Svenskundervisning för vuxna invandrare (prop. 1983/84:199)

Motion 1983/84:2978 Sivert Andersson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

6

Motion

1983/84:2978

Sivert Andersson m. fl.

Svenskundervisning för vuxna invandrare (prop. 1983/84:199)
Inledning

I proposition 1983/84:199 understryker regeringen på s.23 att
nyinvandrade bör ha en likvärdig grundläggande utbildning i svenska.

Denna princip täcker inte in de problem som finns när det gäller behoven
av undervisning i svenska språket. Det är vår bestämda uppfattning att rätten
till likvärdig grundläggande utbildning i svenska måste tillförsäkras alla som
behöver den oavsett vilken bakgrund vederbörande har.

För invandrare hävdar vi att denna rätt måste gälla alla. Rätten till sfi bör
således gälla alla, såväl nya som gamla invandrare oberoende om de har
arbete eller är arbetslösa, om de är svenska medborgare eller bor i en liten
kommun.

Enligt uppgifter från LO finns inom LO-förbunden 350 000 medlemmar
som är födda och uppvuxna i andra länder än Sverige. Av dessa räknar man
med att 200 000 behöver någon form av svenskundervisning. För 100 000 är
läget så allvarligt att de knappast klarar sig utan tolkhjälp. Därmed är sagt att
det rör sig om minst 100 000 som omedelbart är i behov av grund-sfi.

Till detta får läggas de stora svårigheter som finns bland invandrare som
inte finns i arbetskraften.

De grupper invandrare som redan finns i landet representerar alltså en
mycket stor målgrupp för invandrarundervisning i svenska.

Den uppläggning av sfi som föreslås i proposition 1983/84:199 innebär att
dessa gamla invandrare i stort sett inte får del av undervisningen trots att
stora grupper är i trängande behov av bättre kunskaper i svenska.

Propositionen tar främst sikte på nyinvandringen med särskild inriktning
på att få svenskundervisningen att bli ett verksamt medel i en effektiv
flyktingpolitik. Vi anser att detta är ett väsentligt syfte, och vi instämmer i
behovet av att flyktingpolitiken stärks.

Emellertid anser vi det vara en stor brist att sfi inte kommer att träffa
gamla invandrare med språksvårigheter.

Bristande språkkunskaper är en allvarlig nackdel på arbetsmarknaden och
innebär att många invandrare ställs utanför.

Detta framgår också av arbetsmarknadsstatistiken, som visar att
arbetslösheten är större bland invandrare än övriga grupper. Sålunda är
arbetslösheten bland 16-24-åringar bland invandrare 11,4%, vilket är en
dubbelt så hög siffra mot vad gäller denna åldersgrupp i övrigt.

De bristande språkkunskaperna de stora invandrargrupperna har innebär
stora risker för utslagning från arbetsmarknaden.

Mot. 1983/84:2978

7

AMU får redan ta emot en växande andel invandrare. 20 % av deltagarna
uppges numera vara invandrare. Också inom grundvux kan noteras en hög
andel invandrare. I propositionen anges andelen till 60%.

Problemen är allvarliga, men likt isberget syns bara toppen. De
underliggande svårigheterna bland de invandrare som nu finns på
arbetsmarknaden är oändligt mycket större.

Arbetsmarknaden står inför en omvandling där brister i baskunskaper
kommer att försvåra möjligheterna att klara av den fortlöpande
omställningen, som sker i allt snabbare tempo.

Invandrare med språksvårigheter kommer därvid att vara särskilt utsatta
för utslagningsmekanismerna.

Mot den här allmänna bakgrunden anser vi att en rad förändringar behöver
göras i regeringens proposition 1983/84:199.

Huvudmannaskapet

Efter att ha vägt en rad olika förslag om vem som skall vara huvudman för
sfi i fortsättningen har statsrådet föreslagit att ansvaret delas. Staten får det
övergripande ansvaret och skall formulera mål och riktlinjer samt trygga
finansieringen.

Kommunerna får huvudansvaret för och skyldighet att tillse att
utbildningen verkligen kommer till stånd. Utöver detta anordningsansvar
skall kommunerna svara för information, pröva det studiesociala stödet,
samråda med företag och fackliga organisationer samt sköta planering inkl.
den s.k. interkommunala verksamheten.

AMU får ansvaret för att påbyggnads-sfi anordnas inom AMU.

Folkbildningsförbunden förutsätts träffa avtal med kommunerna att sköta
verksamheten med de resurser som redan finns uppbyggda. Därvid läggs
arbetsgivaransvaret för lärarna på folkbildningsförbunden. Den del av
påbyggnads-sfi som inte är förlagd till AMU skall genomföras av
studieförbunden i studiecirkelns form.

Huvudmannaskapet föreslås alltså bli delat mellan staten med myndigheter
som skolöverstyrelsen, invandrarverket och arbetsmarknadsstyrelsen,
kommunerna och folkbildningsförbunden.

För genomförandet föreslås att en särskild organisationskommitté tillsätts
med uppgift att lotsa fram förslaget till ett genomförande. Med bestörtning
konstaterar vi att LO, vars förbund har så starka medlemsintressen i denna
fråga, inte förutsätts vara representerad i organisationskommittén.

Eftersom vi anser att sfi måste genomföras som en reform med betydligt
större genomslag än vad som förutsätts i propositionen, får självfallet
organisationskommittén betydligt större arbetsområde enligt våra förslag.
Redan nu vill vi också nämna att kostnaderna för en reform enligt våra
förslag kommer att få betydligt större betydelse än vad regeringen räknat
med i sin proposition.

Mot. 1983/84:2978

Därför anser vi att organisationskommittén måste få en bredare förankring
än vad regeringen förutskickat. Beträffande förslaget om delat huvudmannaskap
anser vi att det vore bättre med en enhetligare ordning, men vi godtar
regeringens förslag. Vi förutsätter dock att LO med sina starka
medlemsintressen i sfi blir representerad i organisationskommittén.

Kommunerna - Studieförbunden - AMU

Med den uppläggning som föreslås i propositionen skall kommunerna
ansvara för att sfi verkligen anordnas samt att de som är målgrupper för
verksamheten får möjlighet att utnyttja förmånen att lära sig det svenska
språket.

Genomförandet förutsätts sedan ske genom att kommunerna träffar avtal
med studieförbunden om hur dessa med utnyttjande av sina redan
uppbyggda resurser skall sköta verksamheten.

Med denna uppläggning finns det stor risk för att betydande grupper med
starka behov av utbildning i svenska språket helt enkelt ställs vid sidan av
verksamheten.

Skälet är att kommunerna saknar förutsättningar att nå de grupper av
invandrare med utbildningsbehov som finns på arbetsmarknaden.

Dessa har hittills erbjudits lagbunden utbildning om 240 timmar, vilket
måste anses helt otillräckligt. När nu grund-sfi skall ge 400 timmar upplevs
detta som en förbättring, förutsatt att den träffar alla invandrare med
utbildningsbehov i svenska.

Vi anser att sfi måste genomföras så att den tidigare starka samverkan
mellan studieförbunden och de fackliga organisationerna bibehålls. Den
måste dessutom förstärkas genom att de fackliga organisationerna får
resurser att bedriva en effektiv uppsökande verksamhet ute i arbetslivet
bland sina medlemmar. Endast så kan tidigare gamla invandrare nås med
sfi-verksamhet.

Studieförbunden skall svara för den del av påbyggnads-sfi som inte AMU
svarar för genom att organisera verksamheten i studiecirklar. Vi förutsätter
att denna verksamhet finansieras på ett sådant sätt att det inte tränger ut
annan angelägen utbildningsverksamhet för kortutbildade i det svenska
samhället.

AMU får ansvaret, liksom nu, för att svara för att invandrare som deltar i
AMU vid behov får påbyggnads-sfi. Därmed försvinner den grundläggande
utbildningen i svenska från AMU. Effekten blir att sökande till AMU som
saknar kunskaper i nivå med grund-sfi hänvisas till antingen grundvux eller
grund-sfi-anordnarna.

Denna ordning synes berättigad och torde fungera när det gäller grundvux.
När det gäller kontakter med grund-sfi-anordnarna är det risk för att fast
samarbete med huvudmännen för AMU och anordnama inte låter sig
organiseras lika lätt. I början bör därför grund-sfi som en övergång kunna
anordnas också inom AMU.

Mot. 1983/84:2978

9

Detta bör organisationskommittén kunna få uppdraget att ta upp i sitt
arbete.

Omfattning

I propositionen föreslås att sfi skall omfatta 600 timmar med fördelningen
400 timmar på grund-sfi och 200 timmar på påbyggnads-sfi.

För vissa grupper invandrare kan detta betyda en begränsning av
utbildningens omfattning mot vad som gäller i dag. Skadeverkningarna av
detta begränsas av att studier i svenska kan kompletteras med ordinarie
utbud av svenskundervisning i folkbildningen och även genom komvux.

För den mycket stora invandrargrupp som tidigare hänvisats till den
begränsade sfi-utbildning på 240 timmar som hittills erbjudits invandrarna
skulle den nu föreslagna omfattningen vara en stor förbättring - förutsatt de
får del av den - som torde ge förutsättningar att behålla och stärka deras
ställning på arbetsmarknaden. Vi upprepar att sfi är ett viktigt
arbetsmarknadspolitiskt instrument, förutsatt att inte hinder reses som
begränsar slagkraften i reformen.

Vi anser därför att rätten till grund-sfi skall tillförsäkras alla invandrare
som är i behov därav.

De fackliga organisationernas uppgift i sfi

I propositionen sägs att sfi inriktas mot nyinvandring och flyktingproblemen;
detta har vi tidigare kommenterat. Vi har dessutom sagt att sfi måste
vara ett viktigt led i arbetsmarknadspolitiken. Därvid betraktar vi den
fackliga medverkan i både organiserandet och genomförandet av sfi som
särskilt viktig. Som vi redan berört anser vi att uppsökande verksamhet bland
gamla invandrare måste kunna genomföras av de fackliga organisationerna
och att staten måste ställa ekonomiska resurser till förfogande härför.
Frågan är avgörande för en effektiv invandrarundervisning i svenska.

Därutöver anser vi att det är nödvändigt med facklig medverkan när det
gäller de kunskaper som invandrarna behöver om arbetsmarknaden och
förhållandena där. Vi anser att riksdagen bör göra ett entydigt uttalande om
vikten av facklig medverkan i den samhällsinriktade delen inom sfi-systemet.

Studiesocialt stöd

Såväl SFI-kommittén som regeringen konstaterar att den nuvarande
ordningen när det gäller ersättning till dem som går i invandrarundervisning i
svenska är otillfredsställande. I dag är det endast de som är anställda, går i
AMU eller grundvux som får studiesocialt stöd. En allvarlig begränsning i
möjligheten att klara den lagbundna utbildningen har varit att invandrarens
egen arbetsgivare förutom skyldigheten att bevilja ledighet också har att

Mot. 1983/84:2978

10

svara för den förlorade arbetsinkomsten. Detta har utestängt invandrare från
anställningar.

Den omläggning som nu föreslås innebär en övergång till schabloniserade
belopp, som blir lika med timersättningen för övriga studiestöd gällande
anställda. För dem som till följd av medverkan i sfi inte har inkomstbortfall
föreslås ett stimulansbidrag på 13 kr. per timme som kan täcka smärre
utgifter i samband med deltagandet. Statsrådet anför att det schabloniserade
beloppet till dem som medverkar i grund-sfi bör anknyta till övriga studiestöd
för anställda. Vi menar att timstudiereglerna skall gälla fullt ut. På sikt bör ett
timstudiestöd utgå som för andra berättigade för varje förlorad arbetstimme.

Därutöver bör utgå timstudiestöd för timme under vilken man förlorar
arbetsinkomst på grund av resor till eller från den plats där utbildningen
genomförs, dock högst två timmar för varje studietillfälle i enlighet med
gällande timstudiestödsregler.

Interkommunal samverkan

I hälften av landets kommuner har man färre än 20 nyinvandrare per år.
Detta innebär stora svårigheter att organisera utbildningen utan avsevärda
väntetider. Även med uppsökande verksamhet för att få fram gamla
invandrare med behov av grund-sfi blir det svårt att på kommunal bas klara
av detta.

Det behövs ett system för att klara den interkommunala samverkan, och vi
menar att ett samordningsansvar bör läggas på ett länsorgan.

Organisationskommittén bör få uppdraget att se över hur detta praktiskt
skall kunna lösas.

Övrigt

Vi anser att frågor om invandrarregistret och den femåriga övergångsperioden
bör prövas på nytt. Detta beror på att det synes osäkert om det är
praktiskt möjligt att helt lita till tester och liknande metoder när det gäller att
fastställa behovet av grund-sfi för gamla invandrare.

Femårsgränsen framstår också med hänvisning till vad vi anfört som alltför
snäv. Organisationskommittén bör få i uppdrag att särskilt beakta dessa
frågor i sitt arbete.

Statsbidragsfrågor m. m.

Regeringen föreslår att det fortsatta beredningsarbetet för grund-sfi bör
bedrivas med utgångspunkt i en rad i propositionen angivna riktlinjer.

Vi anser inte detta vara en lämplig framgångsväg. Dels anser vi att
statsbidraget till kommunerna skall bygga på det verkliga deltagarantalet och
inte på en schablonisering efter antalet nyinvandrare, dels föreslår vi i det

Mot. 1983/84:2978

11

föregående en betydligt aktivare politik för att skapa ett större genomslag av

En stor del av kostnaderna för sfi kommer att belasta anslag som ligger
inom ramen för vuxenstudiestöd i form av timstudiestöd och statsbidrag för
övrig studiecirkelverksamhet.

Vi förutsätter att inte annan viktig verksamhet för kortutbildade skall
trängas undan.

Hemställan

Med hänvisning till vad vi anfört i motionen föreslår vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att grund-sfi
på sikt tillförsäkras alla invandrare som är i behov därav,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sfi
genomförs så att den tidigare starka samverkan mellan
studieförbunden och de fackliga organisationerna kan bibehållas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att facklig
medverkan garanteras när det gäller att förmedla kunskaper om
arbetsmarknaden och förhållandena där i sfi-verksamheten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
regeringen i det fortsatta beredningsarbetet av statsbidrag till sfi
bör ta hänsyn till behovet av statligt bidrag till den uppsökande
verksamheten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att AMU i
ett övergångsskede får bedriva också grund-sfi,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att LO med
sina starka medlemsintressen i sfi blir representerad i den
föreslagna organisationskommittén.

Stockholm den 5 juni 1984

sfi.

SIVERT ANDERSSON (s)
ANITA MODIN (s)
BARBRO EVERMO (s)

BIRGITTA JOHANSSON (s)
MAJ-LIS LANDBERG (s)

1 * * Riksdagen 1983184.3 sami. Nr 2976-2985