med anledning av skr. 2017/18:139 Verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. under andra halvåret 2016 och helåret 2017

Motion 2017/18:4037 av Johan Nissinen m.fl. (SD)

av Johan Nissinen m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klagofristen vid domstolen och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt romskt kulturinstitut och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i Europarådet ska verka starkare för att rätten för den enskilda medborgaren att frivilligt välja politisk åskådning och facklig organisation efterlevs i medlemsstaterna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i Europarådet ska verka för ett starkare samarbete i Europa för att motverka antisemitism och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för kraftfullare åtgärder mot Turkiet för att de ska stå bakom fundamentala värderingar inom Europarådet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Europarådet är ett mycket bra organ där politiker från Europas demokratiska länder kan samlas och knyta kontakter med varandra. Det är likaså bra för att skapa mellanstatliga samarbeten och tillsammans främja mänskliga fri- och rättigheter i och utanför vår kontinent.

Klagofristen vid domstolen

Vid en högnivåkonferens i Brighton 2012 antogs en deklaration som innebär vissa ändringar i Europakonventionen och rätten att anhängiggöra mål. Tidsfristen för att lämna in klagomål till domstolen kommer att minskas från sex till fyra månader. Sverigedemokraterna anser att den här förändringen är olycklig. Europadomstolen är i dag de facto Sveriges författningsdomstol. Den gör slutgiltiga ställningstaganden om Europakonventionens innebörd, vilket påverkar den svenska rättstillämpningen på ett mycket brett område. Tyvärr är domstolen redan i dag svårtillgänglig för vanliga européer. Reglerna kring anhängiggörande kan vara krångliga, och kunskapen om domstolens kompetensområde är inte särskilt vid, inte ens bland jurister. Därför är det viktigt att potentiella klaganden har tillräckligt med tid mellan det att en påstådd kränkning äger rum till dess att tidsfristen rinner ut. Förkortningen av den fristen syftar till att minska målbalansen, vilket vi i grunden kan förstå. Det målet uppnås dock bättre genom att domstolens kapacitet utökas . Därför vill vi att regeringen återtar sin ratificering av protokollet.

Romskt kulturinstitut

Diskussioner om ett europeiskt romskt institut för kultur och konst (European Roma Institute for Arts and Culture) med kopplingar till Europarådet har förekommit. Institutets syfte är att ge underlag till Europarådet och medlemsstaterna kring romska frågor, främja dialog mellan romer och övriga samhället men även att visa upp den romska kulturen och konsten. Beslut har tagits om att institutet ska förläggas i Berlin.

Romska kulturcenter är mycket vanligt förekommande i Europa. För närvarande finns det ingen sammanställning av det exakta antalet, men en snabb sökning visar att det finns minst sex stycken i olika europeiska länder och ett i Malmö. Många av dessa finansieras med offentliga medel. Sverigedemokraterna ser inte mervärdet i att bygga upp ytterligare ett. Om ytterligare medel ska avsättas till romsk kultur är det bättre att bygga på befintlig infrastruktur. Vi anser att Sverige bör avstå från medverkan i det nya centret.

Europakonventionen och rätten att välja politisk åskådning

Rätten för den enskilda medborgaren att frivilligt välja politisk åskådning och facklig organisation är skyddad av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det är grundläggande för demokratiska stater, och det kan anses som självklart att varje medborgare har rätt att tillhöra en förening och likaså rätt att avstå från att ansluta sig till en förening.

Artikel 5 i den europeiska stadgan slår fast rätten för arbetstagare och arbetsgivare att bilda och tillhöra en organisation som tillvaratar deras ekonomiska och sociala intressen. Statens uppgift är att skydda medborgarnas möjlighet att utöva denna rätt. I artikel 11 slås det fast att varje medborgare har rätt att ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen. I artikel 14 fastslås ett förbud mot diskriminering såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion eller politisk eller annan åskådning.

Trots detta förekommer i Europa och till och med i Sverige diskriminering på grund av politisk åskådning. I Vitryssland är läget så allvarligt att politiker sitter fängslade på grund av politisk hemvist. I Sverige är inte läget så allvarligt, men politiker har blivit uteslutna ur fackförbund, utsatta för våld och blivit av med sina arbeten på grund av politisk hemvist.

Regeringen bör tydligare ta avstånd från denna typ av diskriminering, och Sverige bör lyfta frågan i Europarådet i syfte att stärka rätten för den enskilda medborgaren att frivilligt välja politisk åskådning och facklig organisation och motverka diskriminering på grund av politisk åskådning. Diskriminering på grund av politisk åsikt är lika förkastlig som övrig diskriminering.

Motverka antisemitism

Tyvärr har det på senare tid skett en ökning av antisemitism i Europa. Hatbrotten mot judar har ökat, och på flera håll i Europa är judars säkerhet allvarligt hotad. Detta är en oacceptabel utveckling där det måste ske en förändring. Låt oss aldrig glömma Förintelsens offer och vad som hänt judarna i Europa i historien. Europarådet som ska försvara medborgares mänskliga rättigheter i medlemsstaterna har ett stort ansvar att samarbete för att motverka antisemitism och sprida bättre kunskap om judarna och deras historia för att motverka fördomar och hat. Vi anser att Sverige inom Europarådet aktivt ska verka för kraftfullare åtgärder och samarbete för att motverka antisemitism.

Turkiet

Turkiet är i dag representerade av en mycket stor delegation i Europarådet, och dess representanter deltar aktivt i en lång rad olika politiska grupper. Europarådet har de senaste åren på ett föredömligt sätt agerat emot Rysslands agerande i och mot Ukraina samt mot president Vladimir Putins auktoritära och imperialistiska regim. Dessvärre har församlingen varit förhållandevis passiv när Turkiet brutit mot internationell rätt genom sitt intåg i Syrien och Irak samt genom dess frekventa övertramp avseende fundamentala mänskliga fri- och rättigheter, då inte minst med hänseende till massarresteringar och attacker mot oppositionella, journalister och andra som varit besvärliga för den sittande regimen.

Europarådets medlemsländer måste uppfylla tre krav för att få vara kvar i samarbetet: De ska ha ett demokratiskt styrelseskick, vilket Turkiet knappast kan anses ha. De ska ligga i Europa, vilket uppfylls då en liten del av landet ligger i Europa. Sist men inte minst ska de respektera medborgarnas grundläggande mänskliga fri- och rättigheter – vilket vi tydligt sett inte har skett.

Europarådet ska stå upp för mänskliga rättigheter, demokrati och yttrandefrihet i hela världen. När grova övergrepp sker i ett av medlemsländerna riskerar legitimiteten för denna församling således också att minska; det blir än värre då Turkiet är ett av de första länderna som anslöt sig till församlingen efter dess bildande 1949. Av den anledningen bör Sverige genom Europarådet verka för kraftfullare åtgärder mot Turkiet som återkommande ertappas med att bryta mot Europarådets grundläggande riktlinjer.

Johan Nissinen (SD)

Markus Wiechel (SD)

Björn Söder (SD)

Julia Kronlid (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Följdmotion Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-03-28 Granskad: 2018-04-05 Bordlagd: 2018-04-10 Hänvisad: 2018-04-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (5)