Skolledarutbildningen

Motion 1983/84:803 Lars Ernestam och Hans Petersson i Röstånga

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

10

Motion

1983/84:803

Lars Ernestam och Hans Petersson i Röstånga
Skolledarutbildningen

Den nuvarande skolledarutbildningen (SLUG) som inleddes som ett
resultat av SIA-beslutet kommer att vara genomförd inom några år för
samtliga skolledare. Frågan om hur den fortsatta utbildningen skall utformas
är f. n. olöst. Varje år tillkommer ett stort antal nya skolledare, och redan
finns i de län som har passerat SLUG ända upp till femtiotalet nyutnämnda
rektorer och studierektorer som saknar utbildning. Hittills har organisationen
för SLUG varit utformad genom att landet indelats i ett antal
samverkansområden som letts av en speciell ledningsgrupp med kansli i
Linköping. I ledningsgruppen har också representanter för skolstyrelsen
ingått.

Enligt vår mening är det av yttersta vikt att skolledarutbildningen i Sverige
också får en effektiv utformning. Skolledarna är nyckelpersoner när det
gäller att förändra och utveckla sina skolor så att riksdagens intentioner i
fråga om verksamheten kan slå igenom. Många internationella forskningsresultat
visar att skolledaren kan bromsa eller aktivt driva en utveckling på ett
helt annat sätt än vad som gäller för t. ex. en vanlig lärare. Att chefs- och
ledningsfunktion har en enorm betydelse inom en organisation visar också
det stora intresse som nu koncentreras kring utbildning av chefer och ledare
på alla nivåer och i alla organisationer.

Enligt vår uppfattning är det av yttersta vikt att den fortsatta
skolledarutbildningen utformas i nära samarbete med högskolor och
universitet, främst när det gäller den teoretiska delen. Forsknings- och
utvecklingsarbete kring skolors ledningsfunktion är i Sverige ganska litet
förekommande, men bör kunna bli en viktig del inom en skolledarutbildning
som knyts närmare högskolan. På så vis kan också utbildningen breddas
genom att stoff från t. ex. sociologi, juridik, ekonomi och förvaltning knyts
ihop med pedagogik och psykologi. Det är betydelsefullt att utbildningen
innefattar praktisk tillämpning av frågor som hör samman med relationer
mellan lärare och elever, ekonomifrågor och administrativa rutiner.

När det gäller den direkta fältkontakten och praktiskt utvecklingsarbete
som en del av utbildningen bör detta kunna ske i nära samarbete med
länsskolnämnderna.

Vi anser alltså att det är viktigt att varje skolledare får en god teoretisk
utbildning, som ger honom en stabil kunskapsgrund att stå på. På så vis har
han möjlighet att effektivt leda sin skola på ett sätt som svarar mot dagens
ledningsmöjligheter. Den delen av utbildningen bör skolledaren lämpligen
kunna få genom att utbildningen läggs till universitet och högskola. Vi anser

Mot. 1983/84:803

11

också att det är viktigt att följa upp det praktiska arbetet på fältet som en del
av utbildningen. Dessa avsnitt bör således med fördel kunna läggas till
länsskolnämnderna.

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi därför

att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att utfärda föreskrifter för den
fortsatta utbildningen av skolledare i enlighet med vad som i
motionen anförs och som innebär att utbildningen förläggs i
anslutning till universitet och högskola i samarbete med
länsskolnämnderna.

Stockholm den 20 januari 1984

LARS ERNESTAM (fp)

HANS PETERSSON (fp)
i Röstånga