Ny- och småföretagandets riskkapitalförsörjning

Motion 1989/90:Sk406 av Håkan Hansson och Göran Engström (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk406

av Håkan Hansson och Göran Engström (båda c)
Ny- och småföretagandets riskkapitalförsörjning

Före 1982 intog Sverige en ledande ställning i Europa på små- och nyföretagsområdet.
Sedan dess har småföretagspolitiken legat för fäfot medan utvecklingen
internationellt har fortgått på detta område.

När den centerledda tvåpartiregeringen 1982 presenterade sin andra småföretagsproposition
togs ett viktigt steg mot att öppna en riskkapitalmarknad
för icke börsnoterade bolag.

Genom introduktionen av den s.k. OTC-listan öppnades en ny publik
aktiemarknad för många nya tillväxtföretag. Den s.k. venture-capitalmarknaden
tog fart. Vid sidan om Sverige var England bland de första länderna i
Europa som introducerade en liknande s.k. OTC-lista.

Idag är förhållandet närmast det motsatta. Sverige ligger långt efter utvecklingen
ute i Europa. Handeln med s.k. OTC-registrerade aktier i Sverige
är närmast obefintlig. En situation som självfallet har förstärkts de senaste
åren genom att omsättningen även på Al- och A2-listorna sjunkit och
framför allt koncentreras till ett allt färre antal företag.

En starkt bidragande orsak till denna negativa utveckling hänger samman
med den socialdemokratiska regeringens införande av den s.k. omsättningsskatten
på aktier och värdepapper. Denna har lagt en effektiv hämsko på den
svenska riskkapitalmarknaden. Omsättningsskatten bör snarast avvecklas.

Den positiva utveckling som det senaste decenniets friare och avreglerade
kapitalmarknad skulle kunna medföra för små- och nyföretagandet har uteblivit
på grund av av regeringens passivitet och ointresse av dessa områden.
Allmänhetens ökade intresse för aktiemarknaden som kännetecknat 80-talet
har ensidigt gynnat de stora börsnoterade bolagen. Små- och nyföretagandet
står fortfarande - trots ökat kapitalbehov - helt utanför den externa riskkapitalmarknaden.
I stället har dessa företag varit helt hänvisade till den traditionella
lånemarknaden eller sitt eget kapital.

Tillgången på riskvilligt kapital har dock under hela 80-talet varit god, vilket
utvecklingen på aktiemarknaden med all önskvärd tydlighet visat. Ett
ökat intresse för privat sparande i s.k. riskutvecklingsprojekt eller utvecklingsbolag
finns också bland privata placerare.

För att bibehålla och utveckla detta intresse måste denna långsiktiga riskkapitalplacering
utanför Stockholms Fondbörs skattemässigt stimuleras.
Skattereformen har vad gäller företagsbeskattningen och kapitalbeskattningen
här inte redovisat någon framkomlig väg.

Stimulera privatpersoner att satsa i småföretag

För att åstadkomma ökade förutsättningar för en stor del av de icke börsnoterade
små- och medelstora aktiebolagen att tillgodogöra sig riskkapitalmarknaden
bör en rad åtgärder eller reformer övervägas:

1. I likhet med vad som gäller för börsnoterade bolag skulle privatpersoner
exempelvis via lokala och regionala börser kunna satsa pengar i småföretag
genom köp av nyemitterade aktier.

Sparandet som måste betraktas som ett större risktagande än placering
i marknadsnoterade aktier bör härigenom skattemässigt gynnas. Detta
kan ske genom att en avdragsrätt i inkomstdeklarationen ges för sådana
placeringar. I första hand bör en fullständig avdragsrätt gälla för ett visst
högsta årligt belopp för icke börsnoterade papper. Ett sådant system finns
i England som kallas Business Expansion Scheme.

2. En annan form skulle vara att ge enskilda placerare ett visst skattemässigt
avdrag för placeringar i särskilda riskkapitalfonder. Dessa fonder bör i
likhet med dagens aktier utvecklas och administreras av bankerna. Genom
slopandet av dagens 10 %-regel för icke börsnoterade värdepapper
skulle nya aktie- eller placeringsfonder kunna erbjudas med olika grad av
riskprofil.

3. Ett ytterligare komplement vore att ge möjlighet att spara i allemansfonder
helt eller delvis inriktade på ickenoterade företag.

4. I flera av EG:s medlemsstater har skattemässiga stimulanser skapats för
den ickenoterade riskkapitalmarknaden. I Frankrike har de s.k. venture
capitalbolagen getts en speciell skattestatus. För dessa bolag gäller där
en skattebefrielse från inkomstskatt och kapitalvinstskatt om minst halva
kapitalet satsas i onoterade företag. I motsvarande mån kan privatpersoner
i England som satsar i vissa venture capitalbolag ges avdragsrätt i inkomsttaxeringen.

5. Ytterligare en väg är att ge enskilda aktieägare som uppburit utdelning
från börsnoterade aktier full skattefrihet på sin utdelning om den samtidigt
placeras i ickebörsnoterade företag. Ägarutredningens förslag om
förmånligare reavinstbeskattning vid återinvestering i små- och nyföretagande
är ett annat förslag som bör övervägas.

Gynnsammare skatter för egen- och nyföretagande

Egenföretagarna och småföretagen i övrigt är helt hänvisade till sin egen kapitalbildning.
För dessa är skattesystemets förmåga att underlätta och stimulera
kapitaluppbyggnaden av helt avgörande betydelse.

Det höga skattetrycket har under 80-talet drabbat egen- och småföretagarna
speciellt hårt. Från centerns sida har vi sedan länge föreslagit slopandet
av beskattningen på arbetande kapital i småföretag. Ett slopande av förmögenhetsbeskattningen
på arbetande kapital skulle kraftigt förstärka framför
allt soliditeten och överlevnadsförmågan i småföretagen. Härigenom
skulle betydande kapitaluttag undvikas för att både betala den egna lönen,
skatter och sociala avgifter. Andra förslag är befrielse från arbetsgivaravgift
det första verksamhetsåret och införande av privata investeringsfonder.

Mot. 1989/90
Sk406

5

Reformerad företagsbeskattning

Enighet råder om behovet av en reformerad företagsbeskattning. I synnerhet
för egenföretagandet är detta av central betydelse. Förslaget om särskild
redovisningsmetod är en utveckling i rätt riktning. Men även det förslaget
måste utvecklas för att anses tillfredsställa egenföretagarnas behov.
En företagsbeskattning som ger egen- och småföretagandet en gynnsammare
skattesituation utgör en av de viktigaste delarna i en förestående företagsskattereform.

De sociala avgifterna - en tung börda

Mer än hälften eller drygt 22 procentenheter av de sociala avgifterna utgörs
av en extra skatt. Detta har glädjande nog också enhälligt konstaterats av
skatteutredningarna. Dessa avgifter slår hårt mot småföretagen. Sett i ett
internationellt perspektiv brandskattas de svenska småföretagen.

En viktig målsättning för 90-talet är att minska småföretagens skattebörda.
Ett sätt är att befria småföretagen från denna s.k. skattedel av de sociala
avgifterna. Enligt vår mening bör skattedelen av sociala avgifterna för
småföretag successivt sänkas fr.o.m. årsskiftet 1990/91 för att vid utgången
av 1995 vara helt avvecklad.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts för att främja de mindre och nya företagens riskkapitalförsörjning,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bildandet av regionala aktiebörser,1]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrade skatteregler för sparande på riskkapitalmarknaden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattning av allemansfonder och dess inriktning
för att främja icke börsnoterade småföretag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om småföretagen och förmögenhetsskatten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avvecklingen av skattedelen på socialavgifterna för
mindre företag.

Stockholm den 23 januari 1990

Håkan Hansson (c) Göran Engström (c)

Mot. 1989/90
Sk406

11989/90:N301

6