Näringslivets medverkan i EU-projekt

Motion 2011/12:N289 av Lars-Axel Nordell (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om näringslivets medverkan i EU-projekt.

Motivering

Inom EU:s regionala utvecklingspolitik, den så kallade sammanhållningspolitiken, är strukturfonderna EU:s främsta redskap för att utjämna skillnader mellan regionerna och skapa välfärd och utveckling i hela EU. Det finns ett antal strukturfondsprogram som tillsammans syftar till att öka den ekonomiska och sociala samhörigheten mellan medlemsländerna. Dessa är viktiga instrument för att minska regionala obalanser och skillnader i ekonomisk utveckling.

Sverige har åtta regionala strukturfondsprogram som syftar till att stödja regional konkurrenskraft och sysselsättning. De åtta strukturfondsprogrammen finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och av nationella medel. Medlen från EU:s strukturfonder avsätts för programperioder om sju år. Medfinansiering i form av nationella offentliga eller privata medel är ett krav för att bidrag från EU:s strukturfonder ska lämnas.

Medlemsländerna fattar själva beslut om hur medfinansieringen ska ske i samband med förhandlingar inför varje ny programperiod. I artikel 53 framgår att stödet från fonderna på det operativa programmets nivå skall beräknas med avseende på antingen samtliga stödberättigande utgifter, inklusive offentliga och privata utgifter eller de stödberättigande offentliga utgifterna.

Sverige har för innevarande period valt att enbart räkna in nationell medfinansiering i form av offentliga medel. Självfallet är det inte realistiskt att privat medfinansiering ska ersätta den offentliga, däremot kan de komplettera varandra och på så sätt öka den nationella potten och därmed erhålla högre EU-bidrag.

Erfarenheten visar att det är i de fall näringslivets medarbetare aktivt deltar i projekten som kapacitet att nyttiggöra resultaten frigörs inom företagen. Ett ökat engagemang från näringslivet möjliggör även ett större samarbete mellan näringsliv och akademi avseende forskningsdriven innovation. Därför är det viktigt att näringslivets insatser synliggörs i projektens budget och ligger till grund för prioritering vad avser kontanta medel och insatser i form av eget arbete eller tillgängliggörande av experimentell utrustning.

Det är möjligt för Sverige att inför nästkommande programperiod välja att förutom offentlig finansiering även räkna in privat finansiering i den nationella potten vid uppväxling av EU-bidraget.

Förutom detta framhålls ofta att utbetalning av stöd mot rekvisition leder till att projektägaren får ligga ute med pengar under relativt lång tid. Detta skapar likviditetsproblem hos många icke offentliga projektägare, exempelvis de innovationskluster som driver projekt med stöd av Regionalfonden. En större andel privata projektägare inom de regionala strukturfondsprogrammen är önskvärt för att skapa balans gentemot det offentliga projektägandet.

För att skapa incitament att gå in som projektägare är det viktigt att åtgärda likviditetsfrågan och förenkla rekvisitionern samt även möjliggöra för privata företag att ingå i den nationella potten när bidraget från EU:s strukturfonder skall växlas upp.

Stockholm den 4 oktober 2011

Lars-Axel Nordell (KD)