med anledning av prop. 1998/99:13 Avgaser och buller från mobila maskiner
Motion 1998/99:MJ4 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1998/99:13
- Tilldelat
- Miljö- och jordbruksutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1998-11-06
- Bordläggning
- 1998-11-10
- Hänvisning
- 1998-11-12
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Bakgrund
En allt större relativ del av luftföroreningarna härrör från olika slags arbetsmaskiner. Cirka 23 % av de samlade kväveoxidutsläppen härrör från arbetsmaskiner. Deras motorer drivs av fossila bränslen och hittills har miljökraven på bränslet och krav på minskade utsläpp från dessa maskiner varit försumbara. I takt med att miljökraven skärpts på vanliga vägfordon framstår det som alltmer angeläget att även ställa krav på maskiner och motorer som används i alla typer av sammanhang. Det är arbetsmaskiner, traktorer, grävmaskiner, fasta motorer, hjullastare, etc. Även bullerproblem från dessa typer av maskiner - speciellt inomhus - kräver åtgärder. Både bullerproblemen och avgasproblemen är förutom att vara ett allmänt miljöproblem också i många fall ett arbetsmiljöproblem. Propositionen föranleds av ett arbete inom EU som har resulterat i ett direktiv - arbetsmaskinsdirektivet (dir 97/68/EG). Direktivet möjliggör reglering av avgasutsläpp och bullernivåer på nämnda typer av maskiner. Förslaget från regeringen är en ramlag som följer intentionerna i EU:s direktiv.
Påskynda miljöomställningen
Vänsterpartiet välkomnar regeringens proposition. Den är ett steg i rätt riktning. Vi anser dock att takten i miljöomställningen måste öka. Regeringen uttryckte våren 1998 i propositionen om miljömål att den ekologiska omställningen ska i huvudsak vara avklarad under en generation vilket regeringens dåvarande miljöminister menade är ungefär 25 år. Ska Sverige klara detta ambitiösa mål måste takten i miljöomställningen avsevärt höjas. Den nu aktuella propositionen måste vara en del av detta omställningsarbete. Därför föreslår vi nedan en del ändringar eller tillägg till regeringens proposition. Den allvarligaste kritiken som kan resas mot direktivet och propositionen är att kraven och tidsgränserna för åtgärderna är så generöst satta att det är tveksamt om regeländringarna driver på teknikutvecklingen. Om reglerna inte har en reell effekt på vilken typ av maskin och bränsle som används är direktivet och propositionen ointressant. Vi kan jämföra med när Sverige äntligen införde förbud mot blyad bensin. När förbudet trädde i kraft hade den blyade bensinen långt innan försvunnit från marknaden. Förmodligen har arbetet med detta direktiv en positiv internationell betydelse.
Sanningen är att kraven i steg 1 härrör från åren 1992 och 1993, när direktivet först började att diskuteras. Trögheten och ineffektiviteten i EU har gjort att det först nu finns ett förslag och då har det varit omöjligt att skärpa kraven under resans vinglande gång i EU:s institutioner. Kraven i steg 1 uppfylls redan idag av maskintillverkarna vilket gör att man kan ifrågasätta de beräknade kostnaderna för tillverkarna, vilka på sid 34 anges vara 1-3 %.
Kraven i steg 2 är färskare och synkroniserade med krav i USA vilket är positivt, dock är kraven nästan samma som redan i dag gäller för bussar och lastbilar. Kraven som ska gälla för arbetsmaskiner från och med år 2001 till år 2004 beroende på motorstorlek ligger alltså minst 3 till 5 år efter bussar och lastbilar. Dessutom finns det dispensmöjligheter. Det är också viktigt att påverka befintlig miljöstörande maskinpark. Tanken är att de nya reglerna ska gälla maskiner som släpps ut på marknaden 1 januari 1999 med 2 års dispensmöjlighet. Därför är det viktigt att de föreslagna regelförändringarna kompletteras med åtgärder som rör den gamla maskinparken.
Vänsterpartiets förslag till åtgärder
Kraven i steg 1 är i praktiken redan uppfyllda och därmed föråldrade och ointressanta. Kraven i steg 2 är bättre men borde skärpas. Ny forskning kring miljö- och hälsoeffekter kring dieselavgaser visar på ökade risker inte minst med ämnen i avgaserna som man tidigare inte kontrollerat. Det är heller inget större problem för tillverkarna att ta fram motorer som uppfyller kraven i steg 2 - man kan ju i de flesta fall bara modifiera motorerna som redan i dag sätts in i lastbilar och bussar. Kraven i steg 2 borde därför skärpas och även behandla fler ämnen i avgaserna. Även tidpunkten för införandet kan flyttas fram med ett år. Det kan vara svårt att förändra kraven i tid eftersom det är en EU-process, men Sverige bör pröva den möjligheten. Att införa nationella krav som skiljer sig från direktivet är meningslöst eftersom det handlar om produkter vars marknad är internationell.
Det finns ett embryo till steg tre inom EU. Det är detta steg som det finns goda möjligheter att påverka och i detta få till stånd mer radikala krav. En minsta nivå är att kraven för arbetsmaskiner ska vara likvärdiga med de krav som gäller för lastbilar och bussar. Vi antar att kraven för dessa kommer att skärpas kontinuerligt och då bör naturligtvis kraven för arbetsmaskiner skärpas i motsvarande grad och bli likalydande. Det ska naturligtvis också gälla för grupper av maskiner som tills vidare ligger utanför, jordbruks- traktorer, etc. Detta underlättar också för tillverkare och konsumenter.
Det finns inget i kraven som främjar bruket av förnybara drivmedel t.ex. biobränslen såsom etanol eller metanol. Både proposition och direktiv utgår från att det under överskådlig tid ska användas fossila bränslen till 100 %. Detta är ohållbart ur ett kretsloppsperspektiv. Kraven i steg två och framför allt i ett kommande steg tre bör ha som en utgångspunkt att bruket av förnybara drivmedel ska öka på bekostnad av de fossila drivmedlen. Överhuvudtaget bör kraven grundas på en fullständig miljökonsekvensanalys av maskinerna där energiåtgång, buller, återvinning etc är viktiga parametrar. Viktigt är då att bedöma maskiner i drift under verkliga förhållanden. Man ska också bedöma hela maskinens funktion, inklusive hydraulsystem m.m. Vänsterpartiet vill att riksdagen ger regeringen till känna att Sverige ska ta initiativ till ett radikalt steg tre där kunskapen om dieselns miljö- och hälsoeffekter och andra miljöeffekter utgör bakgrund till nya radikala buller- och utsläppskrav för alla slags tunga fordon, arbetsmaskiner och liknande.
Det finns inget praktiskt skäl till att undanta lokomotiv och militära fordon. Regeringen ska kräva att de ingår i direktiven och riksdagen kan besluta att ta med dessa maskiner i den svenska lagstiftningen.
Den möjlighet som finns enligt arbetsmaskinsdirektivet att skjuta upp tidpunkten för utsläppskraven bör överhuvudtaget inte tillämpas eftersom det i dag finns teknik som klarar kraven i både steg ett och två.
Det finns ingen anledning att vänta med en registrering av nya mobila maskiner. Registrering är en grund för periodisk kontroll av maskinernas miljöprestanda under bruk. Erfarenheterna från periodisk kontroll av tunga fordon och personbilar visar att det är synnerligen viktigt och effektivt med en sådan kontroll. Dessa maskiner har lång livslängd - mycket kan hända med reningsutrustning, motorns funktionssätt etc under många års bruk. Det kan finnas vissa praktiska svårigheter med att bygga upp kontrollverksamhet, men med dagens teknik (kanske mobila kontrollstationer) är det inget oöverkomligt hinder. Riksdagen bör besluta att registrering, periodisk kontroll och tillsyn bör komma till stånd så snabbt som möjligt.
Vänsterpartiet kan acceptera att ett frivilligt miljöklassystem och frivillig miljödeklaration prövas. Avgörande är då att ett sådant system snabbt kommer igång och är så utformat att kunder på ett enkelt sätt kan avgöra vilka maskiner som har bra miljöegenskaper och vilka som är sämre. Fungerar inte ett frivilligt system inom en rimlig tid är det nödvändigt att staten organiserar detta.
Befintlig maskinpark
Mobila maskiner har i många fall en mycket lång livstid. Lok kan t.ex. vara i tjänst 30-40 år, kanske upp mot 50 år. Den nu aktuella propositionen berör inte befintlig maskinpark, men stora delar av den kommer troligen att vara i drift om 25 år när Socialdemokraterna säger att kretsloppssamhället ska vara här. Vänsterpartiet har också denna ambitiösa målsättning vilket inom denna sektor innebär att vi måste vidta åtgärder inom befintlig maskinpark. Ett diesellok som levereras år 1998 som kanske fortfarande rör sig år 2040 åskådliggör tydligt behovet av åtgärder.
En framkomlig väg för att förbättra befintlig vagnpark är eftermontering av reningsutrustning och bullerdämpande teknik. Detta kostar dock pengar, vilket skulle kunna finansieras av en låg miljöavgift på befintliga maskiner av en viss storlek. Det kanske också kräver registrering av äldre maskiner. Man skulle också kunna tänka sig frivilliga insatser inom branschen. Det kan också vara värt att titta på det holländska systemet med avskrivningsregler som tar hänsyn till maskinens miljöprestanda. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att snarast återkomma med förslag om hur negativa miljöeffekter från befintlig arbetsmaskinpark ska minska.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tidigarelägga steg II med ett år och att skärpa kraven i steg II,
2. att riksdagen beslutar att en utgångspunkt för kraven i steg II och ett kommande steg III skall vara att öka användningen av förnybara energislag i arbetsmaskiner på bekostnad av fossila energislag,
3. att riksdagen beslutar att kraven i steg III skall baseras på en fullständig miljökonsekvensanalys av maskinen,
4. att riksdagen hos regeringen begär att lokomotiv och militära fordon skall ingå i arbetsmaskindirektivet och därmed även i den svenska lagstiftningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de dispensmöjligheter som finns inte skall tillämpas,
6. att riksdagen beslutar att registrering, periodisk kontroll och tillsyn av arbetsmaskiner av en viss storlek bör komma till stånd snarast,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva ett frivilligt miljöklassystem och frivillig miljödeklaration,
8. att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag om hur negativa miljöeffekter från befintlig arbetsmaskinpark skall minska.
Stockholm den 5 november 1998
Maggi Mikaelsson (v)
Kjell-Erik Karlsson (v) Owe Hellberg (v) Sten Lundström (v) Jonas Ringqvist (v) Karin Svensson Smith (v)
Yrkanden (16)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tidigarelägga steg II med ett år och att skärpa kraven i steg II
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tidigarelägga steg II med ett år och att skärpa kraven i steg II
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 2att riksdagen beslutar att en utgångspunkt för kraven i steg II och ett kommande steg III skall vara att öka användningen av förnybara energislag i arbetsmaskiner på bekostnad av fossila energislag
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 2att riksdagen beslutar att en utgångspunkt för kraven i steg II och ett kommande steg III skall vara att öka användningen av förnybara energislag i arbetsmaskiner på bekostnad av fossila energislag
- Behandlas i
- 3att riksdagen beslutar att kraven i steg III skall baseras på en fullständig miljökonsekvensanalys av maskinen
- Behandlas i
- 3att riksdagen beslutar att kraven i steg III skall baseras på en fullständig miljökonsekvensanalys av maskinen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 4att riksdagen hos regeringen begär att lokomotiv och militära fordon skall ingå i arbetsmaskindirektivet och därmed även i den svenska lagstiftningen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 4att riksdagen hos regeringen begär att lokomotiv och militära fordon skall ingå i arbetsmaskindirektivet och därmed även i den svenska lagstiftningen
- Behandlas i
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de dispensmöjligheter som finns inte skall tillämpas
- Behandlas i
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de dispensmöjligheter som finns inte skall tillämpas
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 6att riksdagen beslutar att registrering, periodisk kontroll och tillsyn av arbetsmaskiner av en viss storlek bör komma till stånd snarast
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 6att riksdagen beslutar att registrering, periodisk kontroll och tillsyn av arbetsmaskiner av en viss storlek bör komma till stånd snarast
- Behandlas i
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva ett frivilligt miljöklassystem och frivillig miljödeklaration
- Behandlas i
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva ett frivilligt miljöklassystem och frivillig miljödeklaration
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 8att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag om hur negativa miljöeffekter från befintlig arbetsmaskinpark skall minska.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 8att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag om hur negativa miljöeffekter från befintlig arbetsmaskinpark skall minska.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.