med anledning av prop. 2003/04:95 Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015

Motion 2003/04:T11 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en framtida långsiktig planeringsinriktning för höghastighetståg på de mest trafikerade delarna av det svenska järnvägsnätet med banor som klarar 350 km/tim med sikte på att bli en del i ett europeiskt höghastighetsnät.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av att som hastighetsstandard för aktuella utbyggnader och utredningar av sträckor som ingår i Europakorridoren under planperioden 2004–2015 utgå från 350 km/tim i syfte att möjliggöra att Ostlänken och Götalandsbanan kan ingå i en framtida långsiktig planeringsinriktning för höghastighetståg.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inriktningsplaneringen i det framtida långsiktiga planeringssystemet för transportinfrastruktur bör inledas med en inriktningsplanering innehållande analys av det svenska järnvägs- och transportsystemet i ett Europaperspektiv.

Framtida långsiktig planeringsinriktning i Sverige för höghastighetståg med sikte på att bli en del i ett europeiskt höghastighetsnät

Den långsiktiga utbyggnaden av de mest trafikerade delarna av det svenska järnvägsnätet bör ske med banor som klarar 350 km/tim med sikte på att bli en del i ett europeiskt höghastighetsnät. En sådan långsiktig planeringsinriktning skulle möjliggöra att det svenska järnvägsnätet kan kopplas ihop med hela det nät av nya järnvägar för höghastighetståg som successivt byggs ut även för gränsöverskridande internationell trafik på den europeiska kontinenten. I flera europeiska länder byggs nya höghastighetsbanor för hastigheter på 300–350 km/tim.

Den europeiska järnvägspolitiken med investeringar i de transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) är en viktig del i genomförandet av tillväxtfrämjande åtgärder inom EU. Unionen har under 2003 antagit nya riktlinjer för finansiering att ligga till grund för den fortsatta utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätverket. Ett flertal gränsöverskridande infrastrukturprojekt utpekas som prioriterade. Ett av dessa är den nordiska triangeln som syftar till att knyta ihop de nordiska huvudstädernas väg- och järnvägssystem.

Ett snabbt färdigställande av den nordiska triangeln är till nytta både för person- och godstrafiken genom ökad kapacitet på viktiga huvudstråk samt kortare res- och transporttider. Godstrafiken från de nordiska länderna till de stora exportmarknaderna på den europeiska kontinenten underlättas.

Det behövs ett europeiskt perspektiv som grund för de långsiktiga svenska infrastrukturinvesteringarna. Sveriges geografiska läge i norra Europa nödvändiggör investeringar för väl fungerande transporter som inte bara klarar dagens utan även framtidens krav på snabbhet, pålitlighet, flexibilitet och säkerhet. För att förstärka järnvägens konkurrenskraft som transportmedel behövs ett tekniklyft. Nya banor bör klara 350 km/tim. För detta talar att väl fungerande transporter är en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft som nation och för näringslivets behov av en effektiv logistik.

Idén bakom Europabanan och Götalandsbanan är att förena behovet av effektiva och väl fungerande transporter mellan Sverige och den europeiska kontinenten med att få en bättre fungerande dynamisk region med tillväxt från Mälardalen till Göteborg/Öresund. Inom denna region – Europakorridoren – bor ca 65 % av Sveriges befolkning. Här produceras ca 65 % av BNP och här studerar ca 80 % av alla i Sverige som går på universitet eller högskola. Korridoren längs det nya järnvägssystemet omfattar ett stort antal städer och regioner vilkas attraktivitet ytterligare ökar genom att dessa starkare sammanbinds såväl med varandra som med Europa.

Europakorridoren ger stora möjligheter till regional tillväxt och utveckling i Syd- och Mellansverige. Restiderna förkortas mestadels till mellan 30 och 60 % för ett mycket stort antal städer och regioner, vilket ger ökad regionförstoring och bättre tillgänglighet till arbete, boende och utbildning.

I den av regeringen den 19 februari i år fastställda nationella banhållningsplanen för järnvägsinvesteringar för 2004–2015 påbörjas två utbyggnadsprojekt som utgör delar av Europakorridoren. Delar av Ostlänken påbörjas mellan Norrköping och Linköping. Även delar av Götalandsbanan mellan Göteborg och Borås påbörjas och utreds under den aktuella planeringsperioden 2004–2015. Hastighetsstandarden för dessa nya järnvägar är ännu inte bestämd.

Det är då viktigt att som hastighetsstandard för de inledande utbyggnadssträckorna under planperioden 2004–2015 välja 350 km/tim, detta för att möjliggöra att Götalandsbanan och Ostlänken som delar av Europakorridoren ska kunna ingå i en framtida långsiktig planeringsinriktning i Sverige för höghastighetståg. Om en lägre hastighetsstandard än 350 km/tim läggs till grund för kommande utbyggnader och utredningsarbetet för hela de sammanhängande sträckorna skulle det svenska järnvägsnätet för överskådlig tid framöver låsas till en standard som redan idag är omodern i en rad europeiska länder.

En framtida långsiktig planeringsinriktning i Sverige för höghastighetståg på de mest trafikerade delarna av det svenska järnvägsnätet bör därför ske med banor som klarar 350 km/tim. Banverket bör av regeringen ges i uppdrag att som hastighetsstandard för aktuella utbyggnader och utredningar av sträckor som ingår i Europakorridoren under den aktuella planperioden 2004–2015 utgå från 350 km/tim.

Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 19 april 2004
Claes Västerteg (c)	Eskil Erlandsson (c)