Sveriges Radio och dess finansiering

Motion 1990/91:Kr239 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (v)

av Alexander Chrisopoulos m.fl. (v)
Kulturministern skrev i budgetpropositionen 1987/88 om
Sveriges Radios verksamhet följande:
Nu när ett växande -- och i inte ringa omfattning
kommersialiserat och utslätat -- programutbud når oss via
satellit och kabel är det viktigt att programföretagen lever
upp till grundtanken om publicistiskt oberoende
etermedier, vilka har som en huvuduppgift att förmedla och
levandegöra svensk kultur.
Så tyckte alltså kulturministern då och vpk instämde helt
i den bedömningen.
Sedan dess har utvecklingen präglats av fortsatta och
omfattande förändringar inom etermediaområdet och i
Sveriges Radiokoncerns omvärld.
Om man utgår från vad kulturministern tyckte i
budgetpropositionen 1987/88 skulle det vara ännu viktigare
idag att programföretagen lever upp till grundtanken om
publicistiskt oberoende etermedier, vilka har som en
huvuduppgift att förmedla och levandegöra svensk kultur.
Och det anser vänsterpartiet.
Just med hänvisning till den snabba utvecklingen inom
etermediaområdet måste vi skapa förutsättningar som
stärker Sveriges Radios konkurrensmöjligheter och gör det
möjligt för Sveriges Radio att erbjuda tittarna och lyssnarna
kvalitativt högtstående program som återspeglar den
svenska verkligheten på alla nivåer. Det är på så sätt man
skapar verkliga valmöjligheter för folk, inte minst för de
TV-tittare som också i fortsättningen kommer att vara
hänvisade till sändningar över marknätet.
Valmöjligheterna skapas genom att Sveriges Radio
framstår som ett kvalitativt högtstående alternativ till olika
multinationella mediabolag som har tagit hand om mycket
av satellitsändningarna och överöser oss med ofta
undermåliga, kommersiella och alltför ofta
våldsförhärligande program.
Mot denna bakgrund och i enlighet med vänsterpartiets
kulturpolitiska målsättningar anser vi att det är av
ovärderligt stor kulturpolitisk betydelse att förutsättningar
skapas så att Sveriges Radio kan erbjuda de svenska
lyssnarna och tittarna ett mångfaldigt utbud av program
som är bildande, kunskapsberikande och inte minst
underhållande, som värnar vår identitet, kultur och språk
och som skildrar den svenska verkligheten på alla nivåer.
Man bör ha i åtanke att Sveriges Radio är landets största
kulturproducent och avgjort den slagkraftigaste.
Vänsterpartiet anser i enlighet med Sveriges Radios
planer för framtida utveckling att vi bör skapa
förutsättningar för en utveckling av koncernen med
bibehållen public service-inriktning. Vänsterpartiet anser
att Sveriges Radio också i fortsättningen skall fungera utan
reklamfinansiering, vilket är en förutsättning för
yttrandefrihet och kulturell frihet.
Den s.k. mångfalden av snabbt växande TV-bolag som
utnyttjar satellitsändningar i en reklamfinansierad
verksamhet söker sig av naturliga skäl till så stora
publikgrupper som möjligt och följaktligen till ett
programinnehåll som är så lite kontroversiellt som möjligt,
inte ifrågasättande, inte kritiskt granskande. Det blir av
nödvändighet, inte minst med tanke på att programmen
skall sändas i olika länder samtidigt, utslätat och förgrovat.
Reklamfinansieringen av Sveriges Radios verksamhet
har debatterats flitigt den senaste tiden. Vänsterpartiets
uppfattning i den frågan är att förutom de mycket negativa
kulturpolitiska effekter som TV-reklamen kommer att få,
så är den som rent finansieringsalternativ det sämsta
tänkbara. Eftersom TV-reklamen betalas av
konsumenterna indirekt via varorna, utsätts den för alla
mellanhänders procentpåslag under varans väg från
producent till konsument plus 25% moms.
Det har räknats fram att endast 15 % av det
konsumenterna får betala kommer att bidra till TV:s ökade
finansiering.
Det betyder att den finansieringsformen blir 5 till 6
gånger dyrare för konsumenterna bortsett från den
otillbörliga påverkan vi också utsätter oss för.
Vi måste dessutom ta hänsyn till att överkonsumtionen
är vår tids stora problem, som förorsakar negativa effekter
på hälsa, miljö, privatekonomi, överhettning av rikets
finanser samt ger oacceptabla globala effekter. Att då
finansiera TV genom att stimulera ytterligare konsumtion,
ja rättare uttryckt, fel- och merkonsumtion, är ju barockt
och helt emot vårt gemensamma bästa. Sett ur detta
perspektiv vore det sundare att höja reklamskatten för att
dämpa konsumtionen och att därifrån ta fram resurserna till
en ökad finansiering av TV.
Reklamen kostar oss konsumenter (efter alla
procentpåslag på vägen samt moms) i nuläget 40 miljarder
kr. Inte en oväsentlig siffra om man ser den i proportion till
vår livsmedelskonsumtion på ca 150 miljarder kr. Mot
denna bakgrund är vänsterpartiet motståndare till reklam i
TV- och radiosändningar.
Under en följd av år har Sveriges Radio-koncernens
intäkter successivt urholkats. Så kan det inte fortsätta. Alla
som verkligen menar allvar med att de önskar en bättre
svensk radio och television, som kan möta
kommersialismens krafter, måste inse att ökade resurser
måste ställas till Sveriges Radios förfogande. Vänsterpartiet
har många gånger förordat höjningar av mottagaravgiften
utan att vinna riksdagens gehör för våra förslag. Men vi har
också pekat på möjligheten att finna andra former att
finansiera verksamheten än via mottagaravgiften.
En rimlig ordning kunde vara att vissa tunga delar av
verksamheten skattefinansieras precis på samma sätt som i
dag sker ifråga om utlandssändningarna. Utöver
skattefinansieringen bör det finnas en mottagaravgift.
Vänsterpartiet anser att det är helt nödvändigt att ge
Sveriges Radio-koncernen de resurser den behöver.
Massmedia spelar en stor roll i dagens samhälle. Sveriges
Radio-TV kan förmedla såväl vårt nationella kulturarv som
de nya kulturella strömningar som i varje tid bryter fram
som uttryck för nya generationers erfarenheter. Men för att
detta skall vara möjligt krävs svenskproducerade program.
Vänsterpartiet föreslår att Sveriges Radio-TV skall ha en
större och i procent fastställd andel svenskproducerade
program i sina sändningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reklam i TV- och
radiosändningar,
2. att riksdagen hos regeringen begär att i avtalet med
Sveriges Radio-TV en större och procentuellt fastställd
andel av sändningarna skall bestå av svenskproducerade
program.

Stockholm den 22 januari 1991

Alexander Chrisopoulos (v)

Elisabeth Persson (v)

Björn Samuelson (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämning: 1991-01-25 Bordläggning: 1991-02-05 Hänvisning: 1991-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)