med anledning av prop. 2012/13:152 Studiemedel i en globaliserad värld

Motion 2012/13:Ub20 av Carina Herrstedt (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om studiemedelsreglerna för utlandsstuderande.

Motivering

Jag har inget att anföra mot det förtydligande av termer som regeringen föreslår i ändringen av studiestödslagen och användandet av begreppet merkostnadslån. Det verkar rimligt att använda ett och samma begrepp i olika lagar och förordningar.

Vad gäller propositionstexten i övrigt så anser jag att införandet av ett enhetligt studiemedelsbelopp över hela världen är rimligt och tycker att en sådan ändring i studiestödslagen är positiv. Jag anser även att regeringens bedömning att studiemedel även vid utlandsstudier i möjligaste mån ska betalas ut månadsvis är befogad.

Jag anser inte att ett merkostnadslån gällande undervisningsavgifter för gymnasiestudier utomlands med ett högsta tak på 3,2 procent av prisbasbeloppet är rimligt och motsätter mig därmed detta. Att på gymnasienivå erbjuda statliga lån till undervisningsavgifter när samma undervisning i Sverige enligt skollagen ska vara helt avgiftsfri och när det i 15 kap. 18 § står att endast obetydliga avgifter i undantagsfall får tas ut, ter sig mycket märkligt. Hur kan en princip som gäller inom landets gränser anses vara helt obsolet utanför landets gränser? Vi ska också betänka de inte helt obetydliga skulder unga människor drar på sig innan de ens hunnit ut på arbetsmarknaden.

Dessa merkostnadslån för undervisningsavgifter blir ännu mer problematiska om regeringens bedömning förverkligas kravet på att studier inom EES ska erbjudas endast om en betydande fördel kan uppnås tas bort. Jag anser därför att detta krav på att studiemedel inte ska beviljas för utlandsstudier om studierna med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige, ska vara kvar.

Stockholm den 23 maj 2013

Carina Herrstedt (SD)