Kungl. Maj:ts proposition Nr 271

Proposition 1921:271

Kungl. Maj:ts proposition Nr 271.

1

Nr 271.

Kungl. Majrts proposition till riksdagen angående understöd
åt lappmannen Johannes (Johan) Olofsson
Turi; given Stockholms slott den 18 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. J.son Bergqvist.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, BesKOW.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde:

Filosofie doktorn Sven Hedin och redaktören Albert Engström
hava i en den 1 mars 1921 till Kungl. Maj:t ingiven skrift hemställt
om beredande av ett årligt understöd åt lappmannen Johannes
(Johan) Olofsson Turi från Talma byalag, bekant genom ett på
lappska utgivet historiskt, speciellt kulturhistoriskt arbete rörande
lapparna och en del av den svenska befolkningen i översta Norrland.

Uppslaget till Hedins och Engströms framställning har givits
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 230 käft. (Nr 271—272.) 1

Understöd åt
lappmannen
J. Olofsson
Turi.

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 271.

genom en i avskrift vid densamma fogad skrivelse från författaren och
upptäcktsresanden Knud Rasmussen i Köpenhamn.

Rasmussen, som under upprepade resor i lappmarken lärt känna Turi, säger
sig omkring nyåret 1921 hava återsett honom under förhållanden, som lett Rasmussen
på tanken att söka bereda Turi ekonomisk hjälp. Han fann Turi lida
nöd och var, i betraktande av den insats Turi gjort i sitt lands och sitt folks historia,
övertygad om, att det allmänna på ett eller annat sätt borde träda emellan.
Turi lär visserligen hava erhållit något mindre understöd från »Lapparnes saakaldte
Nodhjaelpsfond». Men detta anser Rasmussen ej vara rätta sättet att hjälpa
eu man, som skapat sitt land och sitt folk, vad Rasmussen kallar, »ett litterärt och
kulturellt monument».

Rasmussen erinrar, att Turi offrat många år av sitt liv på sitt ovannämnda
verk, »Muittalus Samid Hirra». Under senare år har det, säger Rasmussen, varit
mycket svårt för Turi att förskaffa sig det nödvändiga till livets uppehälle. Han
har förut haft någon inkomst genom jakt men därtill stå hans krafter ej längre
bi; han är sjuklig och måste ofta intagas på sjukhus. Numera har han försökt
livnära sig med fiske. Han har dock måst lita till enskild välgörenhet, som emellertid
synes svikta, och under år 1920 har Turi av länsstyrelsen i Luleå erhållit
ett understöd av 500 kronor; när dessa medel äro förbrukade kommer nöden att
stå för dörren.

De av Rasmussen lämnade uppgifterna, i den mån de ej stödja
sig på lians egna iakttagelser, härröra enligt vad han upplyst delvis
från Turi själv, delvis från folkskolinspektören A. Neander.

Med hänsyn till Turis ovan omförmälda arbete och under åberopande
av Rasmussens skrivelse hava Hedin och Engström i sin
ovanberörda skrift, såsom redan nämnts, hemställt om beredande åt
Turi av ett årligt understöd. Beloppet därav föreslå de till 600 kronor.

Samtididigt med att ärendet remitterades till nordiska museets
nämnd för avgivande av yttrande har jag från orten infordrat de
upplysningar, som i anseende till tidens knapphet stått att få rörande
Turis förhållanden.

Enligt ett av pastorsämbetet i Juckasjärvi församling i Norrbottens län utfärdat
åldersbetyg är Turi född den 12 mars 1854. Betyget anger, att Turi är
fullkomligt medellös och för sitt uppehälle hänvisad till andras hjälp. Länsstyrelsen
har upplyst, att Turi ej äger andra tillgångar än 30 renar, som på grund
av Turis oförmåga därtill måste skötas av annan person, samt dispositionsrätt till
en koja vid Lattilahti omkring 8 kilometer från Tometräsk station. Länsstyrelsen
beräknar, att han genom fiske kunde förtjäna högst 300 kronor årligen.
Första upplagan av hans ovannämnda bok hade inbringat honom 750 kronor;
därefter hade han ej haft någon inkomst såsom författare. Länsstyrelsen hade,
vid underrättelse att Turi var i nöd, den 31 januari 1921 berett honom ett understöd
av 350 kronor.

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 271.

Det meddelande jag mottagit från vederbörande landsfiskal anger, att Turi
nödtorftigt livnärde sig med jakt och fiske.

Nordiska museets nämnds svar å den till nämnden avlåtna remissen
innehålles i en skrivelse av den 9 mars 1921. Nämnden
anför huvudsakligen:

Johan Turis arbete »Muittalus Samid Birra» är utan gensägelse ett av de
märkligaste och betydelsefullaste arbeten i sin art. Lapparnas liv är här skildrat
av en av deras egna och »verket skall», såsom framhålles i en anmälan av detsamma
författad av intendenten vid nordiska museet fil. dr. E. Hammarstedt,
föreståndare för museets lappska avdelning, »säkerligen för alla tider förbliva ett
oskattbart dokument för den etnografiska vetenskapen». — »Men även psykologen
och envar som hyser intresse för mänskligheten och mänskliga förhållanden», yttrar
Hammarstedt vidare, »skall därur kunna hämta värdefulla tillskott till sitt vetande».

Ensamt detta arbete av Turi är sålunda förtjänt av den största uppmärksamhet;
men det får dessutom icke lämnas obeaktat, att Turi jämte sin brorson
Per Turi lämnat materialet till ännu ett viktigt verk om lapparnas liv, forntro
och sägner, nämligen det i Det Kgl. Danske Videnskabernes Selskabs Skrifter
år 1918 av K. B. Wiklund och Emilie Demant utgivna arbetet »Lappish Texts»
med engelsk parallellöversättning.

Den kunskap om sitt folk, som Turi sålunda skänkt den etnografiska och
språkliga vetenskapen, är förvisso av den betydelse att den mer än väl motiverar,
att det blir sörjt för att han icke behöver lida nöd på sin ålderdom.

Nämnden har icke haft möjlighet att nu i hast inhämta några upplysningar
om Turis förhållanden för närvarande, men håller före, att den danske forskningsresanden
Rasmussens uppgifter i hans remissen bifogade skrivelse, vilka hänvisat
ill personer, som torde vara väl förtrogna med Turis levnadsförhållanden för
närvarande, äro fullt tillförlitliga.

Till nämndens skrivelse har fogats avskrift av ett brev från jägmästaren
i Juckasjärvi revir S. Hederström, vitsordande att Turi
framlevde sina dagar under svårt ekonomiskt betryck.

Även statskontoret har i ärendet avgivit infordrat utlåtande,
dagtecknat den 11 mars 1921. Utlåtandet lyder sålunda:

Med hänsyn till vad handlingarna innehålla om Johan Turis förtjänster om
utforskning och beskrivning av lapparnas liv och seder samt om det nödläge,
vari han vid framskriden ålder och nedsatta krafter råkat, anser] sig statskontoret
icke böra göra någon erinran mot förslaget att bereda honom någon pension av
statsmedel; och då ej heller mot det föreslagna beloppet synes vara något att
erinra, får statskontoret, som visserligen tagit i övervägande, huruvida icke understödet
till Turi skulle kunna utgå från Norrbottens lappfonds medel, men, ehuru
något direkt hinder härför icke synes föreligga, dock anser lämpligare, att, efter
inhämtande av riksdagens medgivande, anslaget till allmänna indragningsstaten
anlitas för ifrågavarande ändamål, hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
medgiva, att Turi, som av länsstyrelsen i Norrbottens län nyligen erhållit

Departe mentschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 271.

ett understöd av 350 kronor, vilket kan beräknas förslå för första halvåret 1921,
må från och med den 1 juli 1921 under sin återstående livstid åtnjuta pension
från allmänna indragningsstaten till belopp av 600 kronor för år räknat.

I överensstämmelse med deras mening, som väckt och framburit
det föreliggande förslaget, samt med stöd av de i ärendet inhämtade
upplysningarna och avgivna utlåtandena vill jag hemställa, att det
ifrågasatta understödet åt Turi äskas hos riksdagen. Det skulle väl
anstå de svenska statsmakterna att taga sig an den märklige, nu av
ålder och sjukdom försvagade mannen i hans nödtillstånd. Hans av
de sakkunniga högt skattade livsverk, ett enastående arbete av den
enkle lappmannen, bör berättiga honom till ett erkännande av den
kulturvårdande staten utan karaktär av fattigunderstöd. Även jag
tillstyrker att understödet bestämmes till detta belopp, varå emellertid
dyrtidstillägg icke torde böra utgå.

Understödets belopp är av Hedin och Engström, med instämmande
av nordiska museets nämnd och statskontoret, föreslaget till
600 kronor, varå komme att utgå vederbörligt dyrtidstillägg. I enlighet
med statskontorets förslag synes understödet böra utgå från
och med den 1 juli 1921.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen
medgiva,

att till lappmannen Johannes (Johan) Olofsson
Turi må från och med den 1 juli 1921 under
hans återstående livstid från allmänna indragningsstaten
utgå understöd till belopp av 600 kronor
för år räknat, dock utan rätt för honom att därå
åtnjuta dyrtidstillägg.

Yad föredragande departementschefen sålunda
hemställt täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,
på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter,
bifalla; och skulle proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:
C. d’Albedyhll.