Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18

Proposition 1868:18

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

1

JV:o FM.

Ank. till Riksd. Kansli d. 3 Febr. 1868, kl. 6 e. m.

Kongl. May.ts Nådiga Proposition till Riksdagen, angående öfverlåtelse till enskildt
bolag af Ronneby helsobrunn i Ronneby socken, Medelstads
härad och Blekinge lön; Gifven Stockholms Slott den 24 Januari
1868.

Uti en till Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning hafva tre af hufvudstadens
läkare, Professorcrne P. H. Malmsten, C. San tesson och H. A. A bolin,
äfvensom Häradshöfdingen F. Holmqvist anfört, att ehuru de helsokällor, Indika
finnas vid Eonneby, tillföra ett vatten, som till dess beståndsdelars egendomliga beskaffenhet
och halt väsendtligen skiljer sig från andra inom och utom riket hända mineralvatten
och utöfva en särdeles kraftig och välgörande inverkan vid åtskilliga sjukdomars
botande, dessa källor likväl äro med hänseende till deras helsogifvande egenskaper
alltför litet anlitade, till följd deraf att på stället saknas både tillräckligt utrymme och
i öfrigt sådana anordningar, som af nutiden fordras. Detta förhållande, hvithet måste
beklagas, skulle dock, enligt sökandernes tanke, utan tvifvel blifva förän dr adt, om
Ronneby brunns- och badinrättning försattes i det skick, att den kunde emottaga
ett större antal besökande och. sedan den blifvit mera bekant för utlandet, äfven
åt sjuke derifrån bereda en nu nästan obegagnad hjelp. I ändamål derför
att donna naturens lika gåfva måtte kunna tillgodogöras menskligheten i större
mått och omfång än hittills, hafva sökanderne hos Kongl. Maj:t anhållit, att ifrågavarande
brunns- och badinrättning, hvilken nu tillhörer Kronan, finge öfvertagas
af ett bolag med förbindelse att utvidga inrättningen och fullt syftesenligt ordna
densamma såväl till byggnader som anläggningar, på det att sedermera dess verksamhet
måtte med större omfattning kunna till allmän båtnad fortsättas under den
Bih. till Riksd. Prot. 1868. 1 Sami 1 Afd. 8 Höft. 1

2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

kontroll, Kongl. Maj:t funne för godt föreskrifva; erbjudande sig sökanderne att
söka bilda ett aktiebolag, som dels utfäste sig att uppfylla nämnda förbindelse och
att vid helsobrunnen lemna kostnadsfri vård åt visst antal fattiga sjuke, dels åtogo
sig inrättningens nuvarande skuld, emot det att åt bolaget nådigst öfverlätes Kronans
rätt till helsobrunnen med jordområde, byggnader och andra tillhörigheter,
äfvensom bolaget medgåfves att genom sin Direktion antaga Brunns-intendent,
sedan rörande dennes kompetens Sundhets-kollegium afgifvit yttrande; allt på sätt
härom och i afseende å andra förekommande omständigheter, såsom utgifter af besökande
m. m., borde närmare stadgas i bolagsreglor^, hvilka skulle Kongl. Maj:ts
pröfning och godkännande underställas.

Af handlingar, fogade vid ansökningen, äfvensom af yttranden deröfver, hvilka
dels Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet och dels Brunnsdirektionen afgifvit,
inhemtas hufvudsakligen, att brunnsegendomen, som är belägen vid Kottneån
omkring 4,000 fot öster från Ronneby köping och en fjerdedels mil från åns utlopp
i Östersjön, består af två delar, belägna den ena söder och den andra norr om
åbyggnaderna och trädgården till kronoskattehemmanet Ye:dels mantal N:o 34 Barbro,
numera enligt Kammar-kollegii utslag den 27 April 1807 kalladt Carlstorp;

att A. södra delen utgöres af två jordrymder, nemligen:

a) gamla brunnen, angående hvilken upplyst blifvit, att genom afhandling
den 12 April 1727 dåvarande innehafvaren af Bålebro, hvilket då ännu icke var
till skatte försåldt utan af krononatur, Amiralitets-kapitenen H. Schlyter dels försäkrat
Brunns-medicus i Ronneby, Apothekaren Berber, att icke vara honom hinderlig
vid den å hemmanets egor uppfunna surbrunns vidare inrättande och dels
lemna! Berber tillstånd att få af hemmanets utmark ingärda ”400 alnar i qvadrat”;
att Länsstyrelsen, till hvars pröfning afhandlingen öfverlemnats, genom resolution
den 24 samma månad i så måtto dertill samtyckt, att Berber erhållit tillåtelse att
af Bålebro kronohemmans utmark, som fanns vara ringa nyttig och således kunde
utan skada för hemmanet umbäras, intaga ”400 qvadrat alnar”, dock utan att sådant
fick föranleda minskning af hemmanets vanliga utskylder eller båtsmanshåll; att
uti yppad tvist om eganderätt till brunnen med dess åbyggnader Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande genom utslag den 19 Januari 1776 stadgat, att helsobrunnen
med deromkring belägna 400 qvadratalnar, som utgjorde brunnsgård, vore Kronans
ovilkorlig egendom och en pur kronolägenhet, den någon enskild icke egde
rätt sig tillegna; att detta beslut af Kongl. Maj:t genom resolution den 5 November
1779 ansetts vara både lagakraftvunnet och välgrundad!; att Kongl. Maj:t genom
utslag den 4 Oktober 1780 vid pröfning af en utaf Carl Rundborg, såsom
eg are till det dåra era till skatte försålda hemmanet Bålebro, gjord ansökning att,
utan hinder af hvad sålunda stadgats, få om eganderätten till helsobrunnen med
Brunns-intendenten vid vederbörlig domstol tvista, donna anhållan utslag!t under
förklarande, att resolutionen den 5 November 1779 borde lända till underdånig efterrättelse;
att sedan genom instämning till Häradsrätten påstående väckts, bland

3

Kongl. Maj:t& Nåd. Proposition N:o 18.

annat, dels af Kronan och Brunnsdirektionen om åläggande för Kofferdiskepparen
Nils Espersson, såsom egare till Bålebro eller Carlstorp, att till helsobrunnen afträda
hvad utaf dess område bruste i en jordrymd af ”400 alnar i qvadrat” och
dels af Espersson om Brunnsdirektionens förpligtande att till honom afträda så mycket
af helsobrunnens område, som öfverstege ”400 qvadratalnars areal”, så har Häradsrätten
genom] utslag den 31 Oktober 1823 ogillat de ömsesidiga påståendena,
i följd hvaraf brunnsplanen komme att förblifva såsom den dittills varit med staket
från Carlstorps egovälde skiljd; och att detta beslut blifvit af Lagmansrätten den
15 September 1824, af Hofrätten den 25 November 1825 och af Kongl. Maj:t genom
nådig dom den 26 Juni 1828 faststäldt.

Den sålunda omtvistade brunnsplanen uppgifves innehålla 1 tunne- 8 kappeland
uti en vid ansökningen bilagd promemoria, hvaruti äfven nämnes att egaren
till Carlstorp anser sig ega grundade anspråk på eganderätt till planen och derå
befintliga helsokälla, af skål att jorden icke undantag!ts vid hemmanets skatteförsäljning,
att de i administrativ väg i afseende på eganderätten meddelade beslut
icke skulle vara för Carlstorps egare bindande och att 1828 års dom väl bestämde
egovidden, men icke afgjorde eganderättsfrågan, hvaremot Brunnsdirektionen i dess
yttrande, jemte upplysning att brunnsplanen blifvit år 1829 af vederbörande landtmätare
efter Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förordnande samt i närvaro af
Brunnsdirektionen och egaren till Carlstorp uträknad och på karta utlagd, förmält
sig vara af den tänka att, jemlik! de företedda handlingarne, intet tvifvel förefunnes
om Kronans göda rätt till den så kallade gamla brunnen.

b) 9/4008 mantal af hemmanet Carlstorp, inköpt af Direktionen den 12 November
1846 för 1,200 Riksdaler Riksgälds, enligt Häradsrättens derå den 21 September
1848 utfärdade fastebref, hvilken jordrymd innehåller omkring 2/3-''dels tunnland
och är utlagd till brunnspark; samt:

att B. norra delen utgöres af en till rymden icke uppgifven lägenhet, ballad
Hästhagen, afsöndra^ från Ronneby gamla stadsjord eller N:o 121 Ronneby Bräknegård,
hvilken af enskild man, nuvarande ordföranden i Brunnsdirektionen, Häradshöfdingen
M. Gadd blifvit genom gåfvobref den 6 November 1857 med vissa vilkor under full
eganderätt donerad till helsobrunnen, som derå den 14 Juli 1862 erhållit första laga
uppbud; varande vid donationen fäs tade de vilkor, dels att Direktionen åligger uppfylla
ett samma dag emellan gifvaren och lägenhetens förra innehafvare, enkan Ekholtz, upprätta^
kontrakt och dels ett efter hennes död och upphörande af afgifterna till henne
samt sedan hennes och hennes aflidne man 8. C. Ekholtz’ rättsinnehafvare erhållit ett
belopp af 100 R:dr Banko, Direktionen årligen skall utgifva 150 Riksdaler Riksmynt
till understöd åt två eller tre flitiga och behöfvande ynglingar, som begagna undervisningen
i en blifvande apologistskola i Ronneby; dock att donna afgift, om
brunnsinrättningen i en framtid icke skulle bära sig så att den förmådde utan
svårighet densamma utbetala, må antingen till en del eller helt och hållet efter
Direktionens bestämmande och hoproffande försvinna.

4

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

Å södra delen äro uppförda:
l:o öfverbyggnad till helsokälla^

2:o det äldre badhuset;

3:o brunnssalong;

4:o fattighus;

5:o boningshus för brunns-skänken; samt

6:o materialbod och diverse byggnader;

och å norra delen:

l:o det nya badhuset och

2:o en ekonomibyggnad.

Vidare uppgifves i handlingarne att alla åbyggnaderna äro utmärkt väl un -

derhållna och brandförsäkra»^ till värde af................. 51,000 E:dr

så att om dertill lägges värdet af jorden.................. 12,000 »

och af inventarierna............................... 4,800 »

så utgör värdet af den egendom, brunnsinrättningen innehar och disponerar
....................................... 67,800 R:dr

hvaremot den häftar för en skuld af omkring 19,500 R:dr; att årliga afgiften till
enkan Ekholtz, som är 64 år gammal, utgör 225 E:dr och att vid den donerade
lägenheten äfven häftar en annan årlig afgift till enkan Anna Eingström med 70
R:dr E:mt, hvilken likväl år 1874 upphör.

Brunnsdirektionen, för hvilken instruktion är af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
den 30 Mars 1843 utfärdad, utgöres enligt densamma af åtta personer
nemligen dels en ordförande och sex ledamöter, dem Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
utser och dels Brunnsintendenten, som är af Sundhets-kollegium förordnad.
Ofverinseendet öfver brunnen tillhör Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som eger
rättighet affordra Direktionen redogörelse för dess åtgärder. Angående brunnens
begagnande i medicinskt hänseende med hvad dertill hörer eger Intendenten ordna
och ombestyra med skyldighet att derför inför Sundhets-kollegium redogöra. Direktionen
ansvarar för kassan och aflemnar fullständig redovisning vid hvarje års
slut till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande. Öfver brunnens tillhörigheter skall finnas
fullständigt inventarium och få nybyggnader ej uppföras förr än kostnadsförslag
och ritning deröfver blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande pröfva de.
Direktionen bestämmer i hvad mån fattiga och obemedlade må utan betalning begagna
brunnen eller njuta understöd samt bestämmer priset för vatten och badgyttja,
som hemtas, men å öfriga utgifter utfärdas taxa af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
till hvilken Intendenten bör efter hvarje termins slut aflemna rapport
om brunnsgästernas antal jemte anmälan af kassören om inkomster och utgifter
under brunnsterminen.

Brunnsgästernas antal har på sednare tider i allmänhet uppgått till omkring
1,200, hvaraf omkring 1,000 varit betalande, hvarförutom ungefär 150 personel'' i orten
hemtat vatten till drickning i hemmen. I fattighuset inrymmas dels 20 fattiga

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 18.

5

brunnsgäster, som emot en inträdesafgift af 10 R:dr under brunnstiden erhålla allting
fritt af brunnsinrättningen och dels 30 likaledes fattiga brunnsgäster, som
sjelfva bekosta sig föda, men, emot en inträdesafgift af 3 R:dr, hafva allt (ifrigt
fritt. Räkenskaperna före år 1864 visa stigande behållning, som, år 1843 belöpande
sig till endast 1,04*7 R:dr 18 skid. 8 runsk Banko, motsvarande 1,581 R:dr 6 öre
Runt, uppgått år 1862 till 4,681 R:dr 42 öre och år 1863 till 5,359 R:dr R:mt. Till
följd af den Ronneby köping i April månad 1864 öfver gångna eldsvåda hafva
brunnsterminerna för sistnämnda och nästpåföljande år visserligen lemnat vida mindre
behållningar, men dessa hafva dock varit tillräckliga till nödiga reparationer och
godtgörande af ränta å skulden.

Brunnsdirektionen har uti sitt i ärendet afgifna yttrande anfört, att man ej
utan skål skulle kunna framställa den frågan, huru det kommit sig att en brunn
med så utomordentliga egenskaper som Ronneby icke redan blifvit en af de märkvärdigaste
och mest besökta i Europa, att svaret härå läge deruti att våra egna
berömda läkare lemna! föga uppmärksamhet åt densamma och att den, ehuru underdånig
framställning derom varit gjord, icke hugnats med något anslag af allmänna
medel, utan helt och hållet lemnats åt sig sjelf och den långsamma utveckling,
som enskilda personers omtanke kunnat bereda, att klart vore det icke
så borde förblifva och att Direktionen, som i högsta måtto nitälskade för brunnsinrättningens
förkofran, med största intresse genomläst den underdåniga ansökningen
och tillstyrkte dertill nådigt bifall under den säkra tillförsigt, att brunnen då
inom kort skulle vinna den ryktbarhet, den ostridigt förtjenade, och derigenom
komma att beredas oberäkneliga fördelar ej allenast för Ronneby köping, som thy
förutan både svårt att resa sig från den störa olycka, densamma nyligen öfvergått,
utan oek för kringliggande orter samt närmast belägna städer Carlskrona och Carlshamn.
För att uppnå ett sådant ändamål erfordrades dock åtskilliga arrangementer,
som medförde betydliga penningeutgifter, och vore det i sådant afseende enligt
Direktionens åsigt först och främst nödigt, att brunnens egoområde utvidgades genom
inköp antingen af egendomen Carlstorp eller af en jemväl närbelägen egendom
Rönninge eller ock utaf vissa delar af den på andra sidan af ån midt för brunnen
belägna egendomen Fridhem; vidare att en eller två mindre ångbåtar anskaffades
för att emot billiga utgifter frakta brunnsgäster och andra trafikerande till
och från brunnen in. in.; samt att två rymliga bassiner anlades vid stranden af
saltsjön. Dessa och i öfrig! erforderliga åtgärder skulle med lätthet kunna vidtagas
af ett enskild! bolag, hvars angelägenheter leddes af en nitisk och oegennyttig
Bestyrelse med tillräckliga medel, men hade deremot störa svårigheter att bekämpa,
om de skulle utföras under besvärliga kontroller för Statens räkning. Brunnsdirektionen
tillstyrkte slutligen att jemte nådigt bifall till den underdåniga framställningen
det blifvande bolaget skulle medgifvas rättighet att utan någon slags
ersättning öfvertaga brunnens alla så fasta som lösa tillhörigheter emot skyldighet;
l:o att bolaget ikläder sig, en för alla och alla för en, att godtgöra brunns -

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

inrättningens skulder och ansvara för densammas öfriga förbindelser enligt ofvan
åberopade handlingar, med det förbehåll, att afgiften till Ronneby skola borde
utgå ovilkorligen så snart bolaget efter enkan Ekholtz’ död hade sex procent på inskjutna
penningar;

2:o att bolaget åtager sig att i likhet med hvad hittills egt rum lemna bostad
med säng, underhåll, läkarevård, medikamenter, mineralvatten och bad under
28 dagar åt 20 fattighjon emot erhållande af 10 R:dr, som hvarje person inbetalar;
vidare mineralvatten, bad och bostad med säng åt 36 obemedlade emot 3 R:dr för
hvardera samt fritt vatten och fria bad åt 160 å 170 dylika personer;

3:o att bolaget, då det får utan ersättning öfvertaga brunnens alla tillhörigheter,
lemnande efter afräkning af skulder en behållning af minst 45,000 R:dr, icke
får utöfver räntan på inskjutna medel påräkna någon utdelning förr än alla för
brunnsinrättningen nödiga arrangementer, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
hvad Direktionen här ofvan antydt, blifvit fullbordade, hvaröfver Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
bör hålla hand och, om tvist dervid uppstår, densamma genom
kompromiss afgöras;

4:o att Bestyrelse!! antager brunnsintendent, sedan Sundhets-kollegium rörande
dennes kompetens afgifvit yttrande, med rättighet för Bestyrelse!! jemväl att,
utan uppgifna skäl, skilja honom från befattningen, då Bestyrelse!! finner honom
icke vara dertill lämplig;

5:o att, om bolaget visar försumlighet och vårdslöshet i fullgörande af de
vilkor, som det åtagit sig, hvilken fråga afgöres genom kompromiss, bolaget då får
till Kronan återlemna allt i samma skick, som det emottagits, med rättighet för
Kronan att, om den så för godt finner, lösa till sig efter laga värdering eller annan
lämplig grund verkställda förbättringar och de jordlotter, som möjligen blifvit af
bolaget inköpta.

Kongl. Majrts Befallningshafvande har uti sitt yttrande åberopat hvad Brunnsdirektionen
i ämnet anfört, utom hvad angår fria bad åt 160 å 1*70 personer, i
hvilket hänseende Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hemställt, att bolaget bör tillförbindas
att, på sätt efter hvad brunnsintendenten upplyst hitintills skott, åt högst
160 obemedlade personer lemna fria bad i den mån sådant kan ske utan hinder
för betalande badgäster.

Kammar-kollegium, hvilket jemväl i ärendet afgifvit utlåtande, har deruti
upplyst, att yg mantal Ko 34 Bålebro blifvit den 13 Juni 1752 till skatte försåldt,
men att hvarken af den skattevärdering den 23 Maj 1749, som föregått detta skatteköp,
eller af öfriga detsamma rörande handlingar någon upplysning vinnes om
den å hemmanets egor redan då anlagda Ronneby helsobrunn, hvilken såsom särskild
lägenhet aldrig varit i jordeböckerna införd och hvarom ej heller öfriga handlingar
i Kollegium något innehålla.

Vidare har Kammar-kollegium anfört, att brunnens eganderätt till de bär
ofvan under A b och B omnämnda lägenheter torde vara ostridig, hvaremot, enligt

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 18. 7

hvad här förut är anmärkt, tvist möjligen uppstår om brunnens öfriga område eller
det som beskrifvits under A a. Om detta område har, enligt hvad Kollegium inhemtat,
på 1770-talet varit anhängig en rättegång, som icke med ett ord omnämnes
i den genom 1828 års nådiga dom afgjord a tvist, och hvilken Kollegium ansett
sig höra omförmäla, då den för bedömande af frågan om eganderätten till jorden
möjligen kunde vara af inflytande, Berörda rättegång hade förts emellan Brunnsintendenten
Doktor Lars Distron och hans efterträdare i tjensten, Doktor Arvid
Faxe, å ena, samt egaren till hemmanet Bålebro, Sadelmakaren Carl Nilsson Rundborg,
å andra sidan, ömsom kärande och svarande, angående »eganderätten till den
plan och jordfrukt, som till samma (Ronneby) brunn nu år intagen och dertill nyttjas».
Enligt Häradsrättens beslut den 24 Mars 1772 har vice Kommissionslandtmätaren
C. M. Nyman den 24 Juli samma år öfver platsen upprättat karta och uträknat
dess areal, hvilken befunnits vara 18,036 V4 qvadratalnar eller 1 tunne-912/ kappland
och således icke utgjorde hvarken 400 qvadratalnar eller 400 alnar i qvadrat,
utan vore »både större och mindre än upplåtelsebrefvet af den 12 och stadfästelsen derpå
af den 24 April 1121 innehålla» såsom det heter i den Rundborg och Faxe emellan
den 24 Mars 1773 upprättade förening, af innehåll, bland annat: att det oaktadt
skulle platsens rymd förblifva så stor, som den då vore, nemligen 18,036D qvadratalnar
eller 1 tunne- 9x/2 kappland, dock på det sätt, att planen, som då vore
irregulier, skulle af Nyman på gemensam bekostnad utstakas till regulier och rigtioparallelogram,
så att fyra hörnpunkter kunde då och framdeles determinera gränserna
för brunnsplanen sålunda, att samma parallelogram till sin rymd blefve lika med
den dåvarande eller 18,036^ qvadratalnar; för verkställighet hvaraf vidare föreskrifvits,
att linierim i norr och söder skulle tagas så, att husen på brunnsplanen
och främre gångarne och alléerna icke rubbades, men de fyllnader, som på sidorna
togos af Rundborgs egor utom då varande brunnshägnaden, ersattes af planen vid
vestra linien, hvarest utläggning till Bålebro borde ske; att Rundborg förbehållit
sig såsom jordskyld för planen årligen vid brunnsdrickningens slut undfå 10 daler
silfver mynt; att om så hända skulle, att brunnen icke på stället och inom donna
brunnsplan kunde existera, skulle hela planen tillfalla hemmanet Bålebro utan åtal
eller klander, då nämnda jordskyld af sig sjelf komme att försvinna och att med
dessa och flora upptagna vilkor Rundborg utsäde sig och sina efterträdare all pretention
till brunnsplanen och uppdroge densamma åt Faxe och dess efterträdare till
brunnsintendentskapet. Donna förening, dervid t. f. kronoombud icke haft något
att påminna, har Häradsrätten till efterrättelse brunnsintendenten och Bålebro hemmansegare
emellan då och framdeles, genom utslag den 3 April 1773 under doms
kraft gillat och fastställt; varande efter detta Häradsrättens utslag af Landtmäfaren
Nyman den 3 April 1775 tecknadt, att ingen af parterna varit angelägna att låta
föreningen gå i någon verkställighet, sedan den projekterade utstakningen af planen
ad interim samma år och månad (förmodligen 1772 eller 1773) utvistes, hvarför
han icke kunnat sig med någonting befatta, utan mast med förrättningen upp -

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 18y

höra; och gifva handlingarne till Kongl. Brefven den 12 September 1776 och den
5 November 1779 vid handen, att föreningen äfven blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
den 16 April 1773 fastställd.

I sammanhang härmed ansåg Kollegium höra anmärkas, att i akten till
1828 års nådiga dom funnes ett instrument öfver en af Kommissionslandtmätaren J.
A. Holmberg den 23 December 1822 verkställd uträkning af brunnsplanen, som befunnits
innehålla en rymd af 17,272 Y2 qvadratalnar eller 1 tunne- 723/4g kappland
således något mindre än den areal, som både uti förenämnda promemoria upptages
och i 1772 års beskrifning omförmäles.

För den händelse nu, att Kongl. Maj:t skulle finna Ronneby brunn med
dess såväl fasta som lösa tillhörigheter höra till sökanderne eller ett blifvande bolag
öfverlåtas, hemställde Kammar-kollegium att, då vid detta tillälie icke kunde
pröfvas hvilkendera, brunnen eller hemmanet Carlstorp, ifrågavarande jord herde
med eganderätt tillhöra, en sådan upplåtelse, hvad fastigheterna anginge, måtte ske
endast »med den rätt de af Kronan egas och besittas», på det Staten må blifva
från allt hemulsanspråk i fråga derom befriad; och har Kammar-kollegium, som beträffande
sättet för brunnsintendentens antagande ansett det icke tillhöra Kollegium
att afgifva utlåtande, för öfrigt hufvudsakligen instämt i hvad brunnsdirektionen
föreslagit, endast med följande tillägg och förändringar:

att någon ändring i hvad för närvarande eger rum i afseende å den vård
och det underhåll, som egnas fattiga brunnsgäster, väl icke nu torde höra föreskrifva
s, men deremot vid öfverlåtelsen fästas det förbehåll, att på Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning framdeles må bero att om slik ändring efter sig företeende omständigheter
förordna;

att i stället för det af brunnsdirektionen föreslagna stadgande, att bolaget
icke skulle få utöfver räntan å tillskjutna medel påräkna någon utdelning förr än
alla för brunnsinrättningen nödiga arrangementer, i enlighet med den af Direktionen
lemnade antydning, blifvit fullbordade, borde enligt Kollega åsigt föreskrifvas,
att bolaget icke må utöfver räntan å insätta medel uppbära någon utdelning förr
än styrkt är, att ett visst belopp, t. ex. 2/,,:dela.r eller 30,000 R:dr af den nuvarande
brunnsinrättningens behållning utaf minst 45,000 R:dr, som bolaget får emottaga,
blifvit använda till brunnsinrättningens utvidgande och försättande i det förbättrade
skick, som med upplåtelsen deraf till bolaget åsyftas, och hvithet skulle tillhöra
Sundhets-kollegium att, efter Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes hörande,
bedöma;

att i fråga om den kompromiss, till hvars pröfning härutinnan möjligen
uppkommande tvister skulle hänskjuta^ stadgas herde, att den skall vara sammansatt
af fem personer, som utses: två af bolaget, två af Sundhets-kollegium och den
femte, såsom ordförande, af Häradsrätten; samt att kompromissens beslut skall vara
ovilkorligen bindande;

att taxa å alla utgifter, af hvad slag de än vara må, herde, efter förslag af

bolaget

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

9

bolaget och sedan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Sundhets-kollegiupi blifvit
börda, af Kongl. Maj:t i nåder fastställas;

att inseendet öfver brunnsinrättningen och öfver huru bolagets skyldigheter
uppfylldes borde tillhöra Kongl. Majrts Befallningshafvande i första och Sundhetskollegium
i andra rummet, till följd hvaraf bolaget borde åligga att för hvarje år
till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande afgifva en fullständig berättelse om brunnsinrättningen
i alla dess delar för att af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande med eget
utlåtande till Sundhets-kollegii pröfning öfverlemnas: samt

att bolagsreglorna borde, på sätt s oleander ne ock ansett, Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning underställas.

Slutligen har äfven Sundhets-kollegium blifvit i frågan hörd t och dervid, instämmande
för (ifrigt i hvad Kammar-kollegium hemställt, i nedannämnda hänseenden
anfört:

att, beträffande det antal mer eller mindre medellös?», åt Indika brunnsinrättningen
må hafva åliggande att lemna vare sig fullständig vård och underhåll å
brunnslazarettet eller endast fri vattendrickning och fria bad. Kollegium ansåg sig
böra fästa uppmärksamhet derpå, att enligt brunnsdirelctionens förslag det nya bolaget
skulle i berörda afseende prestera åtminstone detsamma som nu lemnades,
nemligen efter Direktionens uppgift:

a) bostad, säng, underhåll, läkarevård, medikamenter, mineralvatten och bad
för 20 personer under 28 dagar emot en afgift af 10 R:dr personen.

b) bostad med säng, mineralvatten och bad emot en afgift af 3 R:dr personen
för 36 personel''; samt

c) fritt vatten och fria bad åt 160 eller 170 personel- eller tillsammans 216
eller 226 gratister. Men då brunnsintendenten i bifogad reservation upplyst, hvilket
ock öfverensstämde med hans till Sundhets-kollegium insända årsberättelser att
hittills på sin höjd 25 fria bad dagligen (=: på 28 dagar 700 bad) kunnat utan intrång
för de betalande utdelas, bland dessa 216 eller 226 personer, hvilket vill säga
detsamma som att endast 25 fattiga kunnat erhålla ett bad hvar dagligen eller af
216 personer hvardera endast tre b ad under hela brunnsterminen samt, på sätt
häraf visade sig, åliggandet att lemna fria bad åt 160 personer vore alltför obestämdt,
enär å ena sidan hvardera af dem, som sägas erhålla bad, kunde afspisas
med 2 eller 3 bad under hela brupn»,terminen och å den andra samma föreskrift
möjligen kunde tolkas derhän, att hvar och en borde få åtminstone ett bad om dagen
(hvilket gör 4,480 bad för hela terminen), så ansåg Kollegium nödigt, att bolagets
skyldigheter i förevarande hänseende närmare bestämdes och föreslog således
att för närvarande bolaget tills vidare måtte åläggas följande förbindelser: a) att
åt 20 personer under en brunnstermin af 28 dagar bekosta bostad, säng, underhåll,
läkarevård, medikamenter och helsovatten, emot en afgift af 10 R:dr för personen;
b) att åt 36 personer under en lika lång brunnstermin bestå bostad med sång och

Bih. till Rihsd. Prof. 1868. 1 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 2

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

helsovatten emot en afgift af 3 R:dr personen; c) att hvarje sommar under samma
brunnstermin lemna fri drickning af helsovattnet åt 160 personer samt minst /00
badhuskarbad, att, enligt brunnsläkarens förordnande, fördelas till sådana, som farinös
företrädesvis vara i behof deraf bland såväl nyssnämnda två kategorier af mindre
bemedlade som ock, så långt det anslagna antalet bad för öfrigt medgåfve, äfven
till obemedlade, Indika icke erlade någon afgift; samt

att, i fråga om sättet för brunnsintendentens antagande, Kollegium hemställde,
att bland vilkoren vid brunnens öfverlåtande stadgas måtte, att brunnsintendenten
vid helsobrunnen skall på brunnsdirektionens förslag förordnas af Sundhets-kollegium
tills vidare eller intill dess nytt förslag derom från Direktionen inkommer.

Efter inhemtande af hvad sålunda blifvit af vederbörande anfördt och upplyst
har Kongl. Maj:t tagit förevarande ärende i nådigt öfvervägande; och som
Kongl. Näjd, lika med de i ämnet börda myndigheterna, anser det kunna antagas,
att Ronneby helsobrunn, om den, såsom ifrågastäldt blifvit, åt enskildt bolag upplåtes,
skulle blifva försatt i ett mera tidsenligt och dess utmärkta egenskaper bättre
motsvarande skick samt således komma att medföra ett allmännare gagn än hittills
varit fallet; alltså vill Kongl. Näjd härmed hos Riksdagen äska det medgifvande
att Kongl. Näjd må utan särskild köpeskilling öfverlåta nämnda brunn med dess
såväl fasta som lösa tillhörigheter, fastigheterna dock endast med den rätt, hvarunder
de af Kronan egas och besittas, till det bolag, som, försedt med af Kongl.
Näjd godkända bolagsreglor, vill öfvertaga brunnen jemte skyldighet dels att ansvara
för dess nuvarande skulder och öfriga förbindelser af hvad namn och beskaffenhet
de vara må, dels att utvidga brunnsinrättningen till såväl byggnader som
anläggningar, dels äfven att densamma vårda och förvalta enligt de bestämmelser,
som i sådant hänseende komma att af Kongl. Näjd meddelas och hvaribland särskildt
bör intagas förpligtelse för bolaget att åt visst antal meddellösa vid brunnsinrättningen
lemna kostnadsfri vård och underhåll.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas det Utskott, dit
frågan varder af Riksdagen öfverlemnad; och Kongl. Näjd förblifver Riksdagen med
all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

(dust. af Ugglas.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 18.

11

Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 24 Januari 1868.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Grefve Manderström,
Statsråden: Herr Grefve von Plåten,

Friherre af Ugglas,

Lagerstråle,

Bredberg,

Thulstrup,

von Ehrenheim och

Abelin.

Statsrådet Carlson anmäldes vara af sjukdom hindrad att tillstädeskomma.

Efter verkställd justering af protokollet öfver Finans-ärenden för den 16
innevarande månad, föredrog Departements-chefen, Statsrådet Friherre af Ugglas
följande mål, nemligen:

Departements-chefen uppläste härefter till justering förslag till de nådiga
Propositioner, som herde till Riksdagen afl åtas i öfverensstämmelse med Kongl.
Maj:ts nedannämnda dagar fattade beslut, nemligen:

a) den 22 November 1867, angående öfverlåtelse till enskild! bolag af Ronneby
helsobrunn i Ronneby socken, Medelstads härad och Blekinge län;

Och behagade Hans Maj:t Konungen, enligt Stats-Rådets
underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag
samt förordna att i enlighet dermed nådiga Propositioner,
sådana de finnas detta protokoll b ilagda, skulle till Riksdagen
aflåtas.

Ex protocollo
Axel Ädelgren,