med anledning av prop. 1998/99:62 Vissa byggfrågor m.m.

Motion 1998/99:Bo6 av Ulf Björklund och Ulla-Britt Hagström (kd)

av Ulf Björklund och Ulla-Britt Hagström (kd)
Byggprodukter och
inomhusmiljö
Regeringen har i proposition 1998/99:62, Vissa byggfrågor
m m, förslag om lagändringar gällande bl a byggprodukter.
Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:847)
om tekniska egenskapskrav för byggnadsverk,
m m aktualiserar några viktiga frågor om inomhusmiljö och
hälsa. Såväl den nuvarande lagen som den föreslagna
ändringen ger regeringen, eller den myndighet som
regeringen bestämmer, rätt att meddela föreskrifter (22 §)
bl a i fråga om märkning av byggprodukter som förutsättning
för att de skall få släppas ut på marknaden och användas,
samt om förbud mot att på marknaden släppa ut
byggprodukter som inte uppfyller kravet på lämplighet. Ett
sådant väsentligt lämplighetskrav är ett skydd med hänsyn
till hygien, hälsa och miljö.
EG:s byggproduktdirektiv, till vilket lagförslaget ansluter sig, förutsätter i
sin tillämpning en konkretisering av de väsentliga kraven. Enligt direktivet
kan det behövas klasser för olika prestationsnivåer och krav som är beroende
av skillnader i bl a klimat, tradition och säkerhetsnivå. Nivåer och klasser
arbetades emellertid inte in i dokumenten. Som regeringen framhåller anses
tillämpningsdokumenten otillräckliga för harmonisering av medlems-
ländernas krav.
Kontroll av byggprodukter har fått stor aktualitet med anledning av att
allergier, särskilt hos barn, har ökat kraftigt i Sverige. Oavsett den primära
orsaken till denna ökning, som delvis är förknippad med förändrad
inomhusmiljö, medför allergierna en ny, ökad känslighet i befolkningen.
Föroreningarna i inomhusluften härrör i hög grad från byggmaterial och
andra byggprodukter. Enligt Kristdemokraternas mening brådskar det därför
att få till stånd en effektiv kontroll av byggprodukter. Insatser från staten,
kommunerna, andra organisationer och näringslivet behövs samtidigt.
För ett framgångsrikt genomförande på såväl svensk som europeisk nivå
behövs s k pre-implementeringsforskning rörande vissa frågor. Viktiga
forskningsuppgifter är att visa vilka byggprodukter och miljöfaktorer som
utlöser besvär av allergi eller annan överkänslighet samt att utveckla metoder
för mätning och klassificering av byggprodukters avgivning av
luftföroreningar inomhus. Ett sådant FoU-arbete bör ske i Byggforsknings-
rådets regi och i samarbete med andra berörda forskningsorgan, Boverket
och företrädare för byggbranschen. Särskilt statliga medel för detta bör
anslås.
Regeringen föreslår vidare att en- och tvåbostadshus undantas från den
återkommande obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem.
Regeringen hävdar att en ägare av ett småhus bör ha så stort eget intresse av
att tillse att ventilationen fungerar tillfredsställande, så att det framstår
som
onödigt med återkommande kontroll. Vi instämmer med regeringen i att ett
funktionsdugligt ventilationssystem är av stor vikt för att uppnå god
luftkvalitet inomhus. Dessutom har ventilationen stor betydelse för att
eliminera radon och olägenheter som fukt. Vi anser emellertid inte att den
återkommande ventilationskontrollen av småhus kan tas bort utan att man
gör något i stället. Den s k ELIB-undersökningen har visat att inte minst
småhusen ofta i praktiken har en långt sämre ventilation än vad de utformats
för. Vi har uppmärksammat att bland andra Socialstyrelsen och Konsument-
verket har påpekat vikten av att det genomförs en aktiv informationskampanj
eftersom en- och tvåbostadshusen avses undantas. Vi stöder det förslaget.
Detta är dock inte tillräckligt. Det är knappast troligt att informations-
kampanjer annat än delvis kan återställa ventilationen i småhusen till
avsedda värden. Ur folkhälso- synvinkel är det enligt vår mening samtidigt
nödvändigt med aktiva  insatser från regeringens, myndigheternas och
näringslivets sida för att åstadkomma en effektiv kontroll av byggprodukters
avgivning av föroreningar till inomhusluften. Endast genom kombination av
ökad ventilation och minskning av föroreningsavgivningen kan luftkvaliten
inomhus förbättras varaktigt.
Vi föreslår att regeringen återkommer till riksdagen med en plan för hur
arbetet med tillämpningsföreskrifterna av EG:s byggproduktdirektiv skall
kunna påskyndas med avseende på hygien, hälsa och säkerhet samt hur den
svenska tillämpningen av föreskrifterna kan förberedas på bästa sätt. Vidare
bör Boverket, Konsumentverket, Socialstyrelsen och Byggforskningsrådet
uppdras att tillsammans genomföra en aktiv informationskampanj om
förbättrad ventilation och förbättrade hygienvaror i småhus. Byggforsknings-
rådet bör anslås erforderliga medel för att genomföra den målinriktade
forskning och utveckling som är nödvändig för att mätstandarder och system
för produktmärkning skall kunna genomföras utan tidsspillan.
Krav på tillgänglighet
Regeringen har i proposition 1998/99:62, Vissa byggfrågor
m m, föreslagit ändringar i bestämmelserna om hissar och
andra anordningar i byggnadsverk. Förslaget innebär att den
nuvarande definitionen av byggprodukter i lagen (1994:847)
om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m m ändras
för att underlätta genomförandet av EG:s
byggproduktdirektiv och andra direktiv som berör hissar m
m. Propositionen berör vidare föreskrifter om befintliga
hissar, ingripande mot eftersatt underhåll av byggnadsverk,
undantag från obligatorisk funktionskontroll av
ventilationssystem, miljödomstolarnas befattning samt
reglering av kommuner med utökad förköpsrätt.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1999.
Regeringen har valt att i propositionen föreslå att det särskilda avsnittet om
ändringar i byggnadsverk (13-14 §§) tas bort. "Därmed klargörs att sådana
anordningar omfattas av reglerna om byggprodukter innan de ingår i ett
byggnadsverk. Bestämmelserna om underhåll av sådana anordningar hör
samman med det generella underhållskravet på byggnadsverk." Vi känner en
oro för detta beslut, då det negativt skulle kunna påverka möjligheterna för
personer med funktionshinder. Vi anser att det är fel att hissar inte skall
beröras av kraven enligt 2 § första stycket 7 och 8 i BVL. Hissar måste
omfattas av krav på lämplighet för avsett ändamål och om tillgänglighet och
användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.
Lagrådet har föreslagit att om syftet är att även krav på handikappanpassning
skall införas för byggprodukter bör en direkt hänvisning till krav enligt 2 §
första stycket 8 göras i 4 §. Lagrådet har påvisat oro för risk för vilseledande
genom att i § 22 ta bort hänvisningen till § 4 om lämplighet. Regeringen
väljer att sätta likhetstecken mellan uttrycken "lämpliga för avsedd
användning" och "lämplighet för avsett ändamål".  Hissar  behandlas som
byggprodukter och nämns inte särskilt, vilket är olyckligt. Vi föreslår att
också hissar omfattas av tekniska krav på byggnadsverk.
Tillsyns- och
kontrollsystemet enligt PBL
Idag finns långtgående planer och arbete kring de produkter
som finns ute på marknaden när det gäller miljövänliga
alternativ. Materialleverantörerna har hårda krav på sina
produkter och har varit med om en mycket positiv
utveckling. De har ett mycket stort materialansvar. De stora
problemen vid storbyggen idag och som också mest härrör
från de stora byggbolagen är den tidspress som blir när
tidsplanen prioriteras före kvalitet och miljö. Det finns ingen
koppling mellan livstidscykeln på ett hus och en produkt. Ett
exempel på att tidsramen är så pressad anses vara de
byggkreditiv som råder och som innebär att byggarna inte
hinner vänta ut cementets torktid. Det spelar då ingen roll
hur många miljövänliga produkter man än har. Det stora
problemet är den fukt som byggs in och som idag inte finns
medräknad i byggkalkyler. Detta skulle kunna lösas genom
ändrade byggkreditiv.
Den kvalitetsansvarige har att följa att byggdokumenten fullföljts.  För små
byggfirmor är det kostsamt och svårt att beställa in ett flertal besiktningsmän
för att få en hel bild av byggnaden. Byggherren har ansvaret för byggnadens
egenskaper gentemot köpare, brukare och tredje man. Byggnadsnämndernas
tillsyn skall inriktas på att kontrollera att byggherren tagit sitt ansvar. För
större byggfirmor är det lättare att överblicka helheten. Byggentreprenörerna
anser att den kvalitetsansvariges roll måste förtydligas. Argumenten för detta
är att genom att byggherren redan betalar en "kvalitetsansvarig" enligt PBL,
minskar intresset för att kräva kvalitetssystem från entreprenörer och
konsulter. Resultatet kan bli att ingen tar ett samlat ansvar för
slutresultatet.
Den kvalitetsansvarige borde finnas med i hela projektet från projektering till
färdig produkt. Kraven på certifiering av kvalitetsansvariga skulle då bli
mera relevanta. Vi anser att nuvarande system enligt PBL för tillsyn och
kontroll i byggandet bör ses över ytterligare.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en plan för hur arbetet med tillämpningsföreskrifterna för EG:s
byggproduktdirektiv skall kunna påskyndas med avseende på hygien, hälsa
och säkerhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en aktiv informationskampanj om förbättrad ventilation i småhus,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om målinriktad forskning och utveckling, nödvändig för att
mätstandarder och system för produktmärkning skall kunna genomföras,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att också hissar måste omfattas av tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nuvarande system för tillsyn och kontroll enligt PBL
ytterligare bör ses över.

Stockholm den 25 mars 1999
Ulf Björklund (kd)

Ulla-Britt Hagström (kd)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Bostadsutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-03-25 Hänvisning: 1999-03-26 Bordläggning: 1999-03-26

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (10)