Polisens verksamhet
Skriftlig fråga 2001/02:1084 av Marcelind, Ragnwi (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-19
- Anmäld
- 2002-04-23
- Besvarad
- 2002-04-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 april
Fråga 2001/02:1084
av Ragnwi Marcelind (kd) till justitieminister Thomas Bodström om Polisens verksamhetDet som regeringen kallar historiens största satsning på polisen har inte fått något genomslag. Situationen är graverande. Långa väntetider hos polisen gör att människor tar lagen i egna händer. Polisen har inte tid och resurser att bekämpa brottsligheten, än mindre att förebygga den. Kommuner känner sig tvingade att hyra in vaktbolag. Den enskilde medborgaren som inte har råd med bevakningsbolag står utan hjälp. Allt detta urholkar förtroendet för polisen.
Det saknas poliser. Justitieministern har vid flera tillfällen hävdat att det ska finnas 17 000 poliser år 2004. Hur detta ska gå till med nuvarande utbildningstakt och indragna resurser är för Kristdemokraterna en gåta. Hög medelålder och pensionsavgångar framöver gör behovet av nyrekrytering än mer akut.
193 närpolisområden har stängts de senaste sex åren. Justitieministern säger att "närpolisreformen ska fullföljas"! Hur ska denna reform kunna fullföljas utan poliser?
Löneförhandlingar med polisen har inte fullföljts. En löneutveckling på 2,2 %, är en av de sämsta på marknaden.
Min fråga till justitieministern är då:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att indragningen av 169 miljoner kronor från innevarande års anslag till RPS inte får några negativa konsekvenser för polisens operativa verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1084 besvarad av
den 24 april
Svar på fråga 2001/02:1084 om polisens verksamhet
Justitieminister Thomas Bodström
Ragnwi Marcelind har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att indragningen av 169 miljoner kronor från innevarande års anslag till polisen inte får några negativa konsekvenser för polisens operativa verksamhet.
I juli förra året beslutade regeringen om att knappt 170 miljoner kronor skulle dras in på polisens anslag. Indragningen, som regeringen redogjorde för i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1), gjordes därför att pris- och löneomräkningen för 2001 inte hade blivit korrekt beräknad. Felräkningen berodde på att Rikspolisstyrelsen inte hade lämnat ett underlag för pris- och löneomräkningen till Statskontoret i tid.
I budgetpropositionen för 2002 gjorde regeringen bedömningen att felräkningen kunde få negativa konsekvenser för polisens verksamhet för åren 2002 och 2003. Av den anledningen har polisens anslag, vilket också framgår av budgetpropositionen, höjts med knappt 170 miljoner kronor för de åren. Felräkningen har inga konsekvenser för åren 2004 och framåt.
Ragnwi Marcelind tillhör dem som konsekvent målar en dyster bild av polisen och sällan kommer med konstruktiva förslag på hur vi ska ge polisen bättre förutsättningar att klara sina uppgifter.
Jag har en betydligt mer positiv syn på svensk polis. Jag och regeringen vidtar åtgärder på en mängd områden för att ge polisen ännu bättre förutsättningar att förebygga och bekämpa brott. Ekonomin är ett bra exempel. Vi höjer nu polisens anslag med 1 850 miljoner kronor på bara fyra år. Rikspolisstyrelsen bedömer att antalet poliser kommer att öka så mycket under den kommande treårsperioden att det motsvarar nästan en ny polis varje dag. Vi kan redan nu se effekterna av regeringens satsning på polisen genom att ökningen av antalet poliser har påbörjats. I januari utexaminerades 188 nya polisaspiranter och i juni kommer ytterligare drygt 250.
För att höja kvaliteten i polisens arbete måste vi skaffa oss beslutsunderlag. Regeringen har därför tillsatt flera viktiga utredningar som berör polisen och som kommer att bli klara det närmaste året. Jag vill här nämna tre av dessa utredningar.
Polisverksamhetsutredningen ska lämna förslag på hur polisen i högre grad ska kunna koncentrera sig på sin kärnverksamhet att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Poliser ska vara just poliser och inte samhällets mångsysslare i största allmänhet.
Regeringen har tillsatt Beredningen för rättsväsendets utveckling, som ska göra arbetet i rättsväsendet mer effektivt, utan att rättssäkerheten minskar. Utredningen ska bl.a. titta på formerna för brottsutredningar, genomströmningstiderna och utbildningen inom rättsväsendet. Rättsväsendet måste fungera och arbeta som en helhet. Vi vill väl alla att myndigheter ska samarbeta och ha medborgarens intresse för ögonen.
En utredning, Göteborgskommittéen, ska se över polisens möjligheter att förebygga och bekämpa allvarliga ordningsstörningar. Vi vill gärna ha stora evenemang i Sverige. Sverige ska vara en mötesplats som beslutsfattare åker till för att träffas. Även i sådana sammanhang måste demonstrationsfriheten värnas, men det får inte ske på ett sätt som underlättar för den minoritet som vill förstöra för oss andra.
Regeringens stora satsning på polisen pågår alltså för fullt. Jag tror på svensk polis, och jag kommer att göra vad jag kan för att ge den så bra förutsättningar som möjligt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.