Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23

Proposition 1887:23 - majjul

Antal sidor
7
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
majjul

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

N:o 23.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående försäljning
af en del af Tånga hed samt försäljningssummans
användande till inköp af nytt skjutfält för Göta
artilleriregemente vid Remmene i Vester götland; gifven
Stockholms slott den 22 april 1887.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet för
denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen,

att, under förutsättning att rättighet att, för måls uppställande
och projektilers uppfångande under den tid hvarje år, då öfning i skarpskjutning
å ett till inköpande föreslaget fält vid Remmene försiggår,
disponera öfver erforderliga delar af de till fältet angränsande jordområden,
kan på vilkor, som Kongl. Maj:t finner antagliga, åt kronan
förvärfvas, och att Kongl. Majt till följd deraf beslutar, att fältet skall
till skjutfält för Göta artilleriregemente inköpas, medgifva, att Tånga
hed må till den del, som för två derstädes befintliga kompaniskjutbanor
för Vestgöta och Vestgötadals regementen ej tages i anspråk, få i den
ordning, Kongl. Maj:t finner lämplig, försäljas och köpeskillingen användas
till bestridande af kostnaderna för förflyttning från Tånga till
Remmene skjutfält af de å förstnämnda skjutfält uppförda byggnader,
som af artilleriet begagnas.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

Axel Ryding.

Kong!''. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

11

Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti statsrådet å Stockholms slott
den 22 april 1887.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Themptander,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,
Statsråden: Lovén,

von Steyern,
friherre von Otter,

Hammarskjöld,

Richert,

Ryding,

von Krusenstjerna,
friherre Tamm.

Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Ryding föredrog
i underdånighet:

Departementschefen anförde slutligen:

Vid underdånig föredragning den 4 sistlidne februari af frågan
angående försäljning af en del af Tånga hed samt försäljningssummans
användande till inköp af nytt skjutfält för Göta artilleriregemente vid
Remmene i Vestergötland, yttrade jag följande:

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

»Uti underdånig skrifvelse den 24 april 1886 har generalfälttygmästaren
och chefen för artilleriet erinrat, att han under de senare
åren i flera underdåniga memorial fästat Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet
derpå, att Tånga hed blifvit alldeles oanvändbar såsom
skjutfält för Göta artilleriregemente, sedan regementet erhållit nya långskjutande
kanoner, och att såsom följd deraf förslag blifvit väckta att
antingen söka utvidga det till regementet upplåtna område vid nämnda
hed, eller ock anskaffa en ny skjutplats för regementet.

Förstnämnda förslag hade emellertid på grund af terrängförhållandena
visat sig ej kunna leda till målet; ty äfven om stora summor
nedlades på fältets utvidgning, skulle likväl den användbara delen
af skottlinien, hvilken måste korsa vattendrag och vägar, ej erhålla
tillräcklig längd, utan att byggnaderna vid Vårgårda herrgård inlöstes,
hvarförutom skottliniens förlängning komme att infalla på marker, som
vore olämpliga för projektilers uppfångande.

Då härtill komme, att skjutfältet ej kunde erhålla nöjaktig bredd,
hade all tanke på Tånga heds bibehållande såsom skjutplats för Göta
artilleriregemente, äfven under förutsättning af dess utvidgande, måst
uppgifvas, och det andra förslaget eller anskaffande af ny skjutplats
åt regementet ansetts böra tagas i närmare öfvervägande.

Af de undersökningar, som blifvit verkstälda i ändamål att utfinna
ett lämpligt skjutfält beläget invid jernväg och ej för långt aflägset
vare sig från Göteborg eller Karlsborg, hvars positionsartilleri
i en framtid borde använda samma skjutplats som Göta artilleri, hade
utrönts, att det enda fält, som för ifrågavarande ändamål vore fullt
lämpligt både genom sitt läge och sin storlek samt markens beskaffenhet,
utgjordes af ett område, som i sydlig rigtning sträcker sig från
den söder om Remmene kyrka nära intill vestra stambanan mellan HerrIjunga
och Vårgårda befintliga sandåsen.

Det ifrågastälda skjutfältet, hvars beskaffenhet äfven medgåfve att
flera batterier kunde samtidigt derstädes öfva exercis med anspända
kanoner, hade, under förutsättning att hela det till eu början ifrågasatta
området skulle förvärfvas, en utsträckning från jernvägen till vägen vid
den s. k. Källerbacken af 10,900 meter med eu bredd af från 1,300
till 2,000 meter och ett ytinnehåll af 3,789 tunnland 16,8 kappland. Då
emellertid å nordliga delen deraf ett område, utgörande en areal af 330
tunnland 9,5 kappland, vid närmare undersökning visat sig kunna i följd
af terrängens beskaffenhet undvaras, mötte intet hinder att förminska
förstnämnda områdes ytinnehåll till 3,459 tunnland 7,3 kappland, utan
att den del af fältet, som vore användbart för artilleriets öfningar, der -

13

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 23.

igenom underginge någon förminskning i längd eller bredd. Härförutom
kunde ytterligare en förminskning åstadkommas genom uteslutande
af ett område uti fältets sydligaste del, hvilket ej vore behöfligt, förr
än skjutning med positionsartilleriets pjeser kunde komma att ega rum;
arealen skulle derigenom minskas med 1,050 tunnland och det återstående
området således bestå af endast 2,409 tunnland 7,3 kappland
med en längd från skottliniens nollpunkt af 7,300 meter och en bredd
vexlande emellan 540 och 2,000 meter. Fältet blefve oaktadt de uppgiga
förminskningarna ändå tillräckligt för fältartilleriet, äfven om
skarpskjutning skulle företagas från det på 600 meters afstånd från
skottliniens nollpunkt belägna exercisfältet.

Chefen för artilleriet förutsätter emellertid, att icke ens sistnämnda
område bör redan nu i sin helhet förvärfvas. Oaktadt den föreslagna
inskränkningen vore arealen betydlig och då mycken åkerjord förefunnes
i den sydliga delen af det senast ifrågasatta skjutfältet, skulle ett temligen
stort belopp erfordras för fältets förvärfvande. Den mark, som
utöfver det exproprierade området behöfdes för skarpskjutningarnes utförande,
skulle, enligt chefens för artilleriet åsigt, kunna genom särskildt
aftal med respektive jordegare, på sätt förut vid andra skjutfält egt
rum, blifva tillgänglig under loppet af några dagar årligen i och för
måls uppställande och projektilers uppfångande.

Den del af det senast ifrågastälda fältet, som således nu borde
exproprieras, bestode, enligt af vederbörligen förordnad landtmätare
uppgjorda kartor och beskrifningar, af

åker .................................................................. 25,56oo hektar

äng..................................................................... 3,32io »

utmark ............................................................ 256,2700 »

impedimenta................................................... 4,7000 »

eller tillsammans 289,8510 hektar,

motsvarande 587,21 tunnland.

Kunde detta område förvärfvas, erhölles ej allenast passande plats
för erforderliga byggnaders förläggning, utan äfven lämplig mark för
utförande af regementets öfningar till fot och till häst samt dessutom
tjenliga uppställningsplatser för utförande af skarpskjutning under olika
förutsättningar.

Det sålunda föreslagna området hade en längd af 2,340 meter,
hvaraf den fördelaktigaste skottlinien upptoge 1,650 meter samt en bredd
af 525 meter i norra och 1,340 meter i södra delen.

14

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

I sammanhang med frågan om förvärfvande af ett nytt skjutfält
för Göta artilleriregemente, användbart äfven för fot- och hästexercis
under regementsexercisen, stode emellertid frågan om Tånga
heds bibehållande eller afyttrande för kronans räkning. Det nya fältet
skulle i allo kunna ersätta Tånga hed och dessutom bereda tillfälle
till öfningar i skarpskjutning, hvadan något skäl ej förefunnes att behålla
Tånga hed, utan borde densamma, med undantag af det område,
som begagnas säsong kompaniskjutbana för ett kompani af hvardera
utaf Vestgöta och Vestgötadals regementen, försäljas, samt de å fältet
befintliga, af artilleriet begagnade byggnader nedtagas och förflyttas
till det 10 kilometer derifrån belägna Remmene.

Kostnaden för expropriation af det ifrågastälda skjutfältet och de
deraf föranledda arbeten, deribland flyttning från Tånga hed till Remmene
och uppsättning derstädes af omförmälda byggnader, hvilket sistnämnda
arbete anses föranleda en utgift af 16,200 kronor, beräknas af
chefen för artilleriet till 88,200 kronor.

Kunde emellertid Tånga hed få försäljas och den beräknade försäljningssumman,
enligt värdering uppgående till 6,200 kronor, användas
till gäldande af kostnaden för förflyttning af ofvannämnda byggnader,
minskades utgiftsbeloppet till 82,000 kronor.

Chefen för artilleriet hemställer alltså, att, jemte det Eders Kongl.
Maj:t täcktes medgifva, att nytt skjutfält vid Remmene må för Göta artilleriregemente
inköpas och i sammanhang dermed de å Tånga hed nu
befintliga byggnader till det nya skjutfältet få förflyttas, Eders Kongl.
Maj:t ville till Riksdagen aflåta nådig proposition rörande dels tillstånd
att få afyttra Tånga hed med undantag af ofvannämnda till kompaniskjutbanor
för Vestgöta och Vestgötadals regementen erforderliga områden
och dels rättighet att få använda försäljningssumman till förflyttning
af omförmälda byggnader från Tånga till Remmenefältet.

Arméförvaltningen å artilleri-, intendents- och civila departementen,
hvars yttrande i ämnet infordrats, har i sitt med anledning deraf
afgifna underdåniga utlåtande ansett angelägenheten deraf, att åt Göta
artilleriregemente beredes ett nytt tidsenligt skjutfält, vara till fullo
ådagalagd; och som den vid Remmene angifna platsen äfven synes arméförvaltningen
vara för ändamålet lämplig, tillstyrker arméförvaltningen
bifall till hvad chefen för artilleriet föreslagit.

Uti underdånig skrifvelse den 10 sistlidne november har chefen
för artilleriet vidare föreslagit, att, som Göta artilleriregemente numera
vore det enda bland de garnisonerande regementena, der befäl och
stammanskap under regementsexercisen voro inqvarterade i tält, nödiga

15

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 23.

medel till uppförande af befäls- och manskapsbaracker å det nya skjutoch
exercisfältet samt till en del andra med Remmenefältets apterande
till skjutfält förbundna arbeten nu måtte med sammanlagdt 89,500 kronor
varda af Riksdagen äskade.

Sistnämnda förslag, som icke synts mig stå i oupplösligt samband
med frågan om inköp af nytt skjutfält, har jag icke kunnat biträda,
och vid underdånig föredragning den 31 sistlidne December af chefens
för artilleriet berörda framställning har Eders Kongl. Maj:t, på min
tillstyrkan, funnit detsamma icke böra för det närvarande till någon
åtgärd föranleda.

Den åsigt chefen för artilleriet och arméförvaltningen uttalat i
fråga om behofvet af nytt skjutfält för Göta artilleriregemente delar
jag deremot fullständigt. Det torde också lätt inses att, med den större
skottvidd nutidens artilleripjeser erhållit, de äldre skjutfälten, hvilkas
utsträckning lämpats efter dåvarande pjesers skottvid, numera skola
visa sig otillräckliga; och då, hvad särskild! Tångahed angår, någon
utvidgning af skjutfältet derstädes, enligt hvad chefen för artilleriet
upplyst, icke kan utan synnerligen betungande kostnader ega rum, lärer
ingen annan utväg återstå än att inköpa ett nytt skjutfält. Den
plats, som af chefen för artilleriet i sådant afseende föreslagits, synes
mig också väl vald. Nödig försigtighet torde dock bjuda att, innan
inköp af den nu ifrågastälda delen af Remmenefältet kommer till
stånd, visshet vunnits derom, att den mark, som utöfver det till inköp
föreslagna området vid verkställandet af skarpskjutningar erfordras, kan
under den tid af året, då dylika öfningar pågå, få af Kronan på antagliga
vilkor disponeras.

Med upplysning tillika, att, enligt hvad arméförvaltningen tillkännagifvit,
artilleriets reservationer och allmänna besparingarne under
4:de hufvudtiteln lemna tillgång till betäckande af de utgifter, som utöfver
försäljningssumman för Tångahed erfordras till inköp af Remmenefältet
och deraf föranledda arbeten, hemställer jag alltså, det Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att, under förutsättning att rättighet
att för måls uppställande och projektilers uppfångande under
den tid hvarje år, då öfning i skarpskjutning å det till inköp föreslagna
fältet vid Remmene försiggår, disponera öfver erforderliga delar af de
till skjutfältet angränsande jordområden, kan på vilkor, som Eders
Kongl. Maj:t finner antagliga, åt Kronan förvärfvas, och att Eders Kongl.
Maj:t till följd deraf beslutar, att nytt skjutfält för Göta artilleriregemente
skall å den af chefen för artilleriet angifna plats inköpas, medgifva
att Tånga hed till den del deraf, som ej till de båda kompani -

10

Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 23.

skjutbanorna för Vestgöta och Vestgötadals regementen tages i anspråk,
må få i den ordning, Eders Kongl. Maj:t finner lämplig, försäljas och
köpeskillingen användas till bestridande af kostnaderna för förflyttning
från Tånga till Remmene skjutfält af de å förstnämnda skjutfält uppförda,
af artilleriet begagnade byggnader.»

Med anledning af min sålunda gjorda hemställan förordnade
Eders Kongl. Maj:t, som behagade bifalla hvad jag föreslagit, att proposition
i ämnet skulle till Riksdagen aflåtas.

Den nådiga propositionen hann emellertid icke att till Riksdagen
före dess upplösning aflemnas; Och får jag till följd häraf nu hemställa,
att nådig proposition i ämnet af den lydelse bilagan till detta protokoll
utvisar måtte till den i nästkommande maj månad sammanträdande
Riksdagen aflåtas.

Till hvad departementschefen sålunda hemstält,
behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af
statsrådets öfrige ledamöter, lemna nådigt bifall.

Ex protocollo:
Eugene Peyron.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1887.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.