om kooperativ verksamhet i skolan

Motion 1976/77:767 av herr Alsén m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

12

Motion
1976/77: 767

av herr Alsén m. fl.
om kooperativ verksamhet i skolan

Vi har i vårt land haft ett omfattande utbyggnads- och reformarbete för
skola och utbildning de senaste årtiondena. På många sätt har arbetet varit
framgångsrikt. Men trots framstegen har utvecklingen inte varit helt tillfredsställande.
En vanlig kritik från arbetslivets representanter är alt skolan
är isolerad från samhälle och arbetsliv. Ett sätt att lösa della problem är
alt i ökad utsträckning varva studier och arbete.

Näringslivet är emellertid inte organiserat loren sådan integrering mellan
skola och arbetsliv. Det finns därför uppenbara risker att en ökad värvning
mellan studier och arbete skulle komma att i första hand styras av näringslivets
villkor i stället för av skolans intresse att fostra medvetna, självständiga
och ansvarsfyllda medborgare.

För att bryta skolans isolering i samhället och föra in verkligheten i skolan,
samtidigt som skolan kan behålla sin integritet gentemot näringslivet, kan
man skapa skolkooperativ inom skolans ram. Skolkooperativ är internationellt
sett ingen ny företeelse. I bl. a. Frankrike och Polen har man prövat
detta som en del av undervisningen. I Sverige finns f. n. ett skolkooperativ
vid Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna.

Att driva skolarbetet i kooperativ form ger både pedagogiska och sociala
fördelar. Det kan dessutom ge direkta ekonomiska fördelar, vilket vi har
erfarenhet av i vårt land när det gäller t. ex. yrkesskolor. En kort sammanfattning
av erfarenheterna från skolkooperativet i Kiruna visar följande:

Eleverna driver själva en cafeteria sorn kooperativ förening

De tränas att fatta beslut i demokratisk ordning

De tränas att ta ansvar för beslut

De får praktisk träning av företagsamhet

Eleverna på distributions- och kontorslinjer har hand om löpande

kassa- och varukontroll

Elever som läser företagsekonomi går igenom den kooperativa föreningens
bokföring

Kooperationen fyller väl kraven på skolans verksamhet så som de uttrycks
i mål och riktlinjer. Där sägs bl. a. att det är "angeläget att olika uppfattningar
balanseras mot varandra, att del överlämnas åt eleverna all självständigt
ta ställning". Del sägs vidare: "Skall skolan lyckas engagera alia elever
för samhällsfrågor måste eleverna genom arbetet i skolan kunna förvärva
kunskap om samhället och insikten om vikten av samhörighet med det."

Mot. 1976/77: 767

13

Med utgångspunkt i ovanstående bör del vara en angelägenhet för samhället
att pröva möjligheterna att införa skolkooperaliv verksamhet i läroplanen
på olika nivåer inom skolan.

En sådan prövning bör också beakta konsekvenserna när det gäller lagstiftning
eller andra formella förutsättningar lör skolkooperaliv verksamhet.

En utveckling av kooperation inom skolan bör ske i nära samverkan
med den kooperativa rörelsen i vårt land. På detta sätt kan samhället tillgodogöra
sig erfarenheterna och resurserna från en företagsamhet grundad
på hushållning för behov och under demokratisk kontroll.

F. n. pågår en översyn av grundskolans läroplaner inom SÖ och en utredning
om den framtida gymnasieskolans utformning, i vilka överväganden
också frågan om en skolkooperaliv verksamhet borde ske.

Med hänvisning till det anförda får vi föreslå

att riksdagen hos regeringen hemställer ali frågan om en skolkooperativ
verksamhet i ungdomsskolan blir föremål för överväganden
i pågående utredningsarbete.

Stockholm den 24 januari 1977

HANS ALSEN (s)

NILS ERIK WÅÅG OSKAR LINDKVIST (s)

LENA OHRSVIK is)
ÅKE GILLSTRÖM is)

ESSEN LINDAHL (s)
i Lidingö