Stimulans av motorintresset

Motion 1986/87:T414 Jan Sandberg (m)

Jan Sandberg (m)
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:T414

Jan Sandberg (m)

Stimulans av motorintresset

Motorintresset är stort i vårt land. Bland ungdom är motorintresse och
motorhobby en av de största fritidssysselsättningarna.

Trots att de motorintresserade utgör en så stor grupp behandlas de
motoraktiva fortfarande med stor njugghet av politiker och byråkrater.

Genom kommunernas ointresse och i vissa fall ovilja samt myndigheternas
och statsmakternas regler och lagar motarbetas motorfolket och snärjs i en
djungel av paragrafer.

Politikerna bör arbeta för ett samhälle där den enskilde individens
intresse, så långt som möjligt, sätts före staten och kollektivet. Valfrihet
borde vara ett centralt begrepp för dem. Onödig byråkrati och krångel måste
bekämpas. Inom motorområdet finns det mycket som behöver ändras och
rättas till.

Motorkultur

Vårt samhälle blir alltmer tekniskt komplicerat. Många människor känner
oro inför teknik och teknisk utveckling. Den tekniska utvecklingen är en
förutsättning för utveckling och ökad välfärd. Trots att välståndet ökar och
samhällets resurser mångdubblats under 1900-talet har många sociala
problem blivit större. Inte minst ungdomsproblemen ökar i oroväckande
takt. Alkohol- och narkotikaproblem breder ut sig. Normlöshet och bristande
effektivitet är ett problem inte minst i skolorna.

Många skyller utvecklingen på att ungdom inte ges tillräckliga möjligheter
till en ”aktiv och berikande fritid” och att ansvar och fostran i folkrörelser
och organisationer måste till. Av dessa anledningar satsar stat, landsting och
kommuner varje år väldiga summor på ungdom och dess fritid. Det är bra.
Uppenbarligen räcker inte de hittills vidtagna åtgärderna. Problemen har ju
bevisligen inte minskat.

Att vara aktivt engagerad i någon motorsport, att aktivt jobba med
motorhobby — t. ex. att renovera bilar eller motorcyklar, att bygga choppers,
båtar, flygplan eller Hot Röds ger verkliga möjligheter till självförverkligande.
Dessutom ger denna verksamhet otroliga tekniska kunskaper, känsla för
ansvar, planering, kamratskap osv. De seriöst motorverksamma ungdomarna
driver inte omkring i alkohol- eller narkotikaträsk, de är inte ångestfyllda
inför teknik eller teknisk utbildning. De blir inte bara kritiska utan även
konstruktivt verkande människor. Det behöver vi.

Därför måste det vara politikernas mål att hjälpa, inte stjälpa, dessa
motorintresserade människor. Motorintresse är någonting bra och värdefullt

både för samhället och för de enskilda individerna. Därför måste motorsport, Mot. 1986/87

motorkultur och motorhobby bli accepterade. T414

Av någon anledning har motorintresse, motoraktiviteter och motorsport
kommit att nedvärderas. Vårt samhälle är ett tekniskt samhälle. Vi har en
teknisk kultur men "motor" får inte ens nämnas i samband med kulturaktiviteter.
Detta är farligt, inte minst med tanke på att vi riskerar att tappa en del
av verklighetskontakten om vi tillåter "proffstyckarna" att styra människor
till att sätta motorfrågor och kulturfrågor i motsatsställning till varandra.

Inom få områden finns det t. ex. en sådan bredd bland ungdomen när det
gäller konstnärlig och skapande verksamhet som inom just motorsektorn.

Detta faktum måste politiker och myndigheter uppmärksamma. Regler
och attityder gentemot exempelvis customiseringar, chopperbyggen osv.
måste ändras. Det finns fog för en rad detaljändringar till stöd för
kulturbevararna inom motorområdet.

Byråkrati

Få ting är så kringsnärjda av lagar, bestämmelser och förbud som motorfordon.
Allt vad beträffar utseende och konstruktion, regler för framförande
och underhåll regleras av en lagstiftning som blivit så omfattande och
detaljrik, att den på vissa områden ter sig närmast löjeväckande. Jag tar här
upp några konkreta exempel på vad begreppet motorbyråkrati kan innefatta.

Försäkringspolitiken. Den nu gällande trafikskadelagen medför stora
svårigheter för framför allt motorcykelägarna. De har i egenskap av en
minoritet inom motorfordonsområdet fått vidkännas ofta skyhöga MCförsäkringspremier.
Ansvariga för lagen har också uttalat att ett av målen
med lagen var att minska antalet motorcyklar på våra vägar. Trafikskadelagen
och dess tillämpning av exempelvis försäkringsbolagen måste ändras.

NTR.s rapporter. Nordiska Trafikrådet (NTR) är ett samarbetsorgan inom
Nordiska rådet. Dess uppgifter består främst i att utreda trafiksäkerhetsfrågor,
göra problemanalyser och komma med förslag till åtgärder. NTR torde
vara mest känt för sin rapport nr 13 om begränsning av motorcyklarnas
cylindervolym, vilket blev en stor ungdomsfråga i valet 1976. Faktauppgifterna
i den rapporten bevisade att det inte var NTR:s kompetens och
sakkunskap som låg till grund för förslaget. Målsättningen från början var att
försvåra innehavet av MC - sedan gällde det att hitta argumenten för det.

Som tur var så genomskådade den senare borgerliga regeringen syftet och
stoppade förslaget.

Till många problem har NTR haft ett förbud eller begränsningar som regel.

I ett senare alster. Rapport 19, pläderade NTR för att extra körkort skall
krävas för att övergå till tung MC. Faktamaterialet var även i denna rapport
undermåligt, men det stoppade inte riksdagen från att införa separata
körkort för tung MC. Trots motstånd från moderaterna genomfördes
förslaget och är i dag en realitet.

Terrängkörningslagen. 1975 års vårriksdag antog under svår tidspress den
välkända terrängkörningslagen (1975:1313) som förbjuder motorfordon att
färdas fritt i naturen. Meningen var att skydda fjällnaturen från snöskoter,

6

men lagen kom att gälla samtliga motorfordon, överallt. Kommunerna har Mot. 1986/87

senare i tillämpningsföreskrifterna till lagen förmodats anvisa lämpliga T414
terrängområden för t. ex. trial-åkning, men så har skett på mycket få ställen.

För utövare av enduro/tillförlitlighetsåkning m. m., så räcker det dessutom
inte med ett litet avgränsat område, utan krävs milslånga sträckor genom
terrängen. Terrängkörningslagen bör omarbetas eller helt avskaffas.

Besiktning. Trots att de tidigare krockbestämmelserna nu har avskaffats,
finns mycket byråkrati att bekämpa inom fordonsbesiktningsområdet.

Förutom en i vissa stycken negativ inställning från Svensk Bilprovning och
TSV så förekommer bl. a. direkt felaktiga uppgifter i deras fordonsböcker,
som ligger till grund för ett eventuellt godkännande av fordonen. Ett
exempel på detta är att vissa Chevrolet Camaro SS -69, importerade från
USA, ej godkänns därför att de, enligt SBP, ej existerar! Trots att ägare
kunnat visa originalhandböcker m.m. har SBP ej låtit sig övertygas.

Samtidigt som denna välrenommerade bilmodell ej godkänns, så släpps
exempelvis öststatsbilen Skoda igenom. Detta trots att just den bilen visat sig
välta vid undanmanöver i 30 km/tim.!

Motoranläggningar

Mångå kommuner har aktiva motorsportorganisationer som vill ha motorbanor.
Upplåtelse av mark och kommunal borgen räcker ofta för att de skall
kunna realisera sina planer. De skall då, och gör det ofta mer än gärna, själva
ansvara för drift och underhåll av eventuella anläggningar. Sådana förslag
bör uppmuntras.

A 20-hotet mot den äldre bilparken och motorentusiasterna

Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till strängare regler för avgasrening.
Det märkliga med detta förslag - kallat A 20 - är att man skall börja
mäta utsläppen av kolväten. Kolvätehalten skall mätas vid kontrollbesiktningen,
och om man ej klarar gränserna krävs ombesiktning.

Ju äldre bilen är, desto mer sliten blir motorn. I takt med att motorslitaget
ökar så ökar också utsläppen av kolväten. Den enda möjligheten att råda bot
på detta är att totalrenovera hela motorn eller, vilket ofta är billigare, köpa
en ny motor.

De nya föreslagna A 20-gränserna slår hårdast mot de sämst ställda: unga,
gamla, hemmafruar - de som inte har råd att kosta på dyrbara reparationer
för att bilen skall klara de nya kraven. Därför kommer skrotningen av
bilparken att öka dramatiskt. Naturvårdsverket räknar med att ca 700000
bilar inte kommer att klara de nya kraven. Och den siffran är tilltagen i
underkant. Hur många av dessa bilägare som har råd med en helrenovering
av motor är oklart.

Miljövinsten med A 20-förslaget är beräknat till ca 100 milj. kr. Detta kan
sättas i relation till de ökade reparations- och besiktningskostnaderna på
närmare 350 milj. kr. A 20-förslaget bör ej genomföras.

7

MC-försäkringar Mot. 1986/87

T414

Det största problemet på MC-sidan är de höga försäkringspremierna. Dessa
bottnar i det s. k. no-fault-systemet parat med en idé om att varje
fordonsgrupp skall bära sina egna kostnader. Återkrav efter en olycka som
vållat kostnader mellan fordonsgrupper (bil/MC) med avseende på vållandet
sker inte alltid. Riktlinjerna för detta anges i trafikskadelagen, resten är
praxis från försäkringsbolagen. Resultatet blir att motorcyklisterna får leva
med hårresande premier. När den nuvarande trafikskadelagen (no-fault)
antogs kände man till att motorcyklisterna skulle få kärvare tider. Mannen
bakom lagförslaget. Ulf K Nordensson, sade själv följande: ”Om den nya
trafikskadelagen får till följd att antalet motorcyklar starkt decimeras är det
bara att välkomna.” (!) Trafikskadelagen och försäkringsbolagens klassificering
behöver förändras.

Körkort för tung MC

1985 fattade riksdagens majoritet ett beslut som innebär att man numera
måste ta ett extra körkort för att köra en motorcykel över 125 cm\

Argumenten för detta var att de tunga motorcyklarna är inblandade i
procentuellt fler olyckor än de lätta motorcyklarna. Detta är fel. Det är
främst lätta motorcyklar som är inblandade i de flesta olyckorna.

Baktanken med förslaget var givetvis att minska antalet motorcyklar, och
det har helt riktigt blivit följden. Riksdagsbeslutet bör omprövas.

Dubbel accis

När någon bygger om exempelvis en bil eller MC med en ram från ett fordon,
en motor från en annan etc. så klassas de av riksskatteverket som fordon med
ny identitet och ägaren måste därför betala ny accis. I storleksordningen
100-talet motorcyklister har tvingats betala mer än 3000 kr. i denna typ av
accis. Ännu fler bilägare har utsatts för samma dubbelbeskattning. I vissa fall
kan det röra sig om femsiffriga belopp som måste betalas i form av en andra
accis. Förfarandet är förkastligt eftersom delarna redan tidigare funnits på ett
motorfordon där accis har betalats. Riksdagen bör ge regeringen till känna
att dessa typer av ombyggda fordon ej skall dubbelbeskattas.

Samlarfordon

Riksdagen har beslutat att låta ”teknikhistoriskt intressanta fordon" undantas
från vägtrafikskatten från och med den första januari 1985. Beslutet
innebar att fordon av årsmodell 1950 och äldre skulle omfattas. Det medför
att det för varje år som går blir allt färre fordon som omfattas av befrielsen.

Det rimligaste vore att beslutet gällt alla fordon som uppnått en viss ålder.

Regeringen bör därför förelägga riksdagen förslag om att en rullande
30-års-gräns införs.

Import av samlarfordon bör underlättas. I Sverige bör ett system som
används i Norge införas. Där får personen som importerar ett samlarfordon
betala en schablonavgift på 1500 kr. och samtidigt förbinda sig att äga
fordonet minst ett år. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
förslag med denna inriktning.

Utökad begränsad registreringsbesiktning M0t. 1986/87

För några år sedan infördes möjlighet till begränsad registreringsbesiktning T414

vid montering eller demontering av draganordningar på personbil. Det har
sparat en hel del pengar och besvär för landets bilägare. Denna möjlighet
behöver införas även för andra smärre förändringar.

Den begränsade registreringsbesiktningen är endast tillämplig för personbilar.
Alla bilar med en totalvikt på högst exempelvis 3500 kg borde kunna
bli föremål för begränsad registreringsbesiktning.

Regeringen bör ge trafiksäkerhetsverket i uppdrag att omarbeta bestämmelserna
för begränsad registreringsbesiktning så att de blir tillämpliga för
mer än montering och demontering av draganordningar på personbil.

Avslutning

Motorintresse är något bra och värdefullt både för samhället och för de
enskilda individerna. Därför måste motorsport, motorkultur och motorhobby
bli fullt accepterade. Såväl regler som attityder gentemot detta fritidsintresse
måste förändras.

Regeringen bör ta initiativ till att, i samarbete med förslagvis de
motorintresserades organisationer och genom anordnande av s. k. hearings
verka för att lagar och regler som försvårar denna typ av fritidssysselsättning
avskaffas.

Hemställan

Med åberopande av vad i motionen anförts hemställs

[att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om ändringar
i trafikskadelagen och därtill hörande tillämpningar så att de
negativa effekterna för bl. a. motorcyklisterna försvinner,1]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om Nordiska Trafiksäkerhetsrådets rapporter 13
och 19,

[att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om ändringar
i terrängkörningslagstiftningen i enlighet med vad som i motionen
anförts,2]

[att riksdagen uttalar att naturvårdsverkets A20-förslag ej bör
genomföras,2]

2. att riksdagen beslutar att avskaffa kravet på extra körkort för
tung MC,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande dubbel accisbeskattning för ombyggda
fordon,3]

[att riksdagen begär att regeringen snarast förelägger riksdagen
förslag om en rullande 30-årsgräns för samlarfordon vad gäller
befrielse från vägtrafikskatt,3]

[att riksdagen beslutar att införa ett schablonbelopp på 1500 kr.
för import av samlarfordon enligt norsk modell,3]

9

3. att riksdagen begär att regeringen ger trafiksäkerhetsverket i Mot. 1986/87

uppdrag att omarbeta bestämmelserna för begränsad registreringsbe- T414

siktning i enlighet med motionens intentioner,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts när det gäller avskaffande av lagar och regler inom
motorhobbyområdet.

Stockholm den 26 januari 1987

Jan Sandberg (m)

' 1986/87:L608.

2 1986/87:Jo760.

3 1986/87:Sk563.

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.