med anledning av prop. 1999/2000:91 Efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn

Motion 1999/2000:Sf19 av Kerstin-Maria Stalin (mp)

Sorg

När en livskamrat dör kan det kännas som om hela livet samtidigt
upphör. Alla planer man gjort upp, vilken nytta har man av dem när den
mest älskade inte längre finns i närheten? I ett sådant läge är det oerhört
svårt att få vardagen att fortsätta fungera, särskilt för dem som har små
barn. Livet och döden står där, sida vid sida.

Att det är just mänskliga tragedier regeringens föreliggande proposition
handlar om är svårt att direkt utläsa av texten. Man får snarare läsa den
underliggande texten för att få klart för sig vad det handlar om. Av
undertexten framgår att inte alla familjeformer omfattas av propositionen.
Men är inte sorg något som vägrar anpassa sig till samhällets förordningar?

Miljöpartiet ge gröna anser att, eftersom sorgen kan hemsöka alla slags
familjebildningar bör dessa givetvis likställas inför lagen. Vi kommer
utveckla detta ställningstagande under avsnittet "familjebildning".

Propositionen är i stort sett en anpassning till det reformerade
pensionssystemet. Miljöpartiet står inte bakom pensionsuppgörelsen och vi
är därför fria och obundna att framföra vår kritik mot detta nya system. Om
man bortser från anpassningen till det nya pensionssystemet innehåller
propositionen i stort sett bara goda ting. Därför är det inte svårt för oss att
stå
bakom dess innehåll. Vi vill bara ytterligare förtydliga våra ståndpunkter på
de områden där de skiljer sig från regeringens.

Familjebildning

Eftersom föreliggande proposition i stort sett är en anpassning till det
reformerade pensionssystemet tas inga krafttag när det gäller att se till att
alla familjer ska omfattas av efterlevandeskyddet. Om ett sambopar inte
har gemensamma barn, och den i samboförhållandet avlider som har barn
ur tidigare förhållanden kan den efterlevande mycket väl få ynnesten att
få fortsätta ta hand om den avlidnas barn, dock utan att själv omfattas av
reglerna för efterlevandepension. Samma sak gäller för par som lever i
homosexuella förhållanden och har barn.

Diskriminering

Alla samlevnadsformer är inte likställda. Kanske lever regeringen i tron
att homosexuella inte lever med barn eftersom de ännu inte tillåts
adoptera?

Det är helt fel! Barn lever i alla möjliga familjekonstellationer även under
den tid som fortskrider fram tills dess att den lagstiftande församlingen insett
detta. Och sorgen drabbar dessa familjer med samma kraft som den drabbar
heterosexuella, gifta par.

Att inte ge alla familjer tillgång till efterlevandestöd är att diskriminera.
Miljöpartiet vill därför utreda hur gällande familjelagstiftning skall kunna
förändras så att alla familjekonstellationer där barn lever likställs. Det är
vad
barnen behöver, och det är att sätta deras behov i centrum!

Det reformerade pensionssystemet - en kritik

Vår grundläggande kritik mot det reformerade pensionssystemet är att
det är dyrt, krångligt och orättvist.

De partier som står bakom det nya pensionsförslaget har försökt att
samtidigt uppnå två i grunden oförenliga mål. Å ena sidan att systemet skall
bli mer försäkringsmässigt, "krona för krona". Å andra sidan vill man bevara
en god grundtrygghet i form av en garantipension, som till och med är en
aning bättre än i dagens system.

Det är två mål som man inte lyckats förena.

Enligt vår grundvärdering ska de allmänna försäkringssystemen inrikta sig
mot att försäkra människor en grundtrygghet, inte att säkra uppnådd
levnadsstandard. Det nya pensionsystemet är i själva verket för en stor del av
befolkningen ett grundpensionssystem med en viss men obetydlig koppling
till inkomsten. För bättre avlönade (med löner över 20.000 kr/mån) kommer
inkomstkopplingen få en större betydelse, särskilt om de har en make med
god inkomst att dela bostadskostnaden med. Men dessa borde samtidigt ha
goda möjligheter att själva svara för ett kompletterande pensionssparande via
tilläggsförsäkringar!

Vår kritik gäller också den praktiska utformningen av det reformerade
systemet. Ett sådant system kan man ordna på ett långt enklare och tydligare
sätt än den politiska kompromiss som ligger till grund för det nya systemet.
Det nya pensionssystemet är utomordentligt krångligt. Det är också nästan
omöjligt att genomskåda hur det verkligen fungerar om man inte är
professionell pensionsexpert. Enbart den administrativa uppbyggnaden av
regelverk, datorprogram, m m kostar en miljard kronor. Bara administratio-
nen av barnåren drar nästan lika mycket datakraft som hela ATP-systemet!

Miljöpartiets alternativ

Ersättningen skall vara ett grundskydd, lika för alla, på ungefär samma
nivå som dagens ålderspension för en låginkomsttagare.

Vårt förslag skiljer sig på den här punkten från förslaget till reformerat
pensionssystem. I det systemet kommer den inkomstgrundade pensionen att
följa den allmänna löneutvecklingen, medan garantipensionen bara skall följa
prisutvecklingen. Det här gör att de flesta låg- och många medelavlönade,
som får pensionen bestämd i huvudsak av garantipensionen, ytterligare
kommer att halka efter dem som har högre inkomster. Det gäller inte minst
många kvinnor i lågavlönade yrken. Vi kan inte acceptera att klyftorna
mellan olika pensionärer på det här sättet kommer att öka ännu mer!

Efterlevandestöd till barn

Vi är skeptiska till det förslag till efterlevandestöd till barn som nu ligger
eftersom alla barn inte behandlas lika. Barn med rika föräldrar kommer
få ut mer i barnpension än barn till fattiga föräldrar. Det är inte, ur
barnens synvinkel, en rättvis politik.

En politik förd på antaganden

När en förälder dör kommer barnpensionen att räknas fram på
antaganden om vad föräldern skulle fått ihop i pension. Antaganden, som
kan komma att slå mycket hårt mot familjer där föräldern studerat,
arbetat deltid eller varit föräldraledig under åren närmast innan dödsfallet
inträffade. Vi vill noga följa utvecklingen på barnpensionernas område
för att säkerställa att det nya pensionssystemet inte också leder till en
orättvisa mellan olika generationers barn. Är det, ur ett barnperspektiv,
verkligen intressant om den förälder som dog var född på 40-talet eller
50-talet? Nej, självklart inte.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att likställa alla familjebildningar
inför lagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om hur gällande
familjelagstiftning skall kunna förändras så att familjer inte
diskrimineras,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en efterlevandepensionspolitik som sätter
barnens behov i centrum,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det reformerade pensionssystemet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om efterlevandestöd till barn,

6. att riksdagen hos regeringen begär en generationsöversikt vad
gäller utbetalning av barnpensioner.

Stockholm den 6 april 2000

Kerstin-Maria Stalin (mp)