om fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall

Proposition 1987/88:17

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1987/88: 17                               

om fortsatt giltighet av lagen (1975: 1360) om

tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall  1987/88:17

Regeringen föreslår riksdagen alt anta del förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 september 1987.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Georg Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås atl lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfle i vissa fall skall forlsälla att gälla till utgången av år 1988.

1    Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 17

Rättelse: S. I Står: Ingvar Carlsson Rättat till: Kjell-Olof Feldt

Förslag till                                                     Prop. 1987/88: 17

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall

Härigenom föreskrivs all lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall, som gäller lill utgången av år 1987', skall fortsätta att gälla till utgången av är 1988.

Lagens giltighetstid senast förlängd 1986: 1136.

Arbetsmarknadsdepartementet                pp- '''- '

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1987

Närvarande: statsrådet Feldl, ordförande, och statsråden Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson och Lönnqvist

Föredragande: statsrådet G. Andersson

Proposition om fortsatt giltighet av lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall

Inledning

De internationella terroristdåden har föranlett ätgärder bäde i Sverige och utomlands för att söka förhindra sädana gärningar. I vårt land antog riksdagen år 1973 en lag om särskilda åtgärder lill förebyggande av vissa våldsdåd med inlernationell bakgrund (den s. k. lerroristlagen). Genom en ny lagstiftning, som trädde i kraft den I januari 1976, fördes huvuddelen av bestämmelserna i lerroristlagen med vissa ändringar över till den dåvarande utlänningslagen. De återfinns numera i den nu gällande utlänningslagen (1980:376). Samtidigt beslutade riksdagen atl bestämmelserna i lerroristlagen om telefonavlyssning, brevkonlroll m.m. skulle tas in i en särskild, tidsbegränsad lag (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall (spaningslagen). Lagens giltighetstid har förlängts successivt, senast till utgångenavår 1987 (se prop. 1986/87: 32, JuU 11, rskr 53, SFS 1986: 1136). En precisering av spaningslagens tillämpningsområde skedde år 1977 (SFS 1977:81).

Riksdagen tog vid 1981/82 ärs riksmöte upp frågan om den parlamentariska kontrollen i fräga om telefonavlyssning (JuU 1981/82:54, rskr 298). Därvid uttalades bl.a. att det är angeläget att riksdagens möjligheter till insyn i fräga om telefonavlyssning vidmakthålls och all insynen om möjligl bör byggas ul. Insynen bör ske i form av en årlig redovisning i en proposition eller skrivelse till riksdagen och avse bl.a. telefonavlyssning enligt spaningslagen.

Rikspolisstyrelsen har mol den bakgrunden i en skrivelse den 12 augusti 1987 till arbetsmarknadsdepartementet redogjort för fillämpningen av de hithörande bestämmelserna i utlänningslagen och i spaningslagen under tiden september 1986 -juli 1987. Innehållet i rikspolisstyrelsens skrivelse anges i den redogörelse för tillämpningen av lerroristlagsliflningen som regeringen tidigare i dag pä milt förslag beslutat atl överlämna lill riksdagen.

Vidare har inom utrikesdepartementet upprättats en redogörelse för den    Prop. 1987/88: 17 ulveckling som har ägt rum internationellt under del senasle årel beträffande förekomsten av och de fortsalla betingelserna för den inlernationella terrorismen samt för de ätgärder som har vidtagits för atl bekämpa denna.

Terroristbestämmelserna i utlänningslagen och reglerna i spaningslagen ger möjligheter alt under speciella förutsättningar ingripa för att minska riskerna för våldsdåd i Sverige som utförs av internationellt förgrenade lerroristorganisationer. De kompletterar därmed de allmänna reglerna i rättegångsbalken om tvångsåtgärder vid misstanke om brott. Belräffande gällande ordning får jag hänvisa lill vad jag anförde i samma ärende för tvä år sedan (prop. 1985/86:31).

Föredragandens överväganden

När lerroristlagen kom till år 1973 skedde del mot bakgrunden av den väg av våldsdåd som under de då närmast förflutna åren hade gäll över världen. I propositionerna belräffande föriängning av spaningslagen har redogörelser lämnats för den fortsatta ulvecklingen av de internationella terroristdåden (se bl. a. prop. 1980/81:54, 1981/82:45, 1982/83:46, 1983/84:51, 1984/85:73, 1985/86: 31 och 1986/87: 32). Av dessa redogörelser framgär atl en lång rad terroristdåd med internationell anknytning även efter år 1973 har utförts i skilda delar av världen. I Europa har del främst varit Frankrike, Spanien, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland som drabbats.

Terrorislbeslämmdserna i utlänningslagen och spaningslagen ger möjlighet all avvisa eller utvisa utlänningar som tillhör eller verkar för sådana grupper och organisationer vilka genom sin tidigare verksamhet har visat atl de utanför sitt hemland systematiskt använder våld för politiska syften och därför kan befaras göra del ocksä i Sverige. Som ytterligare förutsättning gäller dock all del med hänsyn till vad som är känt om utlänningens föregående verksamhet eller i övrigt föreligger fara alt han eller hon här i Sverige medverkar till sådana handlingar. Etl avvisnings- eller utvisnings-beslut kan emellertid inle verkställas, om ell politiskt eller därmed jämförligt verkställighetshinder föreligger. I stället kan utlänningen då bli föremål för kontroll och övervakning enligt utlänningslagen och spaningslagen. Fömtsättningarna för atl använda husrannsakan, kroppsvisitation, kroppsbesiklning, brevkonlroll och telefonavlyssning enligl spaningslagen avviker i dessa fall frän vad som enligl rättegångsbalken gäller vid misstanke om brott, eftersom rättegångsbalkens regler i motsats lill reglerna i spaningslagen inle ger möjlighet att ingripa uteslutande i förebyggande syfte. Ell flertal garantier mol en alllför vidsträckt tillämpning av spaningslagen har emellertid byggts in såväl i bestämmelserna om förfarandet och beslutsprocessen som i särskilda regler med syfte att ge underlag för en fortlöpande konlroll av hur lagen hanteras.

När förslag om att förlänga giltighetstiden för spaningslagen tidigare har förelagts riksdagen (senast i prop. 1986/87: 32) har det betonats alt del mot bakgmnd av den fortgående internationella lerroristverksamhelen är ange-

lägel alt vi även i forlsällningen håller en hög beredskap för alt förebygga Prop. 1987/88: 17 våldshandlingar i vårt land. I vissa lägen kan del därför behövas tillgång till de speciella tvångsåtgärder i spaningssyfle som spaningslagen medger. Med hänsyn lill detta och lill att ingenting förekommit som har gett anledning atl anta all lagen har tillämpats på ell sålt som strider mol dess syfte eller pä ell sätt som kan sälla rättssäkerheten i fara, har i tidigare propositioner förordals all lagens giltighetsfid skall förlängas; vid det senaste tillfället lill utgången av år 1987. Justifieutskoltel har varje gäng tillstyrkt förlängning (senast JuU 1986/87:11). Riksdagen har biträtt justitieutskot-tels uppfaUning (senast rskr 1986/87:53).

Vad gäller ätgärder på del inlernationella planet för all motverka terrorism vill jag hänvisa lill redogörelserna i propositionerna 1979/80: 52 (s. 8), 1980/81:54 (s. 10), 1981/82:45 (s.9), 1982/83:46 (s.8), 1983/84:51 (s.8), 1984/85:73 (s.8)och 1986/87:32 (sid 5). Därutöver kan nämnas aU en ministerkonferens om terrorism hölls i Europarådels regi i november 1986. Vid konferensen antogs enhälligt en deklaration och tre resolutioner om bl. a. olika åtgärder för all bekämpa terrorism. Man kom bl. a. överens om all försöka förbättra samarbetet mellan Europarådets medlemmar på del här området saml all vidta åtgärder för all stävja missbruk av diplomatisk immunitet och andra privilegier i lerrorismsyfte. En särskild kommitté arbetar vidare i Europarådet med dessa frågor. Även andra intemafionella initiativ har under året lagils för all komma till rätta med olika typer av terrorislakfioner.

Även under del år som har förfiutit sedan regeringen senast log upp dessa frågor i riksdagen har ell stort anlal terroristdåd begåtts i skilda delar av världen. I Europa har en fortsatl ökning av den lerrorisliska aktiviteten kunnal förmärkas. Flertalet terroristdåd har haft en nationell framtoning i den meningen alt de har riktats mol det egna landets regering, men i många fall har terrorislallackerna skell i andra länder.

För svensk del gäller all säväl förhållandena inom landet som den utveckling av den internationella terrorismen som redovisas i utrikesdepartementets tidigare nämnda redogörelse och i rikspolisstyrelsens skrivelse visar all del alltjämt föreligger slora risker för atl ocksä vårt land drabbas av terroristdåd. De synpunkter som fidigare har anförts belräffande behovet av de särskilda reglerna i spaningslagen gör sig alltså alltjämt gällande med samma styrka.

Del framgår av den redogörelse för tillämpningen av lerrorisllagslifl-ningen som regeringen fidigare i dag pä mitt förslag beslutat all överlämna fill riksdagen all lerrorislbeslämmdsema i utlänningslagen inte använts under liden september 1986 -juli 1987 men alt Idefonkontroll med slöd av spaningslagen har ulnylljals vid elt tiotal tillfällen. Rikspolisstyrelsen har tidigare framhållit atl del för styrelsens möjligheter all bekämpa terrorism är nödvändigt all del skapas författningsmässiga fömtsättningar all använda tillgänglig teknik för informalionsinhämlning. Det är enligt rikspolisstyrelsen utomordenfiigl angeläget för säkerhetsavdelningens verksamhel alt giltigheten för spaningslagen förlängs tills vidare infill dess lagen får gälla permanent.

Atl spaningslagen hitfills har använts i förhållandevis begränsad omfatt-   5

ning bör ses i ljuset av garantierna i lagen mot en alltför vidsträckt tillämp- Prop. 1987/88: 17 ning. Sådana garantier har byggts in i de bestämmelser som gäller förfaran-del och beslutsprocessen. Lagen fär exempelvis inte tillämpas i andra fall än dä utlänningen har avvisats eller utvisats som terrorist - eller i visst fall avvisats eller utvisats av annal skäl och enligt regeringens beslut faller under terrorislrekvisiten - men verkställighetshinder föreligger. Den restriktiva användningen kan inle tas till intäkt för alt lagen inle behövs. Annan lagstiftning kan anlas i fortsättningen pä samma sätt som hittills visa sig vara otillräcklig när del gäller all förebygga terroristdåd. Till delta kommer alt lagstiftningen kan beräknas ha en förebyggande effekt.

Jag vill i sammanhanget erinra om all regeringen den 12 februari 1987 bemyndigade mig all tillkalla en särskild utredare för atl se över utlänningslagen. Inom ramen för denna i första hand tekniska översyn, vars viktigaste mål är all förkorta handläggningstiden för utlänningsärendena, skall utredaren överväga bl. a. om terrorislbeslämmdserna bör brytas ut ur utlänningslagen och tas in i en särskild lag, eventuellt tillsammans med reglerna i spaningslagen (Dir 1987: 3). Jag räknar med au utredaren kommer att slutföra sill uppdrag vid ärsskiftet 1987/88.

Mol bakgrund av vad jag har anfört om terrorismens utbredning och om behovet av atl tills vidare ha särskilda bestämmelser om bl.a. telefonavlyssning bör enligt min mening spaningslagen ges fortsatt tidsbegränsad giltighet. Jag föreslär därför alt giltighetstiden för lagen förlängs med yllerligare ell år intill utgången av år 1988.

Frågan om all förlänga giltighetstiden är enligt min mening av sädan beskaffenhet att det skulle sakna belydelse alt höra lagrådet.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

atl anla etl inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag lill lag om fortsatt giltighet av lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfle i vissa fall.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen alt anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987