med anledning av skr. 1997/98:147 Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1997

Motion 1997/98:U65 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

av Gudrun Schyman m.fl. (v)
Motion till riksdagen
1997/98:U65
av Gudrun Schyman m.fl. (v)

med anledning av skr. 1997/98:147 Redogrelse fr den svenska krigsmaterielexporten r 1997


Mot svensk
krigsmaterielexport
Sammanfattning
Svensk krigsmaterielexport r enligt lag frbjuden. Att den
nd frekommer beror p att undantag kan medges.
Grundtanken i den svenska lagstiftningen r dock det
generella frbudet. Frekomsten av ett generellt frbud
innebr rimligen att man skall vara starkt restriktiv nr det
gller undantagen. Undantagen fr inte bli s mnga eller
reglerna fr undantag s vaga och oklara att sjlva
grundtanken med det generella frbudet undergrvs eller
framstr som meningsls. Av de exempel som vi framfr
framgr att regelverket fr den svenska
krigsmaterielexporten har lett till en praxis, som hotar att
sluta i principlshet. Resultatet bli lidanden fr dem som
utstts fr de exporterade krigsmaterielens verkningar och r
frnedrande fr svl svenska folket, fr dess regering som
fr dem som har att frsvara exporten av krigsmateriel.
Vnsterpartiet verkar fr att all svensk export av krigsmaterielexport
successivt skall upphra. P kort sikt r vrt ml att stadkomma en mer
restriktiv lagstiftning och att se till att nuvarande riktlinjer tolkas korrekt.
Export av krigsmateriel till lnder som Indonesien, Indien, Pakistan,
Brasilien m.fl. br uteslutas. Detta vill vi ge regeringen till knna.
Det svenska regelverket
Att frn Sverige exportera krigsmateriel r frbjudet.
Dispenser kan dock beviljas av regeringen. Nr det gller
dispenser skall man under vissa omstndigheter vara srskilt
restriktiv. Regelverket nr det gller krigsmateriel fr strid
sger att sdan materiel inte br levereras till
- stat som befinner sig i vpnad konflikt med annan stat, oavsett om
krigsfrklaring har avgetts eller ej;
-
- stat som r invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till
vpnad konflikt;
-
- stat som har inre vpnade oroligheter
-
- stat dr det frekommer omfattande och grova krnkningar av
mnskliga rttigheter.
-
Tillstnd fr utfrsel av vrig krigsmateriel br dremot
enligt riktlinjerna kunna ges om
- mottagarlandet inte befinner sig i vpnad konflikt med annan stat;
-
- mottagarlandet inte har inre vpnade oroligheter;
-
- det i mottagarlandet inte frekommer omfattande och grova
krnkningar av mnskliga rttigheter.
-
Trots dessa regler har man varje r kunnat konstatera att
svenska krigsmateriel hamnat i lnder dit de rimligen inte
borde kommit.  S har det ven varit under 1996. Det
framgr om man granskar regeringens skrivelse 1996/97:
138.
Vnsterpartiet anser att den uppdelning som grs i regelverket mellan
krigsmateriel fr strid och vrig krigsmateriel r bde olmplig och vilse-
ledande. Den r vilseledande s till vida att den ger intryck av att vrig
krigs-
materiel inte r farlig eller hotfull. Drigenom skapar den felaktiga fre-
stllningar om den svenska krigsmaterielexporten. Eftersom denna uppdel-
ning inte har ngot att gra med de effekter materielen har nr det gller att
stadkomma mnskliga lidanden skall inte skilda regler fr dem glla. De
regler som gller fr krigsmateriel fr strid skall ven tillmpas fr vrig
krigsmateriel. Detta vill vi ge regeringen till knna.
Demokrati som element i en
restriktiv
krigsmaterielexportpolitik
Restriktioner i de svenska riktlinjerna fr krigmaterielexport
omfattar endast brott mot mnskliga rttigheter,
konfliktsituationer dr freden hotas och krig. Ett utmrkande
drag i svensk utrikespolitik som blivit alltmer framtrdande
under senare r r  att Sverige understtt kampen fr
demokrati och p olika stt skt understdja demokratiska
krafter och en demokratisk utveckling i olika delar av
vrlden. I konsekvens med en sdan politik borde Sverige
inte bedriva en krigsmaterielexportpolitik som innebr att
man exporterar krigsmateriel till diktaturer. En sdan politik
skulle t.ex. innebra att man inte exporterade krigsmateriel i
Oman, ett land som i praktiken styrs av en envldig sultan.
Detta vill vi ge regeringen till knna.
Krigsmaterielexportens roll
och stllning
Krigsmaterielindustrin har i mnga tekniskt utvecklade
lnder en viktig roll som mottagare av kvalificerade
samhllsbestllningar. S ven i Sverige. Produktionen
krver stndig tillgng till kapital, forskning och avancerad
teknikutveckling. Hr r de s.k. marknadskrafterna
otillrckliga. Verksamheten r, p grund av sin natur,
finansierad med offentliga medel.
Mot bakgrund av sambanden mellan krigsmaterielfrsljning, krig och
flyktingstrmmar har Vnsterpartiet under mnga r freslagit en successiv
avveckling av den svenska krigsmaterielexporten. Svensk export ingr som
en del i en ond cirkel. Krigsmateriel sljs och sprids ver vrlden - legalt
eller illegalt. Bengenheten att lsa konflikter med dessa krigsmateriel kar.
Flyktingstrmmar orsakade av krig skapas. Nya konflikter uppstr sedan i sin
tur till fljd av flyktingstrmmarna.
Sveriges viktigaste bidrag till anstrngningarna att f stopp p denna onda
cirkel vore att upphra med krigsmaterielexporten och inleda en omvandling
av den svenska krigsmaterielindustrin. Vnsterpartiet anser att en successiv
avveckling av exporten, inkluderande ett utarbetande av omstllningspro-
gram fr industrin, br inledas snarast. Mlet fr Sveriges politik nr det
gller krigsmaterielexporten mste vara att denna helt upphr.
Frsvarsindustrin har frklarat att man inom EU mste hvda sig gentemot
den amerikanska dominansen nr det gller krigsmaterielproduktion, bland
annat genom att man inom EU underlttar fretagsfusioner, utformar
gemensamma regler fr upphandling av frsvarsmateriel m.m. Det finns
ocks ider och frslag om gemensamma regler fr vapenexporten. (Fr-
svarsindustrin,  nr 2, 1997)
Vnsterpartiet krvde i samband med frra rets skrivelse  att regeringen
ven i EU-sammanhang mste verka fr en mer restriktiv hllning i frgor
om krigsmaterielexporten frn hela EU-omrdet.
EU:s utrikesministrar kom den 25 maj 1998 verensom en uppfrandekod.
Denna verenskommelse kommer dock att formellt antas frst den 8 juni
1998. Enligt denna verenskommelse br, enligt vad som meddelats i svensk
press, fljande glla:
- Ett EU-land br inte slja krigsmateriel till en regering som kan antas
anvnda den fr att frtrycka sin egen befolkning.
-
- Krigsmaterielkparen br respektera mnskliga rttigheter, och krigs-
materielen br inte sljas om den kan medfra krig eller oro i
kparlandets region.
-
- Ett EU-land som avslr en begran om vapenkp skall informera
vriga EU-lnder och frklara varfr.
-
- Om ett annat EU-land nd vill slja, mste det land som avslagit
begran informeras.
-
- En gng om ret ska samtliga EU-lnder skriva en rapport om sina
vapenaffrer.
-
Denna uppfrandekod kan - om den r korrekt refererad -
betraktas som ett framsteg. Den r dock inte bindande utan
har karaktren av rekommendation. Ett land som bryter mot
uppfrandekoden drabbas inte av ngra repressalier.
Fljaktligen anser Vnsterpartiet att den uppfrandekod som
gller fr EU-lnderna inte br stanna vid en
rekommendation. Man mste fortstta arbetet med
uppfrandekoden, s att den blir mer restriktiv och bindande.
Detta vill vi ge regeringen till knna.
Under senare tid har det ven brjat vxa fram ett samarbete mellan
svenska fretag och fretag i andra EU-lnder nr det gller produktion av
krigsmateriel. ven i detta sammanhang mste svenska regler fr krigs-
materielexport glla.  Detta vill vi ge regeringen till knna.
Regeringens skrivelse
Av regeringens skrivelse framgr det att den totala svenska
krigsmaterielexporten uppgick till ett vrde av 3 101
miljoner kronor (krigsmateriel fr strid 939 miljoner och
2 162 miljoner vrig krigsmateriel). Krigsmaterielexporten
kade med 0,5 % jmfrt med fregende r. Den totala
varuexporten kade samtidigt med 10,9 %. Vrdet av under
1997 beviljade utfrseltillstnd har kat jmfrt med
fregende r frn 2 859 miljoner till 5 061 miljoner kronor.
Beviljade utfrseltillstnd sger ngot om hur exporten
kommer att utvecklas under kommande r.
Med vetskap om att krigsmaterielexporten fluktuerat kraftigt r frn r
inger det sistnmnda dock inte srskilt stora frhoppningar om framtiden.
Detta alldeles srskilt som de regler som r avsedda att glla fr krigs-
materielexporten fortfarande fungerar dligt eller tillmpas illa.
Krigsmaterielexportens
ekonomiska betydelse
Krigsmaterielexport utgr en viktig del av den svenska
exporten. Krigsmaterielexportens anhngare framhller ofta
att den spelar en viktig roll nr det gller att finansiera det
svenska frsvaret och att utveckla teknisk kompetens p hg
niv. Samtidigt framhller dess anhngare, nr exporten
utstts fr kritik, att svensk krigsmaterielexport r  strikt
reglerad och att andra, mer samvetslsa lnder skulle ta ver
strre delar av marknaden, om Sverige minskade sin export.
Krigsmaterielproduktion skapar sysselsttning och bidrar till teknisk
utveckling av produktion fr civila ndaml. Antalet sysselsatta i krigs-
materielindustrin r sjunkande och utgr idag cirka 15 000 personer.
Sysselsttningen som argument fr krigsmaterielproduktion innehller en
ohllbar kombination av ansvarsknsla och total frnvaro av ansvar. Man tar
ansvar fr sysselsttningen i Sverige samtidigt som man frtrnger det
faktum att all krigsmaterielproduktion i grunden r destruktiv och ett stort
slseri med samhllets resurser. Man frtrnger de effekter som krigs-
materielen har p dem som drabbas av de vapen som Sverige exporterat.
Fr att vidmakthlla krigsmaterielexporten tvingas man gng p gng
omtolka, omskriva, nytolka och omformulera begrepp och bestmmelser fr
att krigsmaterielexporten skall kunna fortg. Men i Sverige finns en stark
opinion mot krigsmaterielexporten. Det finns inflytelserika fredsorganisa-
tioner som vid flera tillfllen medverkat till att frhindra eller avslja
krigs-
materielexport som stridit svl mot lagstiftning som god moral.
I detta flt mellan krafter som nskar upprtthlla krigsmaterielexporten
och krafter som efterstrvar att frverkliga det generella frbudet mot svensk
krigsmaterielexport - eller tminstone uppn en stark restriktivitet nr det
gller undantagen frn detta generella frbud - manvrerar den svenska
regeringen.
Med anledning av regeringens skrivelse Redogrelse fr den svenska
krigsmaterielexporten r 1997 (Skr. 1997/98:147) finns det p ett antal
punkter anledning till kritik.
Begreppet fljdleveranser
I samband med frra rets skrivelse angende
krigsmaterielexporten pekade Vnsterpartiet p att
tillmpningen av begreppet fljdleveranser i fallet
Indonesien lett fram till en situation som blivit alltmer
generande fr Sveriges anseende. Suhartoregimen hade
bedrivit ett mngrigt frtryck av den egna befolkningen och
praktiserade en folkmordspolitik p sttimor. Den alltmer
utvidgade tolkningen av begreppet fljdleveranser ledde till
att exporten av krigsmateriel till Indonesien framstod som
alltmer orttfrdigt.
Vnsterpartiet har ocks terkommande under flera r pekat p det
infekterade frhllandet mellan Indien och Pakistan. Konflikterna mellan
dessa bda lnder r flera och kan ltt blossa upp. Likafullt har Sverige
fortsatt att exportera krigsmateriel till bda lnderna. Nu hller Sverige
terigen p att hamna i nya frlgenheter till fljd av den vida tolkningen av
fljdleveransbegreppet. Detta i all synnerhet som bde Indien och Pakistan
genomfrt krnvapensprngningar.
Vnsterpartiet har tidigare framhllit betydelsen av att alla utfrseltillstnd
skall granskas utifrn restriktiva riktlinjer, dvs ingen skillnad skall gras
mellan nya leveranser och s.k. fljdleveranser. Detta vill vi ge regeringen till
knna.
Begreppet fljdleveranser r inte entydigt och har inneburit stora tolk-
ningssvrigheter. Konstitutionsutskottet gjorde under vren 1997 en om-
fattande granskning av fljdleveransbegreppet. Konstitutionsutskottet skrev i
sitt betnkande att "vad utskottet anfrt om problem som srskilt har
samband med fljdleveransbegreppet ger enligt utskottets mening regeringen
anledning att vervga och precisera det avsnitt i riktlinjerna som behandlar
fljdleveranser" (bet. 1996/97:KU25 s. 39 ff.). Riksdagen fattade beslut i
enlighet med utskottets utltande. Regeringen beslt den 25 november 1997
om direktiv fr en utredning av fljdleveransbegreppet. Denna utredning
skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 1998.
Bde fallet Indonesien och fallen Indien och Pakistan visar tydligt att det
finns ett starkt behov av att utredningen av fljdleveransbegreppet snarast
klargr vilka villkor som skall glla fr fljdleveranser. Detta vill vi ge
regeringen till knna.
Det r uppenbart att situationen i flera lnder r instabil och ltt kan
frndras p ett sdant stt att Sverige befinner sig i den situationen att vi
till
fljd av vra egna lagar och bestmmelser blir tvingade att mot vr vilja
exportera krigsmateriel till lnder med diktaturregimer eller till lnder som
befinner sig p krigets och ofredens trskel.
Om regeringen i andra sammanhang talar om ndvndigheten av att
bilgga konflikter innan de brutit ut torde det vara rimligt att samma
principer ven tillmpas nr det gller den svenska vapenexporten.
Det kan vara svrt att se in i framtiden, men det finns redan idag ett antal
exempel p lnder dit Sverige inte borde exportera vapen och dr den
politiska situationen ltt kan bli infekterad s att fredliga frhllanden hotas
eller respekten fr mnskliga rttigheter stts ur spel. Det finns anledning att
ytterligare diskutera de principiella aspekterna p lagstiftningen om krigs-
materielexporten. Men det r lika viktigt att g vidare och granska frutstt-
ningarna i de enskilda lnder till vilka krigsmateriel exporteras.
I det fljande pekar vi p ngra lnder till vilka vi anser att krigsmateriel
icke br exporteras. Det r ingen fullstndig katalog, vilket innebr att
Vnsterpartiet inte ger klartecken fr lnder som inte nmns nedan.
Bangladesh
I Amnesty Internationals rapport frn 1997, som r den
senast tillgngliga, kan bl.a. fljande lsas nr det gller
situationen fr de mnskliga rttigheterna i Bangladesh:
Minst 14 mnniskor avrttades frmodligen utomrttsligt. Tio ddades i
olika distrikt i mars nr den halvmilitra styrkan Bangladesh Rifles ppnade
eld mot regimkritiska demonstranter. Myndigheterna gjorde ingen utredning
fr att faststlla vilka som hade gjort sig skyldiga till ddsskjutningarna.
Under tv dagars oroligheter mellan regerings- och oppositionsanhngare i
augusti ddades fyra mnniskor nr polisen i Bogra ppnade eld. En
utredning tillsattes men hade vid rets slut inte rapporterat vad man kommit
fram till.
- - -
Efter en tvist om tullavgifter p timmer som krvts av den vpnade
oppositionsgruppen Fredsstyrkan (Shanti Bahini) bortfrde och ddade
gruppen i september enligt uppgift 28 skogsarbetare i Rangamatdistriktet.
Vidare r fallet Taslima Nasrin vl knt som exempel p
myndigheters krnkningar av demokratiska rttigheter och
kvinnofrtryck i Bangladesh. Ett annat fall r Kalpana
Chakma, som arbetade fr kvinnor frn stambefolkningen.
Hon "frsvann" efter att ha frts bort av skerhetsmn.
Amnesty rapporterar vidare om vldtkter och misshandel p polis-
stationer.
Sverige exporterar enligt rets skrivelse frn regeringen om krigsmateriel-
exporten vapen till ett vrde av 19,2 miljoner kronor till Bangladesh.
Av dessa uppgifter kan man sluta sig till att den politiska situationen i
Bangladesh inte r att betrakta som stabil. Situationen nr det gller
myndigheternas respekt fr mnskliga rttigheter r inte heller tillfreds-
stllande, varfr det r olmpligt att exportera krigsmateriel till Bangladesh.
Detta vill vi ge regeringen till knna.
Brasilien
I 1997 rs rapport skriver Amnesty nr det gller Brasilien:
Hundratals mnniskor ddades av polis och ddspatruller under
omstndigheter som tyder p att det kan rra sig om utomrttsliga
avrttningar. I april omringade militrpolis en grupp p 1 500 bnder med
anknytning till Rrelsen fr jordlsa lantarbetare (Movimiento dos
Trabalhadores Rurais Sem Terra, MST) som demonstrerade fr jordreformer
genom att blockera en vg i Eldorado de Carajas i delstaten Para. Polisen
skt mot folksamlingen och demonstranterna som svarade genom att kasta
kppar och stenar. Efter den frsta konfrontationen valde militrpolisen av
allt att dma ut individer fr utomrttsliga avrttningar. Nitton bnder
ddades och 60 skadades. Obduktionsrapporterna visade att tolv personer
hade skjutits i huvudet.
Senare har inkommit rapporter om att i stllet fr att stlla de
myndighetspersoner och soldater som var skyldiga till denna
massaker till svars har en av de nationella ledarna fr MST,
Jos Raihna Jnior, slpats infr rtta, p lsa grunder
anklagats fr mord och under rttsvidriga frhllanden
dmts till 26 rs fngelse. (Fem vittnen upptrdde i
frunderskningen, men inte under rttegngen, teknisk
bevisning saknades, osv.)
Vidare rapporterade Amnesty att militrpolisen avrttat Shanenawindia-
ner i Feij i Acre "sedan de kramat om ett icke-indianskt barn".
Detta r bara ngra exempel p grova brott mot mnskliga rttigheter
begngna av brasilianska myndigheter som Amnesty rapporterade om i 1967
r rsrapport.
Under det r som frflutit sedan dess har rapporter via olika medier influtit
att brasiliansk polis utnyttjar sin stllning till att beg brott.
vergngen till demokrati frn militrdiktatur har inte inneburit att den
brasilianska statsapparaten frndrat sin praktiska verksamhet i samband
med frndringen i statsskick. Periodvis regerar presidenten p dekret istllet
fr utifrn ett reellt parlamentariskt std.
Sverige har under 1997 exporterat krigsmateriel till ett vrde av 64,2
miljoner kronor.
P grundval av dessa omfattande och grova brott mot mnskliga rttigheter
begngna av brasilianska myndigheter anser Vnsterpartiet att Sverige inte
skall exportera krigsmateriel till landet
Detta vill vi ge regeringen till knna.
Chile
Chile r p vg att frigra sig frn diktaturens grepp. Den
frre diktatorn Augusto Pinochet har dock fortfarande ett
betydande inflytande. Han och militren stter fortfarande
grnser fr demokratin. Nyligen intrdde Pinochet i den
chilenska senaten. En post till vilken han inte var
demokratiskt vald. Han fick sin plats enbart i kraft av att han
tidigare varit landets diktator. Pinochet har sjlv deklarerat
att han inte knner ngon som helst nger nr det gller
militrkuppen mot Salvador Allendes regering och att han
skulle gra om samma sak igen om en liknande situation
skulle intrffa.
Till Chile har Sverige under 1997 exporterat krigsmateriel till ett vrde av
16 miljoner kronor. Vidare har den svenska regeringen givit klartecken fr
export av JAS-Gripen till Chile. Detta sistnmnda innebr inte bara ett
omfattande std till den chilenska militren, som under de senaste decennier-
na upptrtt som den chilenska demokratins fiende, utan innebr ocks att
maktbalansen i Latinamerika  pverkas. Att de mellanstatliga relationerna i
Latinamerika inte r konfliktfria och okomplicerade framgr av kriget mellan
Ecuador och Peru nyligen.
Vnsterpartiet anser all vapenexport till Chile som olmplig.
Detta vill vi ge regeringen till knna.
Frenade arabemiraten
Amnesty rapporterar om flitig anvndning av spstraff och
tortyr av fngar. Man fngslar och torterar religist
oliktnkande och regimkritiker. Landet tillmpar ddsstraff.
Rttsskerheten r ytterst bristfllig. Vlknt r fallet med
det filippinska hembitrdet Sarah Balabagan, som dmdes
till dden fr att hon i sjlvfrsvar ddat en man i huset d
han frskte vldta henne. Efter starka internationella
ptryckningar omvandlades ddsstraffet till spstraff,
varefter Sarah Balabagan utvisades till hemlandet.
Frenade arabemiraten finns inte med p den lista ver lnder dr brotten
mot mnskliga rttigheter betraktas som "grova och omfattande". S r ven
fallet med en rad andra lnder, dr det r vl knt att kvinnor lever under
ytterligt svra frhllanden. MR-brott mot kvinnor rknas inte alltid som
riktigt lika grova som MR-brott mot mn. Ett kvinnoperspektiv p brott mot
mnskliga rttigheter br ocks komma till uttryck nr det gller svensk
krigsmaterielexportpolitik.
Under 1997 exporterade Sverige krigsmateriel till Frenade arabemiraten
till ett vrde av 16,3 miljoner.
Vnsterpartiet anser att ngon vapenexport till Frenade arabemiraten inte
br frekomma.
Detta vill vi regeringen till knna.
Indien och Pakistan
Vnsterpartiet har i tidigare skrivelser om
krigsmaterielexporten pekat p de spnningar och konflikter
som rder mellan Indien och Pakistan nr det gller Kashmir,
dr bda lnderna begr brott mot mnskliga rttigheter. Vi
har ven pekat p missfrhllanden som rder nr det gller
den stora mohajiska minoriteten i Pakistan, missfrhllanden
som inneburit allvarliga brott mot de mnskliga
rttigheterna. Redan detta har vi tidigare betraktat som skl
nog fr ett avbrytande av den svenska krigsmaterielexporten
till dessa lnder.
Nr det gller Pakistan har landet blandat sig i den interna konflikten i
Afghanistan p talibanernas sida. I dag r det emellertid Indiens krnvapen-
prov och Pakistans efterfljande frklaringar att man nu mste skaffa sig
krnvapen, som upprr mnniskors sinnen. De indiska krnvapenproven och
eventuella framtida pakistanska sdana innebr inte bara att dessa bda
lnder hotar varandra med massfrstrelsevapen. De innebr ocks ett hot
mot vrldsfreden.
Sverige har under 1997 exporterat krigsmateriel till Indien till ett vrde av
79,9 miljoner kronor. Till Pakistan har Sverige exporterat fr 59,7 miljoner
kronor.
Den svenska regeringen har frklarat att man nu (maj 19) avser att avbryta
stora delar av det svenska bistndet till Indien. Den har ocks frklarat att
nya vapenaffrer med Indien inte skall tilltas. Men, sger man, fljd-
leveranserna skall fortstta i vanlig ordning.
Med det sistnmnda torpederas kraften i den protest som Sverige hade
mjlighet att leverera gentemot de indiska krnvapenproven. Dessutom fram-
str den svenska regeringens position som hycklande. Bistndet till Indien r
en kostnad fr Sverige. Denna kostnad bortfaller i och med bistndets
avbrytande. Det kommer att ta tid innan man kan omorientera det svenska
bistndet. Svenska fretags hittills ingngna affrsuppgrelser med Indien
kommer inte att skadas. De pengar man planerat att tjna p krigs-
materielexporten kommer man att tjna - och man kommer att kunna gra
det nda till den dag d den krigsmateriel man avtalat om blivit helt
omodern. Vnsterpartiet anser att Sverige omedelbart skall avbryta all
krigsmaterielexport till Indien och Pakistan. Detta vill vi ge regeringen
tillknna
Indonesien
Att Suhartoregimens Indonesien inte varit ngon
demokratisk och stabil regim har fr de flesta sttt klart i
mnga r. Sjlva regimen kom till genom en oerhrt blodig
militrkupp. Drefter har regimen annekterat sttimor och
utsatt detta lands befolkning fr ett brutalt frtryck.
Vnsterpartiet och andra partier i den svenska riksdagen har
r efter r krvt att krigsmaterielexporten till landet skall
upphra. Men genom att tillmpa begreppet fljdleveranser
p ett sdant stt att en mycket stor mngd produkter kunnat
inrymmas i begreppet har stora mngder krigsmateriel
kunnat sljas till Indonesien.
ven under 1997 fortsatte Sverige att exportera krigsmateriel till
Indonesien till ett vrde av 11,2 miljoner kronor.
Nu har president Suharto tvingats att avg. Han har eftertrtts av  president
Habibi. Denne har i skrivande stund beslutat att frige ett ftal av landets
mnga politiska fngar. Han har inte sagt ngot om frtrycket p sttimor.
Den politiska situationen r ytterst instabil i Indonesien och ingen kan idag
sga ngot bestmt om vilken vg landet kommer att g.
P grund av de under decennier begngna brotten mot mnskliga
rttigheter under Suhartoregimen och den oskra utvecklingen i framtiden
anser Vnsterpartiet att krigsmaterielexporten till Indonesien mste avbrytas.
Detta vill vi ge regeringen till knna.
vriga lnder
Enligt Amnesty International r brotten mot mnskliga
rttigheter grova och omfattande i en rad ytterligare lnder.
Dit hr Korea, Oman, Thailand, Tunisien och Venezuela.
Flera av dessa lnder tillmpar ddsstraff. Nr det gller
Thailand har Vnsterpartiet tidigare pekat p att det i landet
finns svl spirande interna som yttre konflikter. Amnesty
International har klassificerat Thailand som ett land dr
grova och omfattande brott mot mnskliga rttigheter ger
rum. Detsamma gller Tunisien. I frga om Venezuela har
det frekommit massakrer, dr ven kvinnor och barn
mrdats. Dessa har utfrts av landets skerhetsstyrkor, bl.a. i
grnstrakterna till Colombia. I fallet Sydkorea lider landet
frutom av den gamla konflikten med Nordkorea ocks av
vxande oroligheter till fljd av den ekonomiska krisen i
Sydostasien. De fackliga organisationernas rtt att verka fritt
r ifrgasatt av myndigheterna, vilket lett till omfattande
sammansttningar mellan demonstrerande arbetare och
koreansk militr. Vnsterpartiet anser att
krigsmaterielexporten till dessa lnder br upphra.
Detta vill vi ge regeringen till knna.

Hemstllan

Hemstllan
Med hnvisning till det anfrda hemstlls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att inte gra ngon tskillnad mellan nya leveranser av
krigsmateriel och fljdleveranser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om utredningen av fljdleveransbegreppet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om ett demokratikriterium fr den svenska krigsmaterielexporten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att ett kvinnoperspektiv p brott mot mnskliga rttigheter ocks
br komma till uttryck i svensk krigsmaterielexportpolitik,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att regeringen i EU-sammanhang mste verka fr att den
uppfrandekod som antagits av EU-lnderna inte stannar vid en
rekommendation utan blir restriktiv och bindande,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att samma riktlinjer skall glla fr vrig krigsmateriel som fr
krigsmateriel fr strid,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att svenska regler skall glla vid samarbete mellan svenska
fretag och fretag i andra EU-lnder nr det gller export av krigsmateriel,
8.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om stopp fr krigsmaterielexporten till Bangladesh,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om stopp fr krigsmaterielexporten till Brasilien,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om stopp fr krigsmaterielexporten till Chile,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om stopp fr krigsmaterielexporten till Indonesien,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om stopp fr all krigsmaterielexport till Indien och Pakistan, svl av
nya leveranser som av fljdleveranser,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om stopp fr krigsmaterielexporten till Thailand,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om stopp fr krigsmaterielexporten till Tunisien,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om stopp fr krigsmaterielexporten till Sydkorea,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om stopp fr krigsmaterielexporten till Venezuela.

Stockholm den 28 maj 1998
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Lars Bckstrm (v)

Owe Hellberg (v)

Tanja Linderborg (v)

Eva Zetterberg (v)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning: 1998-05-28 Bordläggning: 1998-05-29 Hänvisning: 1998-06-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (32)