Riksdagens snabbprotokoll 2002/03:2 Tisdagen den 1 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 2002/03:2

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2002/03:2 Tisdagen den 1 oktober Kl. 14.00 - 14.54

16.30 - 16.31

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

Protokoll
2002/03:2
----------------------------------------------------------------------

Efter gudstjänst i Storkyrkan, där gudstjänsten
förrättades av domprost Lennart Koskinen och predi-
kan hölls av katolske biskopen Anders Arborelius,
öppnades riksmötet i kammarens plenisal enligt det
program som i bilaga fogats till detta protokoll.
1 § Öppnande av riksmötet

Anf. 1 TALMANNEN:
Jag hemställer att Eders Majestät nu måtte förkla-
ra 2002/03 års riksmöte öppnat.

Anf. 2 HANS MAJESTÄT KONUNGEN:
Herr talman! Ärade riksdagsledamöter! Ännu en
gång har svenska folket gått till val. Medborgarna har
utsett sina företrädare till de styrande församlingarna
på såväl nationell som regional och lokal nivå i enlig-
het med våra demokratiska regler.
I Sverige ser vi demokratin som en självklar kraft
i utvecklingen av det samhälle vi bor och lever i. Att
få rösta i fria val är en förmån som måste vårdas och
försvaras, inte minst i skuggan av de mörka moln som
tornar upp sig på världshimlen och skapar oro och
osäkerhet. Jag tänker då bl.a. på extrema våldshand-
lingar utförda av terrorgrupper runtom på vår jord, de
globala hoten mot vår miljö och enligt många exper-
ter växande klyftor mellan fattiga och rika runtom i
världen. Här måste alla demokratiska krafter, natio-
nella såväl som internationella, samverka. Annars är
riskerna stora för en utveckling mot mera slutna och
intoleranta samhällen. Detta gäller vårt land likaväl
som många andra.
Herr talman! Ärade riksdagsledamöter! Ni har alla
ett stort ansvar att verka för att vårt svenska samhälle
förblir öppet mot omvärlden, mot andra kulturer,
religioner och människor. Men öppenheten måste gå
hand i hand med fortsatt trygghet och säkerhet för
både individen och samhället.
Många av de beslut ni fattar här i kammaren har
långsiktiga konsekvenser för vår livsmiljö. En viktig
del av den är naturen, luften och vattnet, som utgör
nödvändiga förutsättningar för allt liv på jorden.
Vi har på senare år upplevt extrema väderförhål-
landen som väckt undran och oro. Medan det här i
Skandinavien har varit en sommar med sol och re-
kordvärme har Centraleuropa drabbats av katastrofala
regn och översvämningar. Är detta ett resultat av
naturliga variationer eller av växthuseffekten?
Att besvara den frågan är kanske inte en uppgift
för Sveriges riksdag, men genom ert arbete kan ni
främja fortsatt forskning och utveckling i Sverige
såväl som internationellt. På detta område får vi inte
ge upp inför tillfälliga svårigheter utan obetingat
fortsätta kampen för en miljö som vi med stolthet kan
lämna efter oss till kommande generationer.
En jämnare fördelning av befintliga och nya re-
surser mellan jordens länder och mellan medborgarna
i dessa är en ständig utmaning för dem som styr. I
Sverige är det färska valresultatet en vägvisare för
riksdagens kommande arbete. Att omsätta löften och
visioner i konkreta åtgärder är en svår och grannlaga
uppgift.
Herr talman! Ärade riksdagsledamöter! Vi kom-
mer alla att med stor uppmärksamhet följa och ta del
av ert arbete. En tredjedel av er är helt nya i denna
församling. Kombinationen av erfarenhet och förny-
else brukar utgöra en god förutsättning för ett bra
resultat.
Jag vill önska er alla, valda ombud för Sveriges
folk, all lycka och framgång i ert ansvarsfulla värv.
Med dessa ord förklarar jag 2002/03 års riksmöte
öppnat.

2 § Regeringsförklaring

Anf. 3 Statsminister GÖRAN
PERSSON (s):
Eders Majestäter! Eders Kungliga Högheter! Herr
talman! Ärade ledamöter av Sveriges riksdag!
De svenska väljarnas uppdrag åt oss folkvalda var
entydigt: Sverige ska fortsätta att utvecklas som väl-
färdsnation. Därför måste barnens villkor, sjukvården
och omsorgen om de äldre gå före stora skattesänk-
ningar.
Därför ska varje reform vara finansierad och poli-
tiken präglas av ordning och ansvar. Därför ska poli-
tiken formas i samarbete och samverkan såväl i som
utanför riksdagen. Det är bara så målet kan nås: Sve-
rige ska vara de många möjligheternas land - inte de
stora motsättningarnas samhälle.
De senaste årens framgångar - en stark ekonomi,
hög tillväxt och låg arbetslöshet - bildar en god grund
för en offensiv politik. Målen för den ekonomiska
politiken ligger fast. De offentliga finanserna ska
uppvisa överskott och inflationen hållas tillbaka.
Utgiftstaken ligger fast och ska klaras.
Målet är att 80 % av befolkningen mellan 20 och
64 år ska vara sysselsatt år 2004. Socialbidragsbeho-
vet ska halveras mellan åren 1999 och 2004.
En fortsatt god ekonomisk utveckling kräver en
bred uppslutning kring två stora arbetsuppgifter -
båda helt avgörande för vårt lands framtid.
För det första, vi måste göra arbetslivet mänskli-
gare och minska sjukskrivningarna.
Regeringens mål är att halvera antalet sjukdagar
fram till år 2008. Parallellt ska antalet förtidspensio-
neringar varje år minska. Det långsiktiga arbete som
inleddes hösten 2001 fortsätter. Trepartssamtal förs
nu mellan regeringen och arbetsmarknadens parter.
Den sjukes rätt till rehabilitering och möjligheter
att återgå i arbete ska förbättras. Fler läkare ska be-
döma längre sjukskrivningar. Resurser avsätts för
ökad samordning mellan sjukvård, socialtjänst, ar-
betsmarknad och försäkringskassa. Parternas före-
byggande arbete stärks, liksom folkhälsoarbetet och
företagshälsovården. Kvinnors hälsa och arbetsvillkor
uppmärksammas särskilt.
Arbetsgivarna måste bära ett större ansvar vid
långtidssjukskrivning. Dålig arbetsmiljö ska kosta -
bra premieras. Löntagarnas inflytande över arbets-
villkor och arbetstid måste också öka. Heltid ska vara
en rättighet, deltid en möjlighet. Unga människor får
inte låsas in i otrygga anställningar. Antalet tidsbe-
gränsade anställningsformer ska minska och möjlig-
heten att få tillsvidareanställning ska öka. Anställ-
ningstryggheten för föräldralediga stärks.
Äldres, förtidspensionerades och funktionshindra-
des resurser måste bättre tas till vara. Med fler som
arbetar ökar utrymmet att göra arbetslivet bättre för
alla. Den offentliga sektorn ska gå före och vara en
mönsterarbetsplats.
Den andra stora arbetsuppgiften är att öka de in-
vandrade svenskarnas tillträde till arbetsmarknaden.
Människors vilja till arbete är nationens främsta
tillgång. Den viljan måste tas till vara hos alla om vi
ska kunna hålla samman Sverige.
Arbetsmarknadspolitiken förstärks. Resurser sat-
sas på att göra arbetsförmedling och vägledning mer
anpassad efter individens förutsättningar. Ett nytt stöd
införs för dem som trots lång tid i aktivitetsgarantin
inte fått fotfäste på arbetsmarknaden. Undervisningen
i svenska förbättras. Former och metoder för värde-
ring av utländsk yrkeskompetens utvecklas. Skyddet
mot diskriminering utökas och storstadspolitiken
förbättras.
Samtliga myndigheter, alla kommuner och lands-
ting ska sätta upp mål och utarbeta handlingsplaner
för att öka mångfalden och motverka diskriminering
vid anställning. Vi vill att privata arbetsgivare gör
samma sak.
Dessa två samhällsproblem - de höga sjuktalen
och de många invandrarnas utanförskap - är denna
mandatperiods allt annat överskuggande arbetsupp-
gifter. Ansvaret är gemensamt. Medverkan kommer
att behövas från alla aktörer.
Regeringen kommer därför att bjuda in till två
symposier. Vi vill samla företrädare för riksdagens
partier, arbetsmarknadens parter, organisationer,
nationella och internationella experter, såväl teoreti-
ker som praktiker. Nya idéer, fakta och erfarenheter
måste lägga grunden för gemensam handling.
Den anda av ömsesidig respekt som under senare
år har utvecklats mellan företrädare för näringslivet
och de fackliga organisationerna är hoppingivande.
Bara genom ökat samförstånd kan staten, näringslivet
och löntagarnas organisationer ta det helhetsansvar
som välstånd och välfärd kräver.
Svenska lagar och regler ska gynna företagande.
De s.k. 3:12-reglerna förändras. Fler företag ska be-
handlas generöst vid generationsskiften. Finansie-
ringsmöjligheterna för nya och växande företag för-
bättras. Konkurrens och export främjas, karteller
bekämpas. En ny innovationsstrategi utarbetas.
Sverige är ett litet land, beroende av världen utan-
för. Det har skapat en öppenhet och nyfikenhet på det
annorlunda och nya som är en framgångsfaktor.
Kombinationen av traditionella näringar och nya,
kreativa branscher som IT, bioteknik och upplevel-
seindustri ger goda tillväxtmöjligheter.
Ett nationellt centrum för miljöteknikexport etab-
leras. Svenska framgångar på designområdet ger
konkurrensfördelar. Ökade satsningar görs på indust-
riell design. Ett svenskt designår år 2005 förbereds.
Invest in Sweden Agency ges ökade resurser för att
attrahera utländska investeringar i Sverige.
Basindustrins villkor ska hävdas, liksom skogsnä-
ringens. De areella näringarna är en viktig tillgång i
arbetet för att utveckla kretsloppssamhället.
Ska det vidsträckta Sverige hållas samman, de so-
ciala och regionala klyftorna minska, krävs en väl
utbyggd infrastruktur. Därför kommer investeringar i
mångmiljardklassen att genomföras under de kom-
mande åren. Underhållet av vägar förbättras och järn-
vägsnätet byggs ut. Stockholmsberedningen ges stöd
för att lösa trafiksituationen i Stockholmsområdet.
Herr talman! Trygga människor vågar. Det är
först i trygghet verklig frihet föds.
Det är när politiken stöder både trygghet för alla
och tillväxt som utvecklingen blir som starkast. Så
vill vi forma politiken också under kommande år.
· Grunden till trygghet läggs tidigt. Barnen ska stå
främst.
Barnfamiljernas ekonomi har stärkts med en rad
satsningar under senare år. Vi vill under mandatperi-
oden ytterligare höja barnbidragen och införa ett
flerbarnstillägg redan från andra barnet. Möjligheter-
na att förbättra villkoren för ensamstående och stude-
rande föräldrar ses över. Föräldraförsäkringen förbätt-
ras.
Barnkonventionen ska efterlevas. En ny strategi
läggs fram för att öka konventionens genomslag ock-
så på lokal nivå. Stödet för utsatta barn stärks. Motta-
gandet av asylsökande barn förbättras.
Under mandatperioden tillförs idrottsrörelsen en
miljard kronor - under förutsättning att idrottsrörel-
sen öppnar dörrarna för fler, håller tillbaka avgifterna,
satsar mer på flickidrotten, deltar i kampen mot dro-
ger och vidgar samarbetet med skolorna.
· Alla har rätt till en trygg ålderdom.
En bra äldreomsorg kräver fler anställda. Perso-
nalens arbetsvillkor och utbildningsmöjligheter ska
förbättras. Missförhållanden får aldrig accepteras.
Tillsynen ska skärpas och 100 nya äldreskyddsombud
anställas.
Maxtaxan i äldreomsorgen och högkostnadsskyd-
det inom tandvården har förbättrat ekonomin för
många äldre. Vid årsskiftet höjs pensionerna med
300-600 kr per månad för de allra flesta pensionärer
med låg pension. Fr.o.m. 2003 införs ett äldreförsörj-
ningsstöd som ska garantera alla som bor i Sverige
och som har fyllt 65 år en skälig levnadsnivå.
Förmånerna till efterlevande förbättras. Inkomst-
prövningen av änkepensionerna avskaffas den 1 janu-
ari 2003. Omställningspensionen görs mer generös.
· Bättre sjukvård, fler anställda och kortare köer.
Så kan målen för sjukvårdspolitiken under de
närmaste åren sammanfattas. Sjukvården ska omfatta
alla, betalas gemensamt och fördelas efter behov. All
offentlig sjukvård ska följa samma regler. Privata
försäkringsbolags kunder ska inte få förtur till den
vård som är gemensamt finansierad.
Under de närmaste fyra åren tillförs sjukvården
ytterligare 20 miljarder kronor. Fler kan anställas och
kvaliteten öka. En nationell vårdgaranti införs. Dialo-
gen mellan alternativmedicinen och skolmedicinen
ökas. Om samhällsekonomin så tillåter tas ett första
steg mot ett högkostnadsskydd i tandvården för alla
under mandatperioden. Hindren för funktionshindra-
des delaktighet i samhällslivet måste rivas.
En solidarisk utjämning mellan kommuner och
landsting ska säkerställa att kvaliteten på välfärden är
hög och jämn i hela landet. Kommuner och landsting
med negativ befolkningsutveckling ges fortsatt stöd.
Regeringen kommer att särskilt följa utvecklingen i
Stockholms läns landsting med tanke på den förra
majoritetens ovilja att följa av riksdagen fattade be-
slut.
En parlamentarisk utredning tillsätts i syfte att se
över uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan de
olika nivåerna i samhällsorganisationen.
· En bra bostad till en rimlig kostnad är en social
rättighet.
Minst 120 000 nya bostäder behöver byggas under
mandatperioden.
Vi vill sänka byggmomsen för äldrebostäder, stu-
dentbostäder och mindre hyresbostäder. Hyrorna i
nyproducerade lägenheter ska hållas tillbaka. Konkur-
rensen på byggområdet ska stärkas. Utbyggnaden av
högskoleplatser kopplas till krav på kommunerna att
tillhandahålla bostäder för studenter. Kommuner som
bygger hyresbostäder premieras.
· Narkotikan måste bekämpas.
Vi måste alla dela ansvaret. Mitt ibland oss skör-
dar narkotikan offer. Många gånger är det unga män-
niskor som fastnar i missbruk. Ambitionen är entydig.
De som börjar missbruka måste bli färre, och de som
slutar måste bli fler.
Fler drogfria mötesplatser och starka nätverk be-
höver skapas för unga människor. Missbrukarvården
ska stärkas. Den nationella narkotikasamordnaren ges
ökade resurser. Särskilda satsningar på vård och be-
handling görs i storstäderna, där de flesta tunga miss-
brukarna och de stora grupperna hemlösa finns. An-
talet platser på de särskilda ungdomshemmen utökas.
· Där narkotika finns, frodas ofta kriminalitet.
Under mandatperioden utbildas 4 000 nya poliser.
Gränskontrollen skärps. Insatserna mot den interna-
tionella organiserade brottsligheten vidareutvecklas.
Rättsväsendet ska moderniseras och tiden mellan
brott och lagföring kortas. Insatserna för att göra
kriminalvården narkotikafri utökas. Skyddet för ut-
satta kvinnor och barn förbättras. Unga flickor som
lever under hot eller tvång ska få ett ökat stöd. Skärpt
lagstiftning rörande besöksförbud och sexualbrott
läggs fram under nästa år.
Framtidens kunskapssamhälle grundläggs i da-
gens förskola.
Maxtaxan är införd. Den 1 januari 2003 införs den
allmänna förskolan för alla barn från fyra års ålder.
Ytterligare 6 000 förskollärare och barnskötare ska
anställas så att barngrupperna blir mindre och kvali-
teten höjs.
Alla skolor ska vara bra skolor. Regeringens skol-
satsning ska ge 15 000 nya lärare och andra specia-
lister i landets grundskolor. Kvalitetsgranskningen
förbättras. Utbildningen för elever i segregerade om-
råden förstärks. Skollagen reformeras och elevens rätt
stärks. Vi ska lagstifta om förbud mot diskriminering
och sexuella trakasserier i skolan. Arbetsmiljölag-
stiftningen ses över utifrån ett elevperspektiv.
Läsning prioriteras. Skolbiblioteken ges ökat stöd
för bokinköp. Antalet skolbibliotekarier och läspeda-
goger ska öka. Idrott och fysisk aktivitet för alla barn
ska bli en naturlig del av skolvardagen. Matematiken
stärks på alla nivåer - från förskola till högskola.
Under mandatperioden reformeras gymnasiesko-
lan. Fler elever ska nå kunskapsmålen och slutföra sin
utbildning. Vuxenutbildningen görs mer tillgänglig
och flexibel. Nätuniversitetet öppnar möjligheter för
fler att studera på högskolan.
Den högre utbildningens internationella konkur-
renskraft stärks. Forskningens frihet garanteras och
grundforskningen stöds. Fler ska gå vidare till fors-
karutbildning. Spetsutbildningar skapas inom indust-
riell design. Satsningarna på biovetenskap och bio-
teknik fortsätter. Ytterligare högskolor ska prövas
mot högt ställda krav för att utvecklas till universitet.
Kunskap är makt, det är en vedertagen tes. Men
också kultur är makt.
Vi behöver alla ha tillgång till uttrycksmedel - ett
rikt språk att uttrycka känslor och uppfattningar med,
kanske förmågan att sjunga, spela, måla, dansa.
Men vi behöver också någon som lyssnar. Vi be-
höver varandra, att dela upplevelser med och att bryta
uppfattningar mot. Så hjälper vi varandra till djupare
insikter.
Jag lånar orden av Leo Tolstoj:
"Att framkalla hos sig själv en känsla man en
gång har upplevt, och så med hjälp av rörelsen, linjer,
färger, toner eller ordbilder medvetet uttrycka denna
känsla så att andra upplever den på samma sätt - det
är den form av mänsklig aktivitet vi kallar konst."
Det är vackert. Det finns säkert tusen sätt att be-
skriva det på. Det finns ett säkert sätt att berika ett
samhälle - genom att satsa på kulturen.
Kulturen blir ett viktigt reformområde under före-
stående mandatperiod.
Fortsatta satsningar görs på svensk film, dans och
musik. Vi vill lyfta fram arkitektur, form och design
som en gemensam angelägenhet för alla. Det interna-
tionella kulturutbytet ska vidgas. Insatserna för in-
vandrarnas kultur ökar. Sveriges många arbetslivsmu-
seer stöds i en särskild satsning för att bevara indust-
riarvet.
Barnkulturen ges ökat stöd. Ett internationellt
barnbokspris till Astrid Lindgrens minne inrättas. Fri
entré införs på statliga museer.
Framför mig, i denna kammare, sitter världens
mest jämställda parlament.
Över detta bör vi vara stolta, men inte nöjda. Sve-
rige är fortfarande långt ifrån jämställt.
Regeringen kommer under mandatperioden att
skärpa integreringen av jämställdhetsperspektivet på
alla politikområden. En nationell handlingsplan för
ökad jämställdhet läggs fram under året.
Den nya jämställdhetslagen kräver att osakliga lö-
neskillnader kartläggs och åtgärdas inom tre år. Ut-
fallet av lagskärpningen ska analyseras noga. Om så
krävs, är vi beredda att skärpa lagen ytterligare.
Herr talman! Jag vill att vi bygger det gröna folk-
hemmet.
Miljöpolitiken rör på djupet frågor om ansvar och
moral. Det handlar om framtiden, om våra barn och
deras barn och nya generationers livsvillkor.
Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland i
omställningen till hållbar utveckling. Regeringens
övergripande mål för miljöpolitiken är att till nästa
generation kunna lämna över ett Sverige där de stora
miljöproblemen är lösta.
De beslut som fattades vid världstoppmötet i Jo-
hannesburg förpliktar. Klimatpolitiken kommer att
prioriteras, nationellt och internationellt. De svenska
utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 4 %
till 2010. Den gröna skatteväxlingen fortsätter. Änd-
rade skatteregler införs för att främja utvecklingen av
alternativa drivmedel. Konkurrenskraftiga villkor för
biodrivmedel skapas 2003.
En överenskommelse förbereds med industrin om
en långsiktig strategi för den fortsatta omställningen
av energisystemen. En prövning görs av villkoren för
stängning av Barsebäcks andra reaktor.
Gift- och oljeutsläpp, övergödning och rovfiske
hotar havens ekosystem. Havsmiljöfrågorna ges en
central roll i miljöpolitiken. EU:s fiske- och jord-
brukspolitik måste reformeras.
Svenskt jordbruk är konkurrenskraftigt och kan
tillvarata den potential ökad efterfrågan på ekologiska
livsmedel utgör. Den nya djurskyddsmyndigheten ges
utökade befogenheter. Kampen mot kemikalier fort-
sätter. Fler skyddsvärda skogar bevaras genom statli-
ga skogsinköp. En särskild satsning görs på kommu-
nal naturvård.
Världsmarknaden för miljöteknik växer snabbt.
Vinstmöjligheterna är mångdubbla. Ökade satsningar
på teknikutveckling och teknologiutbyte kan både
lösa globala miljöproblem, främja svensk industri och
driva på tillväxten till förmån för välfärd och rättvisa.
Fortfarande pågår en ohållbar utveckling. Den går
att vända. Det går att bygga ett grönt folkhem som
går före. Men det kräver att alla är med och delar
ansvaret.
Herr talman! Sveriges röst är stark och respekte-
rad över världen. Vi är aktiva i FN, EU och andra
internationella sammanhang. Nedrustning, konfliktfö-
rebyggande och mänskliga rättigheter, folkrätt och
hållbar utveckling, en fri och rättvis handel - det är
och ska förbli hörnstenar i svensk utrikespolitik.
Ett drygt år har gått sedan terrorattackerna mot
USA den 11 september. En ny tids hot blev verklig-
het. En global insikt tog form: Alla demokratiska
krafter måste samverka för att bevara det öppna sam-
hället. Den internationella kampen mot terrorismen
ska bedrivas med full respekt för folkrätten, de
mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten. Export-
kontrollen stärks för att förebygga terrordåd.
Sverige är militärt alliansfritt. Den uppgörelse
som träffats om Sveriges utrikespolitiska hållning
ligger fast. Reformeringen av totalförsvaret fortsätter.
Sverige ska aktivt verka för att EU tar sitt fulla
ansvar för en global hållbar utveckling. Globalise-
ringen måste spridas till fler och skarpa välfärdsklyf-
tor motarbetas. Kampen för global rättvisa är vårt
gemensamma ansvar. FN:s mål om halverad världs-
fattigdom år 2015 måste uppnås.
Under mandatperioden blir utvidgningen av EU
ett faktum. Sverige ska driva på för ett beslut före
årsskiftet om inträde i unionen för de stater som är
redo. Därmed tas det historiska steget att ena Europa.
Den inre marknaden kommer därefter att bestå av
över 450 miljoner konsumenter. Östersjöområdets
potential som Europas snabbast växande tillväxtom-
råde ska tas till vara. Medel anslås för att befästa
svenskt näringslivs position i området. Sankt Peters-
burgs 300-årsjubileum uppmärksammas. Ryssland
ges stöd inför inträdet i WTO. Förslag till hur nya
EU-länders medborgare ska kunna ges fri tillgång till
vår arbetsmarknad från anslutningsdagen presenteras.
Integrationsfrågor kommer att stå i fokus när Sverige
under år 2003 är ordförande för det nordiska rege-
ringssamarbetet.
Under mandatperioden fattas beslut så att enpro-
centsmålet för biståndet nås. Fortsatt skuldavskriv-
ning prioriteras, liksom kamp mot hiv/aids. En ny
utvecklingspolitik presenteras under vårriksdagen. En
EU-gemensam solidarisk flyktingpolitik på asylrät-
tens och humanitetens grund ska skapas. Asylrätten
för den som behöver skydd i Sverige försvaras med
kraft.
Arbetet i konventet om EU:s framtid övergår un-
der mandatperioden i en regeringskonferens om ett
nytt fördrag. Sverige deltar aktivt i diskussionen om
unionens framtida utformning. Samtidigt som kom-
missionens ställning och det gemensamma besluts-
fattandet på områden som miljö och asyl/migration
kan behöva stärkas, bör rådets ställning i EU-
samarbetet vara stark. De nationella parlamentens roll
bör utvecklas och förstärkas.
Överläggningar mellan riksdagspartierna inleds
om datum för folkomröstning om Sveriges deltagande
fullt ut i EMU med målet att nå så bred enighet som
möjligt.
Demokratin är vi själva - ingenting annat. Den
dagen människor vänder demokratin ryggen börjar
det öppna humanistiska samhällets sönderfall. Demo-
kratins styrka beror av den samlade viljan hos många
att påverka sina liv och villkor.
Än en gång kan vi konstatera ett sjunkande val-
deltagande. Det är en varningssignal att ta på yttersta
allvar, så även framryckningen av partier med anti-
demokratiska värderingar.
Samtidigt visar preliminära analyser att trenden
har brutits i de valdistrikt där särskilda insatser gjorts
för att höja valdeltagandet. Likaså syns ett växande
stöd för folkvalda institutioner. Det är ljuspunkter att
ta fasta på. Inget ansvar faller tyngre på riksdagens
ledamöter än att värna demokratin.
I våras fattade riksdagen beslut om en långsiktig
handlingsplan för stärkt demokrati. Detta arbete
måste intensifieras.
Kampen för demokratin och människovärdet och
mot rasism och annan intolerans måste ständigt pågå
- i vardagen, i diskussion och reflexion. Nästa år
öppnar den nya myndigheten Forum för levande his-
toria, med uppdrag att med utgångspunkt i Förintel-
sen främja det arbetet.
Etablerandet av ett fristående centrum mot rasism
och andra former av intolerans ges stöd. De nationella
minoriteternas inflytande ska öka. Ett råd för romska
frågor inrättas. Under våren anordnas för fjärde året i
rad regeringskonferensen Stockholms Internationella
Forum.
Slutligen: Fyra år av hårt arbete stundar. I denna
kammare kommer demokratins två sidor att manifes-
teras.
Å ena sidan är det meningsutbytet: idéernas och
värderingarnas brytning mot varandra.
Å andra sidan är det besluten: kompromisserna
och sammanvägningarna. Så är det, och så måste det
vara i en levande demokrati.
Stora utmaningar ligger framför oss, men också
stora möjligheter
Vårt åtagande är en politik för välfärd och syssel-
sättning, driven framåt av teknisk utveckling, modern
omställning, delaktighet och minskade klyftor.
Vårt ansvar gäller Sverige, men också den om-
värld vi är så beroende av.
Låt oss mötas i en ny anda av samförstånd som
bryter ned gränser och hinder, för att tillsammans
bygga ett tryggare och starkare Sverige.
(Applåder)

3 § Ceremonin avslutades.
Ajournering

Kammaren ajournerade förhandlingarna till
kl. 16.30.
Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 16.30.

4 § Förnyad bordläggning

Föredrogs och bordlades åter
Yrkandet om misstroendeförklaring mot statsminister
Göran Persson

5 § Ny riksdagsledamot, m.m.

Upplästes och lades till handlingarna följande från
Valprövningsnämnden inkomna

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsleda-
mot och ersättare för riksdagsledamöter
Till Valprövningsnämnden har från Valmyndig-
heten inkommit bevis om att Karin Thorborg (v),
Västerås, utsetts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m.
den 1 oktober 2002 sedan Stig Henriksson (v) avsagt
sig sitt uppdrag som riksdagsledamot. Från Valmyn-
digheten har också inkommit protokoll angående
utseende av ersättare.
Valprövningsnämnden har denna dag granskat
beviset för den nya ledamoten och protokollet angå-
ende ersättare och därvid funnit att de blivit utfärdade
i enlighet med 19 kap. 11 § vallagen.
Stockholm den 1 oktober 2002
Lars Tottie/
Kerstin Siverby

6 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Propositioner
2001/02:190 och 191 till konstitutionsutskottet

Förslag
2001/02:RR21 till finansutskottet
2001/02:RS3 till konstitutionsutskottet

7 § Kammaren åtskildes kl. 16.31.

Förhandlingarna leddes av talmannen.

Bilaga
Program för öppnandet av riksmötet 2002/03
tisdagen den 1 oktober 2002 kl. 14.00

Musik under samlingen
Musica Mobile

Fanfar

Kungssången

Lent för violoncell och piano
av Gösta Nystroem

Talmannen

Hans Majestät Konungen
öppnar riksmötet

Fanfar

Rondo ur klarinettkvartett nr 1
av Bernhard Crusell

Statsministern
avger regeringsförklaring

Romans för violoncell och piano
av Jean Sibelius

Nationalsången

Grande Marche
av Charles Voss
----------------------------------------------------
Medverkande
Riksplan:
Arméns musikkår konserterar
Trapphallen:
Sång av klasserna 5A och 5B från Uppsala musikklasser, Domarringens skola under
ledning av Gunnel Haulin
Riksspelmännen Cajsa och Annika Ekstav, nyckelharpa, och Örjan Englund, dragspel
Folkdanslaget Kedjan paraderar med Sveriges landskapsfanor
Plenisalen:
Musiker ur Musica Mobile
Daniel Blendulf, violoncell, och Terés Löf, piano
Fanfarblåsare: John Axelsson och Mikael Nilsson