om upphävande av 1905 års konvention mellan Sverige och Norge angående neutral zon, befästningars nedläggande m.m.

Proposition 1992/93:164

Regeringens proposition

1992/93:164

om upphävande av 1905 års konvention mellan
Sverige och Norge angående neutral zon,
befästningars nedläggande m.m.

Prop.

1992/93:164

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Chefen för Utrikesdepartementet har varit föredragande vid regeringssam-
manträdet.

Stockholm den 18 februari 1993

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Margaretha af Ugglas

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen beslutar att godkänna ett mellan Sve-
rige och Norge träffat avtal, som innebär att 1905 års konvention mellan Sve-
rige och Norge angående neutral zon, befästningars nedläggande m.m. upp-
hör att gälla.

Konventionen stadgar en cirka 30 km bred neutral zon mellan rikena längs
den södra gränslinjen, inom vilken zon inga befästningar eller militära an-
läggningar får förekomma. Konventionen har i dag förlorat sin betydelse.
Några skäl att behålla konventionen föreligger därför inte.

1 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 164

Regeringens proposition om upphävande av 1905 ProP- 1992/93:164
års konvention mellan Sverige och Norge angående
neutral zon, befästningars nedläggande m.m.

1 Bakgrund

Inför unionsupplösningen mellan Sverige och Norge år 1905 var situationen
tidvis spänd mellan länderna. Båda sidorna hade en vilja att lösa frågan på
fredlig väg men räknade ändå med en risk för militära ingripanden. I Norge
var man oroad över de överlägsna svenska truppstyrkorna, i Sverige riktades
uppmärksamheten främst mot de många norska befästningarna i den södra
delen av gränsområdet.

Detta är bakgrunden till att Sverige och Norge i samband med unionsupp-
lösningen undertecknade en konvention, som proklamerade en demilitarise-
rad zon längs gränsen. Konventionens artikel 1 stipulerar att zonen inte av
någon av parterna får användas för krigsoperationer eller som utgångspunkt
för sådana. Inte heller får väpnad militär styrka stationeras inom området.
Dessutom stadgas ett förbud mot att bibehålla eller anlägga befästningar,
krigshamnar eller militära förråd inom den neutrala zonen.

Norge tilläts emellertid behålla tre anläggningar, nämligen de gamla be-
fästningsverken vid Fredrikssten, Gyldenlöve och Overbjerget. Dessa fick
dock inte underhållas i fortifikatoriskt syfte.

Konventionen fogas till denna proposition som bilaga 1.

Den neutrala zonen utgörs av ett cirka 30 km brett område, beskrivet i
konventionens artikel 1, vilket sträcker sig på ömse sidor om riksgränsen
från västkustens båda öar Nordkoster respektive Kirkön till de två punkter
där Klarälvens högra strand respektive Ulvån skär 61:a breddgraden.

Zonen omfattar allt landterritorium och det sjöterritorium som inte utgör
delar av vad som i konventionen benämns ”själva havet”. Befästningar,
krigshamnar och militära förråd får inte finnas inom zonen. Det är förbjudet
för båda stater att inom zonen företa krigshandlingar eller att begagna den
som bas för dylika samt att låta väpnade styrkor uppehålla sig där. Förbuden
gäller inte, om båda stater befinner sig i krig mot en gemensam fiende eller
om ena staten befinner sig i krig med tredje makt. I sistnämnda fal] får zonen
utnyttjas för militära ändamål av såväl den krigförande staten, som av den
andra staten. Åtgärder för att skydda neutraliteten får således i detta fall
vidtas inom zonen.

Konventionen kan enligt sin artikel 9 inte sägas upp ensidigt. Norges utri-
kesminister aktualiserade vid ett besök i Stockholm i maj 1992 frågan om ett
upphävande av konventionen. Vid överläggningar mellan ländernas utrikes-
ministrar enades man om ett upphävande. Ett avtal av denna innebörd har
därför träffats den 27 januari 1993. Avtalets text finns i bilaga 2.

2 Överväganden

Prop. 1992/93:164

Regeringens förslag: Avtalet av den 27 januari 1993 om upphävande
av konventionen mellan Sverige och Norge angående neutral zon, be-
fästningars nedläggande m.m. godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Militärstrategiskt sett är den neutrala zo-
nens betydelse numera liten och zonen har under senare årtionden fått en
alltmer undanskymd plats i utrikes- och försvarspolitiska sammanhang. I dag
är konventionen att betrakta som obsolet. Då den neutrala zonen förlorat
sin betydelse som fredsgaranti mellan Sverige och Norge, talar övervägande
skäl för att 1905 års konvention upphävs. Överbefälhavaren har tillstyrkt att
konventionen upphävs.

3 Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet om upphävande av kon-
ventionen mellan Sverige och Norge angående neutral zon, befästningars
nedläggande m.m.

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari 1993

Prop. 1992/93:164

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren,
Unckel, P. Westerberg, Ask

Statsrådet afUgglas anmäler fråga om avlämnande av proposition om upp-
hävande av 1905 års konvention mellan Sverige och Norge angående neutral
zon, befästningars nedläggande m.m.

Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om
upphävande av 1905 års konvention mellan Sverige och Norge angående
neutral zon, befästningars nedläggande m.m. i enlighet med bilagan till detta
protokoll.

Ur protokollet:
Maud Melin

Konvention
mellan Sverige och Norge
angående neutral zon, befästningars nedläggande m.m.;

af slutad i Stockholm den 26 oktober 1905.

Herr grefve Axel Fredrik Claesson Wachtmeister, Sveriges befullmäkti-
gade, och herr Thor von Ditten, Norges befullmäktigade,

hvilka sammanträdt i ändamål att öfverföra till formlig konvention det för-
slag till öfverenskommelse angående neutral zon, befästningars nedläggande
m.m., som godkänts af svenska Riksdagen den 13 oktober 1905 och af
norska Stortinget den 9 oktober 1905, och hvilka blifvit behörigen bemyndi-
gade därtill, hafva utan förbehåll om ratifikation undertecknat följande ar-
tiklar:

Artikel 1.

Till betryggande af ett fredligt förhållande mellan de båda rikena upprät-
tas på bägge sidor om gränsen mellan dem ett område (”neutral zon”), som
skall njuta fördelarna af en beständig neutralitet.

Denna zon begränsas sålunda:

på svensk sida af en gränslinje, som går i räta linjer från Nordkosters norra
udde öfver södra udden på norra Långö, sjön Färingens nordöstra ända,
Lursjöns nordöstra ända, Kynne älfs utlopp i Södra Bullaren, Södra Korn-
sjöns sydöstra ända, södra ändan af Stora Le, Ögnesjöns västra ända, Ly-
sedstjärns södra ända, Svalsjöns södra ända, Nässjöns södra ända, Bysjöns
södra ända, sjön Kymmens nordvästra ända, Grunnsjöns nordvästra ända,
Kläggens nordvästra ända, Mangens norra ända, Bredsjöns västra ända till
den punkt, där Klarälfvens högra strand skär sextioförsta (61) breddgraden;

på norsk sida af en gränslinje, som går i rät linje öfver Kirkön, tangerande
Singleöns nordvästra spets, till Ingedals kyrka och vidare i räta linjer öfver
Rokke kyrka, udden på norra sidan af Fredrikshalds-vattendragets utlopp i
Femsjön, utloppet i Femsjöns nordöstliga hörn af bäcken, som rinner förbi
gården Röd, östra ändan af Klosa tjärn, östra ändan af Grefslivand (norr om
Haerland kyrka), udden i Ögderensjön sydväst om Kråktorp, sundet mellan
Mjermen och Gåsefjorden, Eidsdammen, sydvästra ändan af Dyrerud tjärn
(i norra ändan af Liermosen), Urskog kyrka, södra ändan af Holm tjärn,
Digersjöns södra hörn, norra ändan af Skasensjön, östra ändan af Norra Flö-
gensjön till den punkt, där Ulvån skär sextioförsta (61) breddgraden.

I zonen inbegripas de öar, holmar och skär, men icke de delar af själfva
hafvet med dess vikar, som falla inom zonens gränslinjer.

Den neutrala zonen skall vara fullkomligt fredlyst. Den må därför ej af
något af rikena begagnas till krigsoperationer eller till stödje- eller utgångs-
punkt för sådana, liksom ej heller inom zonen må stationeras (undantag: ar-
tikel 6) eller samlas någon väpnad militär styrka, med undantag af hvad som
kan vara nödvändigt för upprätthållande af allmän ordning eller till bistånd
vid olyckstillfällen. Om i något af rikena är eller varder anlagd järnväg, som
skär någon del af rikets zonområde hufvudsakligen i dess längdriktning,

Prop. 1992/93:164

Bilaga 1

skola dessa bestämmelser icke utgöra hinder emot, att sådan järnväg använ-
des till militär genomgångstransport. Bestämmelserna skola ej heller utgöra
hinder emot, att de inom ett rikes zonområde boende, till krigsmakten hö-
rande personer samlas där för att utan dröjsmål föras utom zonen.

Befästningar, krigshamnar samt för här eller flotta bestämda förråd må
icke bibehållas eller nya sådana anlägga^ inom den neutrala zonen.

Förestående bestämmelser skola likväl icke gälla för det fall, att rikena
bistå hvarandra under ett krig mot en gemensam fiende; ej heller äro de, då
ettdera riket invecklas i krig med en tredje makt, förbindande för detta rike
i afseende å den del af zonen, som faller inom dess område, eller för det
andra riket i afseende å dess zonområde, såvidt angår häfdande af rikets neu-
tralitet.

Artikel 2.

Till följd af förestående bestämmelser skola de befästningar, som nu fin-
nas inom den ofvan fastställda neutrala zonen, nedläggas, nämligen de
norska befästningsgrupperna Fredrikssten med Gyldenlöve, Overbjerget,
Veden och Hjelmkollen, Örje med Kroksund samt Urskog (Dingsrud).

Artikel 3.

De i artikel 2 afsedda befästningar skola göras oanvändbara såsom så-
dana; de gamla fästningsverken vid Fredrikssten samt vid forten Gyldenlöve
och Overbjerget skola dock bibehållas, men må icke underhållas i fortifika-
toriskt syfte.

Rörande i senare tid tillkomna anordningar å sistnämnda trenne befäst-
ningar samt rörande de åtgärder, som skola vidtagas med öfriga befäst-
ningar, intagas närmare bestämmelser i ett separataftal, hvilket skall äga
samma kraft, som denna öfverenskommelse.

Artikel 4.

De i artikel 3 afsedda åtgärder skola vara fullbordade senast åtta månader,
efter det denna öfverenskommelse trädt i kraft.

Artikel 5.

Kontrollen öfver, att de i artikel 3 afsedda åtgärder blifvit behörigen verk-
ställda, skall utöfvas af en kommission, bestående af tre officerare af ut-
ländsk (hvarken svensk eller norsk) nationalitet, af hvilka hvartdera riket
väljer en och den tredje utses af de två sålunda valde eller, i händelse dessa
ej kunna ena sig, af det schweiziska Förbundsrådets president.

Närmare bestämmelser rörande denna kontroll intagas i ofvannnämnda
separataftal.

Artikel 6.

Fredrikssten må fortfarande vara förläggningsplats för vederbörande dist-
rikts-kommando samt garnisonsort för underbefälsskolan för de under

Prop. 1992/93:164

Bilaga 1

nämnda distrikts-kommando sorterande afdelningar, allt i hufvudsakligen
samma omfattning, som före anläggandet af de nya befästningarna.

Artikel 7.

Kongsvingers befästningsgrupp må icke utvidgas, vare sig med afseende å
anläggningar, bestyckning eller besättning, hvilken sistnämnda hittills icke
öfverstigit trehundra (300) man. Till besättning räknas icke det till årliga öf-
ningar inkallade manskap. I följd af förestående bestämmelse må nya befäst-
ningar icke anläggas inom ett afstånd af tio (10) kilometer från Kongsvingers
gamla fästning.

Prop. 1992/93:164

Bilaga 1

Artikel 8.

Tvister angående tolkningen eller tillämpningen af denna öfverenskom-
melse skola, där de ej kunnat lösas genom direkta diplomatiska underhand-
lingar, med det undantag, som följer af artikel 5, afgöras af en skiljedomstol,
bestående af tre ledamöter, af hvilka hvartdera riket väljer en och den tredje
utses af de två sålunda valde eller, i händelse dessa ej kunna ena sig om valet,
af schweiziska Förbundsrådets president eller, subsidiärt, på det sätt, som
stadgas i de två sista styckena af artikel 32 i Haagkonventionen den 29 juli
1899. Ingen af skiljedomarne må vara undersåte i något af rikena eller bosatt
inom någotdera rikets område, och ej heller vara intresserad i de frågor, som
utgöra föremål för skiljedomen.

I brist af annat aftal bestämmer skiljedomstolen ort för sitt sammanträde
och skiljedomsproceduren.

Artikel 9.

Denna öfverenskommelse träder genast i kraft. Den kan icke ensidigt
uppsägas.

Som skedde i två exemplar i Stockholm den 26 oktober 1905.

F. CL:son Wachtmeister.

(L.S.)

v. Ditten.

(L.S.)

(Utrikesdepartementet.)

Prop. 1992/93:164

Bilaga 2

Avtal

mellan Konungariket Sverige och
Konungariket Norge

om upphävande av konventionen
den 26 oktober 1905 angående
neutral zon, befästningars
nedläggande m.m.

Konungariket Sverige och Konungariket
Norge,

som den 26 oktober 1905 ingått Konventio-
nen angående neutral zon, befästningars ned-
läggande m.m.,

som erinrar om att Konventionen fastställer
en neutral zon längs riksgränsen söder om sex-
tioförsta breddgraden, omfattande ett område
som sträcker sig omkring 15 kilometer på var
sida om riksgränsen,

som är eniga om att Konventionen i dag har
förlorat sin betydelse,

har kommit överens om följande:

Artikel 1

Konventionen mellan Sverige och Norge an-
gående neutral zon, befästningars nedläg-
gande m.m., undertecknad i Stockholm den 26
oktober 1905, med tillhörande separatavtal
samma dag, skall upphöra att gälla då detta av-
tal träder i kraft.

Artikel 2

Avtalet träder i kraft den dag då parterna
har underrättat varandra om att deras respek-
tive konstitutionella krav för ikraftträdandet
av detta avtal har uppfyllts.

Upprättat i Stockholm den 27 januari 1993 i
två exemplar på svenska och norska språken.
Båda texterna har samma giltighet.

För Konungariket Sverige

Margaretha af Ugglas

För Konungariket Norge
Thorvald Stoltenberg

Avtale

mellom Kongeriket Sverige og
Kongeriket Norge
om opphevelse av konvensjonen
av 26. oktober 1905 angående
nöytral sone, befestningers
nedleggelse m.m.

Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge,

som 26. oktober 1905 ingikk Konvensjonen
angående nöytral sone, befestningers nedleg-
gelse m.m.,

som minner om at Konvensjonen oppretter
en nöytral sone langs riksgrensen sör for den
sekstiförste breddegrad omfattende et område
som strekker seg omkring 15 kilometer på
hver side av riksgrensen,

som er enige om at Konvensionen i dag har
mistet sin betydning,

har kommet overens om fplgende:

Artikkel 1

Konvensjonen mellom Sverige og Norge an-
gående npytral sone, befestningers nedleg-
gelse m.m., undertegnet i Stockholm 26. okto-
ber 1905, med tilhprende separatavtale av
samme dato, skal opphöre å gjelde når denne
avtale trer i kraft.

Artikkel 2

Avtalen trer i kraft den dag partene har un-
derrettet hverandre om at deres respektive
konstitusjonelle krav for ikrafttredelsen av
denne avtale er oppfylt.

Utferdiget i Stockholm den 27 januar 1993 i
to eksemplarer på svensk og norsk. Begge
tekster har samme gyldighet.

For Kongeriket Sverige
Margaretha af Ugglas

For Kongeriket Norge
Thorvald Stoltenberg

gotab 43213, Stockholm 1993

Ärendet är avslutat

Händelser

Inlämning: 1993-03-04 Bordläggning: 1993-03-08 Hänvisning: 1993-03-09 Motionstid slutar: 1993-03-23

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter (2)