränker yttrandefriheten.
Den 12 september 2010 öppnade en folkomröstning upp för möjlighet till verklig förändring i Turkiet. Likafullt uppger Europeiska journalistfederationen, EFJ, att det i dag sitter 50 journalister fängslade i Turkiet. Inte sällan är de utmätta straffsatserna absurda – två redaktörer vid en kurdiskspråkig tidning, Azadiya Welatb, har till exempel fått domar på 169 respektive 138 år. I skrivande stund pågår över 700 rättegångar mot journalister i Turkiet. Att detta är möjligt beror på att en rad lagar inte räknas som yttrandefrihetslagar utan hänförs till andra lagstiftningsområden, men ändå kan användas för att kväva kritik mot de styrande. Politisk kritik av en ministers agerande hänförs till exempel till lagens ärekränkningsparagrafer. Framsteg må ha gjorts i Turkiet, men någon anledning till förnöjsamhet torde inte finnas. Det borde vara självklart att Sverige och EU kraftfullt protesterar mot den begränsade yttrandefriheten och behandlingen av de 50 fängslade journalisterna i Turkiet.
Avser utrikesministern att rikta kritik mot Turkiet för brister i yttrandefriheten och kräva frigivning av de 50 journalister som i dag sitter fängslade i Turkiet?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:289 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2010/11:289 50 fängslade journalister i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Amineh Kakabaveh har frågat mig huruvida jag ämnar rikta kritik mot Turkiet för brister i yttrandefriheten samt om jag avser att kräva en frigivning av de journalister som sitter fängslade i Turkiet.
Jag vill börja med att uttrycka min övertygelse om att Turkiets fortsatta EU-process, liksom hittills, kommer att vara en stark kraft för positiva förändringar i landet. Trots en delvis oroande utveckling när det gäller framför allt pressfrihet, är den övergripande respekten för mänskliga rättigheter ändå väsentligt bättre i Turkiet i dag än för bara några år sedan. Här har EU-processen varit avgörande.
I 2010 års framstegsrapport tar kommissionen upp ett antal kritiska punkter gällande yttrandefriheten i Turkiet, bland annat om hur åtal väcks mot journalister och den självcensur detta leder till. Vidare kritiseras Turkiet för det stora antalet blockerade hemsidor och kommissionen konstaterar att Internetlagstiftningen behöver liberaliseras. EU:s utvidgningskommissionär Štefan Füle har också kritiserat fängslandet av turkiska journalister specifikt, exempelvis i ett tal på Bosporenkonferensen i oktober förra året. Samtidigt konstateras att den turkiska debatten i dag är öppen för behandling av de mest känsliga frågorna – till exempel den kurdiska frågan – på ett helt annat sätt än tidigare.
Ett exempel på hur EU-perspektivet givit resultat är ändringen av artikel 301 i strafflagen som lett till en betydande minskning av väckta åtal mot journalister eller andra personer som uttrycker synpunkter om den armeniska respektive kurdiska frågan samt militärens roll och agerande.
Som en av de främsta förespråkarna för Turkiets EU-integration har Sverige en nära dialog med Turkiet och genom det en reell möjlighet att påverka. Just inskränkningar av yttrandefriheten är något som lyfts fram i den årliga MR-rapporten om Turkiet. I den svenska samarbetsstrategin med Turkiet har stöd till yttrandefrihet högsta prioritet.
Med ett långsiktigt arbete genom EU, bilaterala samtal, och genom stöd till civilsamhället, har Sverige bäst möjlighet att verka för yttrandefriheten i Turkiet och hjälpa de journalister som fängslats.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.