Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:4 Torsdagen den 21 september

ProtokollRiksdagens protokoll 2000/01:4

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2000/01:4 Torsdagen den 21 september Kl. 14.00 - 15.04

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

-----------------------------------------------------------------

1 § Frågestund

Anf. 1 TALMANNEN:
Kammarens sammanträde är öppnat. Det inleds
med riksdagens frågestund. I dag besvaras frågor av
vice statsminister Lena Hjelm-Wallén, utrikesminis-
ter Anna Lindh, försvarsminister Björn von Sydow,
näringsminister Björn Rosengren och finansminister
Bosse Ringholm.
Vice statsministern besvarar allmänpolitiska frå-
gor, övriga statsråd svarar på frågor inom sina re-
spektive ämnesområden.
Ordet är fritt.
Energiskatten

Anf. 2 CARL G NILSSON (m):
Fru talman! Jag hörde finansministern säga att
höjd dieselskatt inte var någonting man önskade, utan
det var en eftergift i förhandlingarna med stödpartier-
na.
Nu läser jag i budgetpropositionen att skatten på
eldningsolja höjs med 414 kr per kubikmeter. Med
moms innebär det att det blir en höjning med
517:50 kr per kubikmeter, noga räknat.
Nu vill jag fråga: Är det ett tryckfel i budgetpro-
positionen, måntro? Eller är det också en eftergift till
stödpartierna?

Anf. 3 Finansminister BOSSE RING-
HOLM (s):
Fru talman! Redan förra året inledde regeringen
tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet en
s.k. grön skatteväxling. Vi återkommer i år med ett
förslag som innebär att vi höjer energiskatten med lite
drygt 3 miljarder. Samtidigt går de 3 miljarderna
tillbaka till näringsliv och hushåll.
Vår avsikt är att på samma sätt som tidigare år fö-
reslå en sådan grön skatteväxling för att minska be-
lastningen på miljön och samtidigt öka utrymmet för
att skapa fler arbetstillfällen genom att vi avlastar en
del skatt på arbetsinkomster.
Det är konsekvent att vi tycker att det är rimligt
att belasta energistörande verksamhet med ökad skatt.

Anf. 4 CARL G NILSSON (m):
Fru talman! Den här höjningen med nästan 520 kr
per kubikmeter eldningsolja innebär ju en nådastöt
för många villaägare. För en normalförbrukare av 5
kubikmeter innebär det 2 500 kr per år.
Min följdfråga är: Har ni beräknat vad detta
kommer att innebära för boendekostnaderna för en
sådan normalfamilj?

Anf. 5 Finansminister BOSSE RING-
HOLM (s):
Fru talman! Jag talar om skatteväxling. Skatte-
växling innebär att man får ökade utgifter för sin
energikonsumtion och att man får ökade inkomster på
plussidan. Det ena tar ut det andra.
Avsikten är att vi genom grön skatteväxling ska
försöka minska utsläppen av skadliga ämnen från
olika energislag. Vi vill på sikt försöka hålla tillbaka
en typ av hög energikonsumtion och få till stånd en
mer rimlig energikonsumtion.
För det enskilda hushållet handlar det faktiskt om
att det finns både plus- och minusposter. De 3,3 mil-
jarder vi tar ut i form av ökad energiskatt motsvaras
av att vi lämnar tillbaka 3,3 miljarder till hushåll och
företag.
EU:s byråkrati

Anf. 6 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp):
Fru talman! Jag har en fråga till utrikesministern.
Det gäller EU-byråkratin.
Jag såg ett inslag häromsistens i TV om ett sjuk-
hus i Palestina som heter Gaza European Hospital.
Byggnaden har stått klar i flera år. Men det finns
ingen utrustning på plats. Orsaken är att EU kräver 40
signaturer på ett papper innan dessa pengar betalas ut.
Vi som är Europavänner, EU-vänner, blir för-
tvivlade när vi får sådana här rapporter. Det gäller
inte bara detta, det finns många exempel.
Min korta fråga är: Vad gör utrikesministern för
att försöka ändra på den här situationen?

Anf. 7 Utrikesminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Tyvärr kan jag inte komma med nå-
gon motbild till Karl-Göran Biörsmark. Situationen är
precis så eländig som han beskriver den.
Det har funnits och finns fortfarande en alldeles
för stor byråkrati runt EU:s biståndsmedel när EU ska
betala ut biståndspengar.
Sverige har uppskattat och stött att den ansvariga
kommissionären för utrikesfrågor, Chris Patten, nu
har satt i gång ett arbete för att göra om hela arbetet
med de här frågorna. Det innebär att man först kom-
mer att ha en diskussion om vilka prioriteringar man
har, en diskussion om vilket bistånd och vilken bud-
get som ska gälla och sedan en årlig utvärdering av
ifall biståndsmedlen har betalats ut och ifall projekten
har fungerat så som det är tänkt.
Förmodligen kommer vi att ha den fösta konkreta
debatten om hur det här ska fungera under det svens-
ka ordförandeskapet. Vi gör nu allt för att samarbeta
med den ansvariga kommissionären för att få det här
att fungera på ett bättre sätt än tidigare.

Anf. 8 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp):
Fru talman! Jag tackar för svaret. Nu gäller det
här inte bara biståndspengar utan även inom andra
sektorer. Folk blir förtvivlade när de ska söka pengar.
Det är blanketter, och de får t.o.m. ta till konsulter
som kostar hundratusentals kronor för att söka peng-
ar. Det är orimligt.
Som sagt, vi som är Europavänner måste se till att
det är vi politiker som bestämmer. Vi kan inte hamna
i byråkrati och i att det finns tjänstemän som ska
vänta på varandra med 40 signaturer för att få tag på
material för att folk ska få vård i ett sjukhus som står
färdigt.
Jag hoppas att ordförandeskapet nästa år ska ge
oss chansen i Sverige att lyfta den här frågan ordent-
ligt.

Anf. 9 Utrikesminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Jag tog exemplet när det gäller utri-
kesfrågor. Men vi kan naturligtvis se problemen ock-
så på andra områden.
Jag tror att det svenska arbetet för mer öppenhet
är ett viktigt exempel på hur man kan få öppenhet och
därmed också effektivare och bättre beslutsprocedu-
rer som gör att man kommer bort från en del av den
byråkrati som Karl-Göran Biörsmark beskriver.
En annan viktig del är det arbete som Neil Kin-
nock i EU-kommissionen bedriver för att få mer ef-
fektivitet i förvaltningen i EU, mer av ett enskilt an-
svarstagande för de enskilda tjänstemännen, tydligare
beslutsstrukturer - allt det som vill till för att man ska
minska byråkratin och få en bättre fungerande EU-
förvaltning.
Jag tycker att det är viktigt att särskilt vi som är
positiva till Europasamarbetet vågar se bristerna och
att vi försöker göra något åt dem. Tyvärr måste jag
nog säga att jag tror att problemen är så pass stora att
vi inte kommer att klara att lösa dem under det svens-
ka ordförandeskapet. Jag kan garantera att vi gör allt
vad vi kan för att minska dem under det svenska
ordförandeskapet.
Utländska bärplockare

Anf. 10 RUNE BERGLUND (s):
Fru talman! Jag har en fråga till näringsminister
Björn Rosengren. Det gäller de thailändska bärplock-
arna som kommit till Sverige med stora löften om
förtjänster i det här landet. Det har riktats kritik bl.a.
mot Migrationsmyndigheten för att man inte har
informerat thailändarna tillräckligt om förutsättning-
arna för bärbranschen i Sverige.
Det går säkert att förbättra den informationen.
Men hur mycket information som än ges så är det ju
arbetsförhållanden, bostadsförhållanden, löner och
anställninsgvillkor när man kommer på plats som blir
avgörande för hur man upplever sin korta arbetsvis-
telse i landet. Den här branschen är tydligen helt
oreglerad i Sverige och lämnar utrymme för godtycke
när det gäller arbetsförhållanden, sådant som vi
ibland kritiserar andra länder för.
Ett exempel som har beskrivits i en tidning är att
en thailändare var väldigt duktig. Han plockade 2 200
kilo bär och fick för det 4 000 kr.
Jag vill fråga näringsministern: Finns det skäl att
överväga reglering av bärplockarbranschen genom
kollektivavtal eller på annat sätt?

Anf. 11 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Det finns särskilda regler för bär-
plockares möjligheter att få arbetstillstånd i Sverige.
Det utformas av Migrationsverket efter generellt
yttrande från Arbetsmarknadsstyrelsen.
Vad man här kan konstatera är att de grupper av
bärplockare som har kommit till Sverige har kommit
hit på falska premisser. Den här branschen lider be-
klagligtvis brist på fackliga organisationer som kan
kontrollera de villkor som man kan kräva.
Avslutningsvis vill jag säga att Migrationsverket
nu ska utvärdera de nya och stramare reglerna. I det
arbetet kommer man att samråda med såväl Arbets-
marknadsstyrelsen som arbetsgivare och fackliga
företrädare. De arbetsgivare som har lockat hit de här
bärplockarna har betett sig minst sagt på ett bedräg-
ligt sätt.

Anf. 12 RUNE BERGLUND (s):
Fru talman! Jag tackar för svaret. Såvitt man har
kunnat höra har detta ansetts vara en liten och margi-
nell företeelse under några veckor varje år, som man
inte behöver fästa så stort avseende vid, men även
små tuvor kan stjälpa stora lass. Sveriges goda rykte i
världen för att vara en nation med ordning och reda
på arbetsmarknaden kan komma i kläm. Jag hoppas
därför att det här kommer att ordnas före nästa år.
Annars kan det då komma hit folk från andra länder
som råkar ut för samma sak.

Anf. 13 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Jag vill bara säga att jag delar den
uppfattningen. Nu ska detta ses över, och sedan får vi
återkomma.
Teliaaktien

Anf. 14 JOHNNY GYLLING (kd):
Fru talman! I dagens nummer av Finanstidningen
finns ett stort reportage om Telia, och jag vill med
anledning av det ställa en fråga till näringsministern
angående Teliaaktien. Det påstås att amerikanska
investmentbanker ska ha trissat upp värdet på Telias
aktie mellan 5 och 10 kr över det som svenska rådgi-
vare föreslog. Detta ska de ha gjort för att tillskansa
sig maximal egen provision.
Sedan Telias aktie introducerades har denna gått
ned med 24 %. Min fråga är: Har regeringen varit
medveten om att utvecklingen kunde bli så negativ på
grund av att priset, som de här bedömarna hävdar,
sattes för högt?

Anf. 15 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Marknaden satte priset vid introduk-
tionen, och då låg Telia på exakt samma värde som
likvärdiga bolag. Detta gäller även i dag, dvs. Telia
följer i stort sett index. Ett bolag som t.ex. Deutsche
Telecom men även andra stora bolag har faktiskt
tappat mer. Poängen är den att det då var samma
värde som för liknande andra bolag och nu är samma
värde som för liknande andra bolag.
Det är vidare styrelsen och dess ordförande som
är ansvariga för den strategi som bolaget gick ut till
marknaden med. Det är de som på marknaden ska
implementera den strategi som man lade upp i bola-
get. Priset på aktier har ju den tendensen att gå både
upp och ned. Självklart kommenterar jag inte aktie-
marknaden.

Anf. 16 JOHNNY GYLLING (kd):
Fru talman! Staten är ju fortfarande majoritetsäga-
re i Telia, något som det fanns delade meningar om
här i riksdagen. Många svenskar har dock nu köpt
Teliaaktien i förhoppningen om att dels kunna vara
med som delägare, dels kunna göra en långsiktig
vinst.
Staten med näringsministern i spetsen har nu ett
ansvar för den utveckling som bolaget får framöver
när det gäller att ge sina aktieägare en god utdelning.
Hur ser ministern på Telias framtid i detta avseende?

Anf. 17 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Låt mig erinra om att en enig riksdag
stod bakom utförsäljningen av Telia. Jag vill också
säga att det är lite för tidigt att efter denna korta tid,
med kännedom om hur aktiemarknaderna normalt
åker upp och ned, tala om att den skulle ha varit fel-
aktig. Vi får se hur börsutvecklingen blir. Det är för
tidigt att uttala sig i någon bestämd riktning.
Ursprungsbefolkningens rätt

Anf. 18 HELENA BARGHOLTZ (fp):
Fru talman! Jag vill ställa min fråga till vice
statsminister Lena Hjelm-Wallén. Jag vill höra när
regeringen kommer att lägga fram ett förslag om att
Sverige ska ratificera ILO:s konvention nr 169, som
handlar om ursprungsbefolkningens rätt.

Anf. 19 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Kollegerna och jag konstaterade just
tillsammans att vi inte har något svar på det. Jag tror
att frågan får lov att ställas till ansvarigt statsråd, som
förmodligen är integrationsministern.

Anf. 20 HELENA BARGHOLTZ (fp):
Fru talman! Redan förra året lades det fram en ut-
redning där det föreslås att Sverige ska ratificera den
här ILO-konventionen. Frågan har ju stötts och blötts
i många år. Jag undrar om man inte har någon fram-
förhållning som alla ledamöter i regeringen känner
till avseende när olika viktiga förslag ska komma.
Jag får tolka vice statsministerns svar så att det
nu, när vi ju sitter och skriver motioner till riksdagen,
är läge för att än en gång väcka en motion om att
Sverige ska ratificera ILO-konventionen.

Anf. 21 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Riksdagens ledamöter är naturligtvis
fria att skriva de motioner som de önskar. Det här är
ju en process. Det är en ganska stor fråga, så det be-
hövs en beredningstid. Jag har ingen exakt tidpunkt
för när proposition kommer, men det betyder inte att
frågan har lagts i en låda, utan självfallet bereder vi
den.
EMU-frågan i kampanj

Anf. 22 LARS OHLY (v):
Fru talman! Min fråga riktar sig till utrikesminis-
tern. Enligt uppgifter i medierna har utrikesministern
haft synpunkter på att Vänsterpartiet avser att lyfta
fram EMU-frågan i en kampanj nästa vår. Utrikesmi-
nistern lär ha sagt att en sådan kampanj strider mot
överenskommelsen mellan partierna om det svenska
ordförandeskapets program.
Min fråga är - under förutsättning att medierna
har refererat utrikesministern riktigt: Vilken överens-
kommelse hänvisar utrikesministern då till?

Anf. 23 Utrikesminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! I samtal med samtliga partiledare har
vi diskuterat att vi under den period som Sverige har
ordförandeskapet i EU ska vara överens. Det är vi om
prioriteringarna för ordförandeskapet. Vi ska också
försöka göra det till ett gemensamt svenskt ordföran-
deskap, inte ett ordförandeskap som bara gäller rege-
ringen utan som gäller hela Sverige inklusive samtli-
ga partier.
Jag tycker också personligen att det är lite olyck-
ligt att välja just den här tiden för att debattera EMU-
frågan, som ju delar svenska folket i två sidor. Här
har vi en möjlighet att under ett halvår ha en väldigt
aktiv roll för Sverige på världsscenen som företrädare
för EU. Just under de sex månaderna kan vi väl und-
vika att ha den typ av politiskt gräl och politisk debatt
som vi under andra tider väldigt gärna kan ha.

Anf. 24 LARS OHLY (v):
Fru talman! EMU-frågan finns inte med i den
överenskommelse mellan partierna som utrikesmi-
nistern hänvisar till. Jag är införstådd med att vi ska
ha ett program som vi har diskuterat fram gemensamt
och som vi ska fullfölja gemensamt. Men min och
Vänsterpartiets uppfattning är att även EMU-kritiska
organisationer och partier måste ha rätten att föra
fram uppfattningar till allmänheten, alldeles oavsett
om Sverige råkar vara ordförande i EU eller inte.

Anf. 25 Utrikesminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Vänsterpartiet och alla andra är i sin
fulla rätt att argumentera och debattera kring precis
vad de vill när de vill och självklart att föra fram alla
argument mot EMU. Det som jag har sagt är bara att
jag tycker att det är olyckligt att vi inte under den tid
då vi faktiskt företräder EU på den internationella
scenen och i EU kan visa att vi har ett gemensamt
ordförandeskap. Just under dessa sex månader tycker
jag att vi kunde avhålla oss från en debatt som enbart
splittrar den svenska opinionen.
Vi kan driva EMU-debatten före och efter ordfö-
randeskapstiden, men jag har sagt att jag tycker att vi
under sex månader kan försöka hålla sams mellan
politikerna när det gäller EU-frågor.
Bristen på officerare

Anf. 26 LARS HJERTÉN (m):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till försvarsmi-
nister Björn von Sydow. Man sade att Skövde garni-
son hörde till vinnarna när försvaret skulle dra ned på
verksamheten. Högkvarteret trodde att det skulle vara
lätt att rekrytera officerare till Skövde från förband
som läggs ned, men det har visat sig att så inte är
fallet. Det anmäldes visserligen från början intresse
från 150 officerare som var villiga att flytta till Sköv-
de, men det blev hälften så många, 75. Det saknas i
dag sammanlagt 145 officerare på de olika förband
som finns i Skövde.
Man har försökt att lösa det kortsiktigt med kom-
menderingar och med tillfälliga kontrakt för reservof-
ficerare och värnpliktiga officerare. Även civilan-
ställda har tagit en del jobb som officerare annars gör.
Men det här är väldigt kortsiktiga lösningar och är
egentligen inga lösningar alls. Många officerare på
nedläggningsorter har i stället för militära jobb tagit
civila jobb. Man kan säga att försvarsmakten har
förlorat slaget mot det civila samhället.
Jag vill fråga försvarsministern hur han ser på si-
tuationen med den stora officersbristen och om han
har några förslag till lösningar. Det här är en generell
fråga. Det gäller inte bara Skövde, även om jag tagit
det som exempel.

Anf. 27 Försvarsminister BJÖRN VON SY-
DOW (s):
Fru talman! Jag har också fått informationer om
att det på några förband är brist på officerare, åt-
minstone med utbildning för den verksamhet som ska
vara vid förbandet. På många förband genomför man
därför kompletterande utbildning för att t.ex. omskola
infanteriofficerare till andra tjänsteslag.
Överbefälhavaren har också uppmärksammat
detta. Han meddelade mig för några dagar sedan att
han och högkvarteret avser att ta tag i obalanserna.
Jag och han har samma bild som frågaren, nämligen
att det i hög grad sammanhänger med den allmänna
högkonjunkturen som råder i vårt land och att många
officerare, särskilt med teknisk inriktning, är starkt
efterfrågade på den civila arbetsmarknaden.

Anf. 28 LARS HJERTÉN (m):
Fru talman! Jag tackar för svaret. En bieffekt är
också att officerarna är rädda för framtiden. De vet
inte vad nästa försvarsbeslut kommer att innebära och
om även den tjänst som de har kommer att dras in och
förbandet läggas ned.
En annan bieffekt som är nog så viktig är att vi
måste ha tillräckligt många och tillräckligt skickliga
officerare om vi ska ställa upp för de åtaganden som
vi har gjort när det gäller EU:s internationella kris-
styrka. Som bekant kom vi lite sent till Kosovo här-
omåret.
Har man inte ens befäl på hemmaplan är det väl-
digt svårt att också skicka folk till andra länder. Den
frågan vet jag att man har diskuterat i officerskretsar.
Det kan vara svårt att veta vilken typ av jobb man ska
satsa på om man inte kan få möjligheten att resa ut-
omlands och jobba i krisstyrkan utan måste finnas
kvar på hemmaplan för att förbandet över huvud taget
ska finnas kvar.

Anf. 29 Försvarsminister BJÖRN VON SY-
DOW (s):
Fru talman! De besök jag har gjort i t.ex. Göte-
borg och Halmstad visar på just behovet av att ibland
kompletteringsutbilda. Jag tror att det är vad man gör.
En annan del är att vi med överbefälhavarens förslag
som underlag också låter, som står i budgetproposi-
tionen, officersrekryteringen ligga på en hög nivå
under de kommande ett á två åren för att därigenom
tillföra unga officerare. Därigenom kan vi klara de
långsiktiga strukturfrågorna.
Någon motsättning mellan tjänstgöring hemma
och i utlandsstyrkan anser jag inte att det finns.
Tjänstgöring i utlandsstyrkan ska vara en helt naturlig
del i tjänsten och karriären. Den ska ingå - jag hop-
pas också att det sker i fullaste samförstånd med
officerare och deras organisationer - i den normala
karriären.
Bilindustrins forskning och teknik

Anf. 30 INGEGERD SAARINEN (mp):
Fru talman! Min fråga är till näringsministern.
Staten satsar 500 miljoner på ett samarbete med bil-
industrin. Pengarna ska gå till forskning och teknik
som minskar fordonens miljöpåverkan. Men över
80 % av de pengar som staten och bilindustrin har
fördelat går till projekt som har pågått i upp till 20 år.
Vad avser ministern att göra för att se till att de
pengar staten satsar går till ny teknik?

Anf. 31 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! I det här projektet lägger bilindustrin
ned ungefär 1,4 miljarder och staten 500 miljoner,
dvs. totalt, om jag inte missminner mig, 1,9 miljarder.
Det handlar om ny teknik, även om det sedan finns
gammal teknik bakom.
Jag vet att det när det gäller motorer handlar väl-
digt mycket om att utveckla mer miljömässiga moto-
rer. Det handlar mycket om den typen av teknik.
Bakom sådan teknik kan finnas gamla projekt och,
om jag använder det uttrycket, teknik som är gammal.
Men med detta som grund ska man utveckla en ny
teknik som handlar om framför allt miljön.

Anf. 32 INGEGERD SAARINEN (mp):
Fru talman! Saab har utvecklat kompression i 20
år. Volvos nya dieselmotor är i tillverkningsskedet,
förutsatt att Ford är med på det. Partikelfällor för
dieselmotorer i personbilar tillverkas redan i Frankri-
ke. Kan ministern ge exempel på nydanande teknik i
dessa satsningar?

Anf. 33 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Det handlar när det gäller utveckling
av dieselmotorn väldigt mycket om att utveckla en
motor som gör att man får ned antalet partiklar och en
miljömässigt bättre motor. Det är väldigt viktigt att
Sverige inom bilindustrin har en teknik som ligger i
framkant och därmed kan konkurrera på de områden
där svensk bilindustri har varit väldigt duktig, dvs.
inom miljöområdet. Det är vad det handlar om.
Energiskatterna

Anf. 34 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Finansministern talade nyss om att
energiskatten var till för att minska utsläpp av skadli-
ga ämnen. Jag har tidigare hört honom med ökat
engagemang och med värme tala om klimatfrågan.
Man får därför anta att även det ligger bakom.
Fru talman! Finansministern uttalar i finansplanen
på s. 35 ambitionen och målsättningen att inkludera
också biobränslena i basen för energiskatter. Jag
undrar på vilket sätt det är ett led i en grön skatteväx-
ling.

Anf. 35 Finansminister BOSSE RING-
HOLM (s):
Fru talman! Utöver de konkreta förslag om grön
skatteväxling som vi har i höstens budgetproposition
är vår avsikt också att komma tillbaka med frågan om
energibeskattning under hösten. Det finns sedan tidi-
gare ett väldigt bra betänkande kring skatteväxlingen.
Det har funnits en stor uppslutning från alla politiska
partier om principerna bakom den gröna skatteväx-
lingen.
När det sedan ska översättas till olika enskilda
energislag är det viktigt att man får en genomgång av
hela området. Den ambition vi har är att senare under
hösten kunna presentera ett sådant samlat material.
Man får då ta ställning till vilka delar som kan kom-
ma att ingå i framtiden i skatteväxlingen.

Anf. 36 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Det borde vara en ryggmärgsreflex att
förstå att man inte ska belasta bioenergi med nya
skatter om man vill åstadkomma en grön skatteväx-
ling. Det behöver man väl inte så många funderingar
kring.
Sedan är det bra att finansministern pekar på den
utredning som Skatteväxlingskommittén gjorde. Jag
hade förmånen att sitta i den kommittén tillsammans
med Jan Bergqvist och några andra här i kammaren.
Vi tittade just på den fråga som finansministern pekar
på.
Vi sade följaktligen i utredningen: Särskild upp-
märksamhet bör ägnas den eftersträvade ökningen av
biobränslen. Då är min fråga: Hur leder det resone-
manget till att öka användningen av biobränslen om
man lägger ökad skatt på dem?

Anf. 37 Finansminister BOSSE RING-
HOLM (s):
Fru talman! De principer som fanns i Skatteväx-
lingskommitténs betänkande, och som alla partier i
stort har anslutit sig till, är också grunden för det
material som vi tar fram i Finansdepartementet under
hösten om energibeskattningen.
Det är alldeles klart att syftet är att se till att vi
kan lägga skatt på sådan energi som ur miljösynpunkt
ger de största skadorna. Det ingår naturligtvis i vår
värdering när vi går igenom olika typer av energislag
att både skapa en likformighet i energibeskattningen
och också göra belastningen störst på de områden där
vi ser stora bekymmer.
Den nya mobiltelefonin

Anf. 38 LARS LEIJONBORG (fp):
Fru talman! Jag har en fråga till näringsministern.
Just nu fördelar en myndighet under Näringsdeparte-
mentet tillstånden att operera den tredje generationens
mobiltelefoni. Varje sådant tillstånd är värt flera mil-
jarder för dem som får det. Vi har föreslagit att det
ska ske i form av en auktion och varnat för en politisk
process.
En av dem som sökt tillstånd är Jan Stenbeck. Jag
vill mot bakgrund av en uppgift fråga näringsminis-
tern om det är sant att näringsministern häromdagen
bad Jan Stenbeck att rädda en socialdemokratisk
tidning i Malmö.

Anf. 39 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Själva hanteringen av den nya mo-
biltelefonin sköts av en myndighet - PTS, Post- och
telestyrelsen. Det är beslutat om här i riksdagen att
det skulle gå till väga på det sättet. Man har valt att
inte göra en upphandling därför att man anser att de
pengarna då skulle belasta själva mobiltelefonin - det
skulle belasta kunderna. Det skulle också vara hind-
rande för konkurrens och för en snabb marknad.
Därmed förhåller det sig så att detta är ingen politisk
process. Det är PTS som avgör detta efter de regler
som har fastställts här i riksdagen.
När det sedan gäller den andra frågan så är det
ingen fråga som behandlas av Sveriges regering.
Detta har skötts genom kontakter mellan det social-
demokratiska partiet och Stenbeck. Många har varit
inblandade, och det är framför allt vår partisekreterare
som har handlagt frågan.

Anf. 40 LARS LEIJONBORG (fp):
Fru talman! Sanningen är alltså att näringsminis-
tern under det att processen pågår har tagit kontakt
med Jan Stenbeck och bett honom rädda den social-
demokratiska tidningen Arbetet. Om det är sant - och
jag tolkar näringsministern så - är inte detta en pyra-
midal omdömeslöshet?

Anf. 41 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! De kontakter som har förevarit när
det gäller tidningen Arbetet har efter vad jag vet före-
varit med det socialdemokratiska partiet och med
partisekreteraren. Därvid vill jag också säga att jag
självfallet talar med Stenbeck, som jag talar med
Wallenberg och andra. Men själva kontakterna när
det gäller frågan om tidningen har alltså skötts av det
socialdemokratiska partiet.

Anf. 42 LARS LEIJONBORG (fp):
Fru talman! Är alltså uppgiften i dagens utgåva av
tidningen Resumé om att samtalet till Stenbeck blev
Arbetets räddning, som syftar på ett samtal mellan
näringsministern och Jan Stenbeck, helt grundlös -
eller är den inte helt grundlös?

Anf. 43 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Detta är en spekulation. Leijonborg
får vända sig till den socialdemokratiske partisekrete-
raren. Det är han som sköter detta. Det är det ena.
Det andra som jag vill säga gäller de kontakter
som Sveriges näringsminister självfallet har med
olika företrädare för näringslivet. De kan inte blandas
ihop med den myndighetsutövning som vi sköter. Där
finns väldigt starka gränser. Och just den här frågan
sköts inte av Björn Rosengren, utan den sköts av
Mona Sahlin.
Polisens insatser vid demonstrationer

Anf. 44 STEN LUNDSTRÖM (v):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till vice stats-
minister Lena Hjelm-Wallén.
För ungefär en vecka sedan anordnade ett gäng -
ett par hundra - ungdomar i Malmö en demonstra-
tion. Man ville ha en liten fest på gator och torg. De
möttes av fullt stridsberedd polis och helikopter i
luften. Demonstrationen urartade. Jag var inte där, så
jag vet inte varför den gjorde det.
I dagarna har vi sett helt andra demonstrationer,
där åkeriägare och andra demonstrerar och ganska
fritt får lov att blockera hamnar och liknande.
Jag vill fråga vice statsministern: Hur återställer
man förtroendet för polisen hos de ungdomar i Mal-
mö som möttes av poliser som var fullt stridsberedda,
när man ser att andra organisationer uppenbarligen
kan genomföra sina demonstrationer fritt?

Anf. 45 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Som privatpersoner kan vi, både riks-
dagsledamöter och regeringsledamöter, säkerligen ha
synpunkter på polisens arbete. Men jag tror att vi ska
avhålla oss från att lägga oss i det direkt verkställande
arbete som polisen gör - eller jag inte bara tror, utan
jag menar att det är väldigt viktigt. Det är polisens
skyldighet att själv bedöma situationen vad gäller
ordningens upprätthållande, och sedan naturligtvis
också att dra slutsatser av vad man har gjort i den
prövning i efterhand som sker. Det gäller både det
som skedde i Malmö, där det var en väldigt stark
insats, och lastbilsdemonstrationerna, där man inte
har gjort så stora insatser. Det gäller att efteråt se hur
detta står i relation till varandra och vilka slutsatser
polisen själv drar av det.
Men jag skulle alltså vilja rekommendera att vi
som politiker avhåller oss från att tala om för polisen
hur den ska agera.

Anf. 46 STEN LUNDSTRÖM (v):
Fru talman! Jag delar naturligtvis vice statsminis-
terns uppfattning om att det inte är vår sak att agera
polis eller att säga till polisen hur den ska agera. Men
det är trots allt denna kammare och regeringen som
stiftar lagar och beslutar om hur det ska fungera i
samhället. Det är också vi som ger medel till polisens
samverkan.
Min fråga handlade mer om hur man ska återupp-
rätta förtroendet för polisen hos de här ungdomarna i
Malmö. Det är nämligen den känslan jag har fått
hemifrån - man litar inte på polisen längre. Det som
händer nu innebär ju att man ytterligare försvårar det
hela när det gäller att lita på polisen, med de effekter
som det här har fått.
Därför undrar jag på vilket sätt vice statsministern
och regeringen är beredda att göra någon insats för att
återupprätta förtroendet för polisen hos de ungdomar
i Malmö som nu har drabbats.

Anf. 47 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! I mitt svar vill jag också framhålla att
det är viktigt att även polisen som myndighet hela
tiden analyserar sitt eget agerande. I polisens ageran-
de handlar det inte bara om att bekämpa brott, reda ut
brott och upprätthålla ordningen, utan också om att
skapa ett förtroende hos allmänheten - där inte minst
ungdomen är väldigt viktig. Därför utgår jag ifrån att
t.ex. polismyndigheten i Malmö i sin analys av det
som skedde där ordentligt tänker över hur man ska
kunna bygga upp ett förtroende där det eventuellt har
kommit att brista genom den senaste tidens händelser.
Praktisk yrkesutbildning

Anf. 48 YVONNE ANDERSSON (kd):
Fru talman! Jag har en fråga till näringsministern.
Det är svårt att rekrytera kompetent arbetskraft till de
praktiska yrkena i dag. Medelåldern är hög på sadel-
makare, svetsare, smeder och andra, och man är oro-
lig för pensionsavgångar. Likväl har vi svårt att få
detta att stämma överens med de utbildningar som
finns.
I Stockholms stad har man ett försök med en ut-
bildning som också finansieras av EU-medel, men där
får inte de studerande några studiemedel.
Min fråga gäller huruvida ministarna på Närings-
departementet samverkar med ministrarna på Utbild-
ningsdepartementet för planering av utbildningar och
hur de kan motsvara arbetsmarknadens behov.

Anf. 49 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Här handlar det mycket om att få
ungdomarna intresserade av de linjer som finns på
ungdomsskolan. Om man inte klarar den rekrytering-
en så delar jag uppfattningen att vi kommer att hamna
i en situation där vi får brist. Det handlar alltså dels
om att få ett större engagemang och att visa de här
yrkenas betydelse, dels om att tillse att den arbets-
marknadsutbildning som vi har också kompletterar
det hela när det gäller de här yrkena.
Vi har i dag en oerhört snabb tillväxt i Sverige. Vi
kan inte direkt avläsa - åtminstone inte så tydligt som
man brukar kunna göra när man har en snabb tillväxt
- att det finns s.k. flaskhalsar. Men vi kan se flaskhal-
sar inom de s.k. licensyrkena. Det gäller elektriker
och det gäller svetsare med speciell legitimation etc.
Självfallet tror jag att om vi inte ser upp så kommer
vi att få se detta också inom den typ av yrken som
nämns här.

Anf. 50 YVONNE ANDERSSON (kd):
Fru talman! Jag tackar för det svaret. Ändå vill jag
påpeka just detta behov av att mitt i en tillväxtperiod,
när vi behöver många högutbildade människor inom
akademiska yrken, så kommer också vårt samhälle
fortfarande att kräva restaurangpersonal, personal
som ska föra kommunikationsmedlen osv.
Det skulle vara intressant om det fanns någon ut-
redning på gång om vad det är för behov och omlopp-
stid vi behöver för att rekrytera yrkeskompetens till
de här yrkena. I dag har vi ju ingen automatisk ut-
bildningsväg från gymnasiet till denna typ av kom-
petens som behövs för praktiska yrken, men vi har en
väg till universitet. Därför är det intressant om det
sker en samordning och diskussion i de här lägena.

Anf. 51 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Man kanske inte riktigt ändå ska måla
bilden så mörk. Branscherna själva står ju för mycket
av den här utbildningen. Det sker ett samarbete mel-
lan de fackliga organisationerna och arbetsgivarna
inom respektive bransch.
Vi har ju också en yrkesteknisk högskola, och en
hel del utbildningar.
Men jag delar den här uppfattningen. Detta är nå-
got som jag självfallet ska ta till mig. Vi bör nu inte
bara titta på och fokusera på högskolan och universi-
teten, utan även på de här yrkena. Jag kan säga att
regeringen ska göra det och följa detta noga.
Barnens situation

Anf. 52 JAN BERGQVIST (s):
Fru talman! Jag har en fråga till utrikesministern. I
budgetpropositionen läser jag om alla de insatser som
regeringen gör för barnen och barnens rättigheter
både i Sverige och utanför vårt lands gränser. Men
samtidigt blir jag förtvivlad när jag hör om alla de
barn som tvingas till tvångsarbete, förvägras utbild-
ning eller tvingas bli gatubarn.
Min fråga till utrikesministern är därför: Vad an-
ser utrikesministern att vi kan göra för de fattiga och
förtryckta barnen, utöver det som vi redan gör i dag?

Anf. 53 Utrikesminister ANNA LINDH (s):
Fru talman! Sverige har ju spelat en väldigt aktiv
roll när det gäller barnens situation. Vi har drivit
frågorna väldigt hårt i FN, vi har tagit upp dem direkt
med olika berörda länder och vi har också i olika
sammanhang inom EU tagit upp vad vi gemensamt
kan göra för att förbättra barnens situation.
Jag tror att vi måste förstärka det arbete som vi
redan gör. Det gäller bl.a. att utveckla biståndet. Vi
gör ju också en kraftig satsning på biståndet i årets
budget för att kunna hjälpa dem som har det allra
svårast, och däribland barnen. Vi försöker dessutom
att aktivt angripa dem som försöker utnyttja barn vare
sig det handlar om rekrytering av barn som soldater
eller t.ex. sexhandel med barn, som tyvärr också
förekommer i rätt stor skala.
Sverige försöker att agera på alla dessa områden
för att hjälpa barnen till ett positivt liv och naturligt-
vis också för att komma till rätta med dem som försö-
ker att utnyttja barns svåra situation.
Fastighetsskatten

Anf. 54 CARL FREDRIK GRAF (m):
Fru talman! I riksdagens protokoll från den
14 oktober förra året säger finansministern: "Jag har
sagt, och det kan jag gärna upprepa, att regeringen
självfallet inte kommer att föreslå några extrema
höjningar av fastighetsskatten."
Den genomsnittliga höjningen av fastighetsskatten
i Vaxholm - den genomsnittliga, fru talman - ligger
på 7 000 kr. I Lysekil ligger den kanske på 4 000 kr.
Det innebär att det kanske både är det dubbla och
tredubbla i enskilda fall.
Anser finansministern att han lever upp till sitt
uttalande från den 14 oktober förra året om att det
inte ska bli tal om extrema höjningar?

Anf. 55 Finansminister BOSSE RING-
HOLM (s):
Fru talman! Det tycker jag att jag gör i allra hög-
sta grad. Om man hade haft det nuvarande fastighets-
beskattningssystemet och låtit de nya fastighetstaxe-
ringsvärdena slå igenom för nästa år hade det in-
bringat 10 miljarder kronor i nya inkomster till staten.
Det förslag regeringen nu lägger fram innebär att det
inte kommer in en enda ny krona till staten, dvs. vi tar
inte ut några nya inkomster i statlig fastighetsskatt
generellt sett.
Det förslag som nu ligger är dessutom så avvägt
att det innebär både sänkningar av skatten på småhus
och sänkningar av skatten på hyreshus och bostads-
rätter. Dessutom har vi ett förslag om en begräns-
ningsregel just för att undvika de här extrema höj-
ningarna för vanliga hushåll.

Anf. 56 CARL FREDRIK GRAF (m):
Fru talman! Finansministerns svar i kammaren här
i dag visar på en häpnadsväckande okänslighet för de
enskilda medborgarnas situation. Finansministern ser
bara detta i ett makroperspektiv och glömmer den
enskilde.
Jag konstaterar att svaret är ett besked. Finansmi-
nistern betraktar inte en höjning på kanske 7 000,
10 000 eller 14 000 kr från ett år till nästa som ex-
trem. Vid nästa allmänna småhustaxering om ett par
år när basvärdena höjs kan de här husägarna räkna
med ytterligare höjningar. Det är ju ett besked, om än
ett tragiskt sådant.

Anf. 57 Finansminister BOSSE RING-
HOLM (s):
Fru talman! Av olika skäl har taxeringsvärdena
frysts de senaste åren. Det har alltså inte skett någon
uppjustering. Om man väntar tre år, som vi har gjort,
med att göra en justering av taxeringsvärdena får man
en viss ketchupeffekt. Det är för att förhindra att den
blir ännu starkare som vi nu föreslår att vi sätter det
här systemet i verksamhet.
Jag vill erinra om att vi också föreslår en rad
skattesänkningar i budgetpropositionen, t.ex. kom-
pensation för egenavgifterna, höjt grundavdrag och
en del andra skattesänkningar. Jag tror att det faktiskt
kommer att sluta på plus för de allra flesta medbor-
garna även efter fastighetstaxeringen och dess skatte-
konsekvenser.
Posten och kassaservicen

Anf. 58 MARIANNE ANDERSSON (c):
Fru talman! Jag har en fråga till näringsministern.
Den handlar om Posten och kassaservicen. Jag fick
ett skriftligt svar på en liknande fråga alldeles nyli-
gen, men jag tycker att det fanns vissa oklarheter i det
här svaret. Det handlar om att avtalet mellan Posten
och Nordbanken är uppsagt. I svaret säger näringsmi-
nistern att postlagen är oförändrad och att regeringen
anser det viktigt att det även i framtiden finns kas-
satjänster, och då handlar det om hela landet.
Frågan är då hur detta ska gå till. Det vet vi
egentligen ingenting om. Det finns en stor oro ute i
landet för hur det ska kunna fungera. Det är gott och
väl med post i butik, men när det gäller penninghante-
ring finns det stora säkerhetsfrågor också som man
kan ställa sig i det sammanhanget.
Hur ser näringsministern egentligen på detta? Hur
kommer staten att agera för att garantera att det verk-
ligen blir en kassaservice i hela landet även i fortsätt-
ningen om det inte går att sluta avtal med andra när
det gäller hanteringen av penningmängder?

Anf. 59 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Posten genomgår nu stora strukturella
förändringar. Det grundas i att allt färre går till post-
kontoren. Nu gör man den förändringen att man går
från postkontor till post i butik. Det kommer att inne-
bära att vi får fler postpunkter, som man säger på
postspråk, där man kan utföra mer postala tjänster. Vi
kommer således att få någonting som är mycket bättre
för oss medborgare som vill ha posttjänster utförda.
När det gäller frågan om kassaservice har vi en
lagstiftning som säger att staten ska tillse att det finns
kassaservice i stort sett överallt i Sverige. Det ska vi
också tillse. Jag kommer att återkomma med hur det
exakt ska se ut. Först måste vi veta exakt vad kassa-
service är. Sedan ska vi tillse att sådan kommer att
kunna upprätthållas på minst samma nivå som i dag
när det gäller Postens service.

Anf. 60 MARIANNE ANDERSSON (c):
Fru talman! Jag ser det här svaret som positivt.
Om det inte går att få ett avtal med någon som sköter
just kassatjänster - pakethantering och brevhantering
är en annan sak - dvs. om kiosken, bensinstationen
eller butiken i glesbygden inte vill åta sig att hantera
stora penningsummor av säkerhetsskäl, kommer sta-
ten att träda in. Jag tolkar svaret så att staten i sådana
fall kommer att träda in. Jag hoppas att näringsmi-
nistern kan bekräfta att jag har tolkat det rätt.

Anf. 61 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Som jag sade är det så att vi har skyl-
dighet att upprätthålla kassaservice enligt den postlag
vi har. Det ska vi göra. Hur det exakt ska gå till kan
jag inte säga.
Jag tror att det finns 2 700 lantbrevbärare i dag.
Det låter väldigt mycket. Det är i alla fall någonting i
den storleksordningen. De upprätthåller nu den här
kassaservicen. Man kan säga att de som bor glesast,
de som man normalt sett skulle säga har den sämsta
servicen, har faktiskt den bästa servicen just genom
att lantbrevbärarna upprätthåller kassaservicen. Hur
det sedan ska se ut på andra ställen, om det ska vara
en bank, genom ATG, post i butik eller liknande, vill
jag återkomma till. Men vi ska upprätthålla kassaser-
vicen. Det finns också med i vår överenskommelse
med Posten när man fick tillstånd att sälja ut Postgi-
rot.
Amalgamskadeförbundet

Anf. 62 MARGARETA CEDERFELT (m):
Fru talman! Min fråga riktar sig till vice statsmi-
nistern. I dag har 27 000 namnunderskrifter från
Amalgamskadeförbundet överlämnats. Jag undrar på
vilket sätt regeringen kommer att tillgodose deras
önskemål om en förbättrad amalgamsanering.

Anf. 63 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Frågan om amalgam återkommer
ständigt. Även om vi försöker flytta fram positionerna
finns det alltid de som tycker att det ska göras mer.
Om det nu kommer en så stor samling namnunder-
skrifter till socialministern så småningom, är jag
övertygad om att det ytterligare kommer att stimulera
socialministern att arbeta med den frågan. Men exakt
hur den diskussionen ska ske tror jag att man får ta
upp direkt med socialministern.

Anf. 64 MARGARETA CEDERFELT (m):
Fru talman! Kan jag tolka vice statsministerns
svar som att de amalgamskadade personernas hälsa
kommer att beaktas?

Anf. 65 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Det är väl ändå självklart att det
måste vara utgångspunkten både för vad man gör ur
normal medicinsk aspekt och vad vi politiker sam-
mantaget måste göra.
Vi vet ju att det i denna fråga råder olika åsikter,
så riktigt hur det ska gå till kan jag inte uttala mig om
nu. Men jag vet att man hela tiden flyttar fram posi-
tionerna och att vi naturligtvis måste lyssna på dem
som har skador av amalgam.
Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser

Anf. 66 ÅKE CARNERÖ (kd):
Fru talman! Jag har en fråga till försvarsministern.
Det råder stor enighet i riksdagen om att Sveriges
förmåga att snabbt kunna delta i fredsfrämjande in-
satser ska öka och att inriktningen ska vara att en
insats ska kunna verkställas inom ca 30 dagar efter
beslut.
Den här processen kan ta olika lång tid. Utifrån
Kosovoerfarenheten förra året anser jag att verksam-
heten bör effektiviseras för att komma i gång så fort
som möjligt.
Då kommer bl.a. finansieringsfrågan upp. I för-
svarsutskottet diskuterade vi detta väldigt mycket
inför försvarsbeslutet i våras. Bl.a. utifrån kristdemo-
kraternas initiativ vill utskottet att regeringen ska
återkomma med sin syn på hur det här ska strukture-
ras upp. Hur tänker regeringen lösa den framtida
finansieringen? Jag tror att det är en väldigt viktig sak
inför framtiden.

Anf. 67 Försvarsminister BJÖRN VON SY-
DOW (s):
Fru talman! Det är en viktig fråga och lösningen
går successivt framåt. Under de anslag som vi redovi-
sar inför år 2001 finns det vissa förändringar. Vi
redovisar hur Försvarsmakten ska bygga upp förband,
huvudsakligen genom att använda anslag för övnings-
och utbildningsverksamhet, men även med materiel-
försörjning. Det sker nu uppbyggnad av förband ma-
terielmässigt, inriktat på just internationell verksam-
het.
Det anslag som vi har för utlandsstyrkan kommer
enligt regeringens förslag att uppgå till 1 miljard
kronor för nästa budgetår. Det är det som regeringen
vill redovisa för riksdagen inför det kommande året.
Jag vill också säga att den här frågeställningen är
en av dem som jag avser att ta upp och redan har tagit
upp vid de informella försvarsministermöten som vi
har i EU-kretsen. Det måste ju finnas en klarhet inom
EU när dess styrka ska kunna användas.

Anf. 68 ÅKE CARNERÖ (kd):
Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag ser positivt
på det.
För 2001 anslår regeringen alltså 1 miljard utifrån
de insatser som nu pågår på Balkan. Det ser jag som
ett rimligt tillskott. Men när man läser siffrorna för
2002 ser man att det då anslås 904 miljoner.
Nu vet vi inte vilka insatser som kan efterfrågas
från svensk sida år 2002, det är jag fullt medveten
om. Men vi har en hög ambitionsnivå. Resultatet av
denna ambitionsnivå kan naturligtvis bli att det åter-
igen blir en försenad insats. Att fatta beslut om en
insats och sedan försöka lösa finansieringen anser jag
inte vara bra. Det kan urholka annan verksamhet.
Jag tolkar försvarsministerns svar som att det
kommer att bli någon form av struktur för hur det här
ska fungera effektivt i framtiden.

Anf. 69 Försvarsminister BJÖRN VON SY-
DOW (s):
Fru talman! Det är riktigt att vi håller på att forma
en struktur. Den påverkas naturligtvis en hel del av
vårt engagemang inom EU:s gemensamma utrikes-
och säkerhetspolitik, men även av att vi effektivt ska
kunna stå till förfogande i operationer som t.ex. sker
direkt inom ramen och på uppdrag av Förenta natio-
nerna.
Jag vill också säga att det även handlar om den
förberedelse som kan göras inom Försvarsmakten.
Överbefälhavaren har meddelat mig att han lika väl
som man övar andra funktioner, t.ex. beredskaps-
funktionen, den territoriella integriteten i det försvar
vi har för vårt eget land, också avser att genomföra
olika former av övningar för att se till att de förband
vi anmäler är tillgängliga under de tidsförlopp som vi
anmäler dem till. Jag anser att det är viktigt att ÖB
gör på det här sättet för att vi inte ska komma i svå-
righeter.
Strukturfondsdelegationen

Anf. 70 LENNART GUSTAVSSON (v):
Fru talman! Min fråga rör näringsministerns se-
naste arbetsplats, Länsstyrelsen i Norrbottens län,
som har fått i uppdrag att vara samordnare i Struktur-
fondsdelegationen. Herr Rosengrens efterträdare Kari
Marklund är ordförande i Strukturfondsdelegationen,
en delegation som ska fördela EU-medlen inom
mål 1. Regeringen har utsett ledamöter och ersättare.
Samtidigt har man skapat en ny förordning där
man säger att Strukturfondsdelegationen avgör frågor
inom sitt eget ansvarsområde. Det tycker jag är bra.
Men sedan står det: För att stöd ska kunna beviljas
krävs enhällighet.
Man har alltså tillsatt ett antal politiker, men man
har kringgärdat dem så att de måste vara eniga för att
de ska kunna fatta beslut.
Min fråga är: Är den här något ovanliga be-
slutsordningen en följd av bestämmelser inom EU?

Anf. 71 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Så är det icke. Själva grunden för
detta är helt enkelt att det är viktigt att man når enig-
het, eftersom det man ska göra här är att företräda sin
region. I det här fallet är det Västerbotten och Norr-
botten. Man ska fördela en mängd pengar, och man
ska också hitta medfinansiärer.
Tanken är att man ska försöka ena sig om hur man
ska använda pengarna. Många gånger är de kopplade
till de s.k. tillväxtavtalen. Detta är själva styrkan. Här
finns både politiker och ämbetsmän med. Bakom den
här strukturen finns också parter.
Det har visat sig, och det är min erfarenhet från
den tid jag var landshövding i Norrbotten, att när vi
skapade enighet, när vi kom överens om att den här
vägen ska vi gå, fanns det också en väldig styrka
bakom detta. Det är själva tanken.

Anf. 72 LENNART GUSTAVSSON (v):
Fru talman! Jag är medveten om det arbete som
pågår både inom länsutvecklingsavtalen och inom
strukturfondsarbetet i Norr- och Västerbotten. Men
min fråga riktar sig mer mot det nya som jag tidigare
inte känner till i en förvaltningstradition i Sverige, att
regeringen utser politiska representanter från olika
politiska partier och samtidigt kringgärdar det arbete
de ska utföra med en förordning som tvingar dem att
vara överens för att de ska få resurser till åtgärder.
Jag vill formulera frågan till näringsministern på
det här viset: Är detta en förordning som gör Struk-
turfondsdelegationens arbete lättare och ger den en
väg att komma framåt i sitt arbete?

Anf. 73 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Hittills har vi i alla fall den erfaren-
heten att det här har fungerat väldigt väl. Hittills har
vi också vid de diskussioner vi för med de berörda
fått uppfattningen att det här är ett väldigt bra sätt att
arbeta på.
Skulle det visa sig att det här är kontraproduktivt i
betydelsen att vi inte får fram bra förslag, får man
självklart se över detta. Men hittills vill jag säga att
det har fungerat bra. Jag har också här redogjort för
vilken tanke som ligger bakom detta.
Ny neutralitetskommission

Anf. 74 STEN TOLGFORS (m):
Fru talman! För mig blir regeringens hantering av
frågan om en ny neutralitetskommission alltmer svår-
begriplig. En sådan har avvisats av socialdemokrater-
na med hänvisning till Rolf Ekéus framtida utredning.
Försvarsministern informerade riksdagen för en tid
sedan om hans utredning, och då handlade det om att
studera ubåtskränkningar efter 1980.
Sedan har regeringen i medierna talat om andra
saker, att ge Ekéus tilläggsdirektiv under sommaren
som har gått för att också studera säkerhetspolitiken
från 1969 och framåt. Man har också kunnat läsa
uttalanden om att Ekéus skulle få sällskap av ytterli-
gare ett antal experter.
Men riksdagen har inte informerats om detta, och
inga direktiv har såvitt jag har kunnat se kommit till
Rolf Ekéus, vare sig när det gäller ubåtarna eller
neutralitetsdelen. Därför vill jag fråga regeringen:
När kommer direktiven till Rolf Ekéus?
Det har hittills varit fyra statsråd som har uttalat
sig i den här frågan i massmedierna, varav tre är här i
dag, så jag vet inte riktigt vem som ska besvara frå-
gan. Ni får välja själva!

Anf. 75 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Jag tycker att Sten Tolgfors skulle
kunna göra det enkelt för sig och faktiskt läsa de
preliminärt antagna synpunkterna som finns i ut-
skottsbetänkandet. Där inhämtade ju utrikesutskottet
hur regeringen hade tänkt sig att hantera den här
frågan. Där står det att vi tänker börja med ubåtsfrå-
gan, men sedan ska mycket snabbt också den större
frågan ta vid, dvs. en säkerhetspolitisk granskning.
Däremot vill vi inte i regeringen, och inte heller
utskottsmajoriteten, noterar jag, gå Tolgfors motion
till mötes. Där handlar det nämligen bara om att ifrå-
gasätta allting bakåt. Jag tycker att vi har anledning
att vara stolta över vår alliansfria historia.

Anf. 76 STEN TOLGFORS (m):
Fru talman! Nu är det ju inte så att regeringen har
att bedöma mina motioner, utan vad jag frågar efter är
ett besked som baserar sig på bl.a. vice statsminis-
terns egna uttalanden. Vi blev utlovade direktiv under
sommaren, och utskottets ställningstaganden baserar
sig bl.a. just på detta - att det skulle komma direktiv.
Dessa direktiv har inte kommit, och då frågar jag: När
ska de komma?
Min motion har väldigt lite med den frågan att gö-
ra, vill jag hävda.
Det andra som jag tycker är intressant är att rege-
ringen bryter mot en tradition i svensk säkerhetspoli-
tik, dvs. att föra samtal mellan partierna och partile-
darna om den här typen av stora och övergripande
frågor. Så skedde t.ex. mellan Bildt och Ingvar Carls-
son inför den första neutralitetskommissionen. Den
här gången har man blankt avvisat det, och väljer att
med en ganska smal majoritet köra över en stor del av
riksdagens ledamöter.
Jag vill fråga regeringen: Kan man inte ändra
detta, och vara beredd att söka samtal i en sådan vik-
tig fråga? I det här skedet handlar det inte om att göra
vägval för framtiden, utan om att få en korrekt och
genomgripande beskrivning av hur neutralitetspoliti-
ken bedrevs efter november 1969, när den första
kommissionen avslutade sitt arbete.

Anf. 77 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! De båda direktiven, både det som
handlar om ubåtarna och ubåtskränkningarna och det
som handlar om den säkerhetspolitiska granskningen
är under beredning. De kommer strax.
Jag vill också gärna säga att det säkerhetspolitiska
området är ett område där vi gärna vill ha samför-
stånd. Men man kan inte börja en sådan diskussion i
lugn och sansad ordning med den motion som Sten
Tolgfors faktiskt skrev, och som är synnerligen pole-
misk. Det är fel sätt att börja ett samtal på.

Anf. 78 TALMANNEN:
Detta fick bli det sista inlägget i dagens fråge-
stund, som därmed är avslutad.
Jag tackar regeringens företrädare och kammarens
ledamöter för er medverkan.

2 § Ledighet, m.m.

Talmannen anmälde att Stefan Attefall (kd) bevil-
jats föräldraledighet under tiden den 9 oktober 2000-
14 januari 2001 samt att Desirée Pethrus Engström
(kd) skulle tjänstgöra som ersättare för Stefan Attefall
under denna tid.

3 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades
Proposition
2000/01:1
Utgiftsområde 1 till konstitutionsutskottet
Utgiftsområde 2 och 25-27 till finansutskottet
Utgiftsområde 3 till skatteutskottet
Utgiftsområde 4 till justitieutskottet
Utgiftsområde 5 och 7 till utrikesutskottet
Utgiftsområde 6 till försvarsutskottet
Utgiftsområde 8 och 10-12 till socialförsäkringsut-
skottet
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
till socialförsäkringsutskottet
Utgiftsområde 9 till socialutskottet
Utgiftsområde 13 och 14 till arbetsmarknadsutskottet
Utgiftsområde 15 och 16 till utbildningsutskottet
Utgiftsområde 17 till kulturutskottet
Utgiftsområde 18 till bostadsutskottet
Utgiftsområde 19, 21 och 24 till näringsutskottet
Utgiftsområde 20 och 23 till miljö- och jordbruksut-
skottet
Utgiftsområde 22 till trafikutskottet
Propositionen i övrigt till finansutskottet

4 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Propositioner
2000/01:5 Personlig assistans till personer över 65 år
2000/01:6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser
enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade
2000/01:7 Förenklad skattedeklaration
2000/01:8 Ny socialavgiftslag

5 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 20 september

2000/01:8 av Maria Larsson (kd) till statsrådet Mona
Sahlin
Kritik mot tillväxtavtalen
2000/01:9 av Yvonne Andersson (kd) till utbild-
ningsminister Thomas Östros
Studiemedelsförordningen
2000/01:10 av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet
Lars-Erik Lövdén
Byggkostnader

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 26 september.

6 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 20 september

2000/01:4 av Lennart Kollmats (fp) till justitieminis-
ter Laila Freivalds
Ingripande mot sexhandel
2000/01:5 av Bo Könberg (fp) till socialminister Lars
Engqvist
Rehabiliteringspengar
2000/01:6 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) till närings-
minister Björn Rosengren
Bilbälteslås
2000/01:7 av Inger René (m) till näringsminister
Björn Rosengren
Konkurrenssituationen för sjöfarten

den 21 september

2000/01:8 av Inger René (m) till näringsminister
Björn Rosengren
Motorväg genom Bohuslän
2000/01:9 av Gunilla Wahlén (v) till statsrådet Maj-
Inger Klingvall
Bärplockare från utlandet
2000/01:10 av Karin Wegestål (s) till utrikesminister
Anna Lindh
Sveriges agerande i Evian

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 26 september.

7 § Anmälan om skriftligt svar på fråga

Anmäldes att skriftligt svar på följande fråga in-
kommit

den 21 september

1999/2000:1408 av Åke Carnerö (kd) till statsrådet
Britta Lejon
Kommundelningar

Svaret redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 26 september.

8 § Kammaren åtskildes kl. 15.04.

Förhandlingarna leddes av talmannen.