med anledning av prop. 1994/95:61 Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg
Motion 1994/95:So8 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson (kds)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1994/95:61
- Tilldelat
- Socialutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1994-11-21
- Bordläggning
- 1994-11-22
- Hänvisning
- 1994-11-23
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Vi kristdemokrater ser med oro på regeringens förslag till försämringar för barnfamiljerna.
För oss är det självklart att varje familj själv ska få avgöra hur den vill ordna sin barnomsorg. Statens och kommunernas uppgift är att anpassa sig till familjernas önskemål, inte att styra familjernas val.
Fyrpartiregeringen inledde en förnyelse av familjepolitiken. Det första steget togs 1992 då dörrarna öppnades för alternativ inom barnomsorgen genom att den så kallade Lex Pysslingen avskaffades.
Det specialdestinerade statsbidraget till barnomsorgen har sedan dess avskaffats, men socialtjänstlagen ålägger kommunerna att betala ut bidrag till enskilda alternativ.
Det andra steget togs i och med beslutet om en barnomsorgslag som börjar gälla den 1 januari 1995. Barnomsorgslagen ålägger kommunerna att erbjuda plats i privat eller kommunal barnomsorg åt alla barn som fyllt ett år.
Vårdnadsbidrag minskar ekonomiskt avbräck
Det tredje steget för att förbättra barnomsorgen och göra den mer rättvis togs i och med vårdnadsbidragets införande den 1 juli 1994. Syftet med vårdnadsbidraget är att utjämna de orättvisor som i dag finns mellan olika barnfamiljer genom att endast de som utnyttjar offentligt finansierad barnomsorg får del av samhällets stöd. Vårdnadsbidraget ökar småbarnsföräldrarnas möjligheter att kombinera yrkesarbete och omvårdnad om barnen på ett mer flexibelt sätt.
Den föreliggande propositionen 1994/95:61 minskar åter familjernas bestämmanderätt och handlingsutrymme. Enligt vår mening kan det inte vara statens eller kommunens uppgift att genom ekonomiska regler fastslå att en viss barnomsorgsform ska föredras framför en annan.
Flerbarnstillägget
De tre viktiga stegen mot en familjepolitik grundad på familjens bestämmanderätt riskerar nu att rivas upp av den socialdemokratiska regeringen. Regeringen vill dessutom genomföra ytterligare försämringar för de familjer som har många barn genom att sänka flerbarnstillägget.
Vi konstaterar att för många familjer med fler än tre barn som redan i dag lever på marginalen blir den ekonomiska situationen ohållbar. Fler än 192 000 familjer kommer att beröras av förändringarna i flerbarnstillägget. Med ett bibehållet vårdnadsbidrag skulle situationen förbättras avsevärt för många av dessa familjer.
40 procent väljer annan barnomsorg
Enligt den senaste barnomsorgsundersökningen hade i januari i år 40 procent av föräldrar med barn mellan 3 månader och 6 år ordnat barnomsorgen på egen hand. En stor del av dessa är föräldrar som är hemma med föräldrapenning. Men det är också många familjer som inte har möjlighet att utnyttja den subventionerade barnomsorgen. Andra anser att det finns bättre lösningar.
Det handlar om föräldrar som skiftarbetar, föräldrar som bor i glesbygd eller föräldrar som valt att fortsätta att vara hemma efter tiden med föräldrapenning. För dem har vårdnadsbidraget åtminstone något bidragit till att utjämna skillnaderna i förhållande till andra barnfamiljer.
Det finns många tänkbara sätt att utnyttja vårdnadsbidraget. De far- och morföräldrar som i dag åtagit sig att sköta om sina barnbarn, ofta därför att barnens mamma är ensamstående, kan t.ex. få en liten ersättning för den insatsen. Ett par familjer kan slå sig samman och dela på barnomsorgen. Vårdnadsbidraget kan också göra det möjligt att vara hemma några månader extra på heltid för den som så önskar. De som sparat dagar från föräldraförsäkringen kan kanske dryga ut pengarna med vårdnadsbidraget och sköta barnet själva ytterligare några månader.
70 procent väljer vårdnadsbidrag
Intresset för vårdnadsbidraget är stort. I september månad betalades vårdnadsbidrag ut till 167 185 familjer, eller 70 procent av alla familjer med barn mellan 1 och 3 år. Av dem som får vårdnadsbidrag tar nästan 70 procent ut hela bidraget, vilket innebär att de antingen har privat barnomsorg eller att en förälder är hemma på heltid.
I drygt 25 procent av familjerna arbetar en förälder deltid, har barnet mellan 15 och 30 timmar i kommunal barnomsorg och får ett tillskott på 700 kr i form av vårdnadsbidrag. Återstående 5 procent utnyttjar kommunal omsorg upp till 15 timmar och får därmed ett tillskott på 1 350 kr i form av vårdnadsbidrag.
Fler och fler familjer har insett vårdnadsbidragets fördelar. Antalet som tar ut vårdnadsbidrag har ökat för varje månad. För de 30 procent av barnfamiljerna som inte alls valt vårdnadsbidrag har ingenting förändrats.
Vårdnadsbidraget är alltså i första hand en reform som gör det möjligt för familjerna att ordna barnomsorgen mer flexibelt och som skapar större rättvisa mellan barnfamiljerna, men det bidrar också till att hålla nere kostnaderna för kommunerna.
60 000 nya barnomsorgsplatser
Genom barnomsorgslagen är kommunerna från och med 1 januari 1995 skyldiga att erbjuda barnomsorg till alla barn över ett år när föräldrarna så önskar. Kommunförbundet räknade 1993 ut vilka kostnader barnomsorgslagen skulle medföra för landets kommuner. Förbundet kom fram till att det omedelbart skulle behövas 60 000 nya barnomsorgsplatser. Kostnaden för dessa blir cirka 3,4 miljarder kronor. Något resurstillskott har inte aviserats från staten, vilket är ett avsteg från finansieringsprincipen.
Kommunförbundet har senare reviderat siffrorna och menar att 3,4 miljarder var en underskattning. Enligt en nyligen genomförd undersökning av SKTF, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund, säger sig 45 procent av kommunerna inte kunna leva upp till lagens intentioner.
Ett avskaffande av vårdnadsbidraget innebär alltså inte bara att de föräldrar som valt att utnyttja vårdnadsbidraget och inrättat sig efter det drabbas, utan också att de föräldrar som inte kan få den daghemsplats de efterfrågar och har rätt till står utan alternativ. Detta på grund av kommunernas dåliga ekonomi.
Mot denna bakgrund yrkar kristdemokraterna avslag på propositionen om ett avskaffande av vårdnadsbidraget.
Övergångsregler
Regeringens proposition innebär vidare att de tidigare avskaffade garantidagarna återinförs. Detta kommer dock inte att gälla de föräldrar som utnyttjat vårdnadsbidraget. Antalet garantidagar minskar i förhållande till hur många månader vårdnadsbidraget utnyttjats.
Om detta genomförs drabbas många barnfamiljer dubbelt eftersom konsekvensen av de beslut de tog i juni 1994 inte gick att förutse.
Om propositionen 1994/95:61 bifalls är det rimligt att förslaget kompletteras med övergångsregler när det gäller garantidagarna som innebär att inte vissa grupper drabbas på ett oskäligt sätt. Exempelvis kan rätt till garantidagar utan ersättning ges. Detta belastar inte budgeten.
Ytterligare en konsekvens av ett upphävande av lagen om vårdnadsbidrag blir, enligt regeringen, att den utökade rätten till tjänstledighet för småbarnsföräldrar försvinner. Detta är djupt olyckligt.
Regeringens främsta argument för att avskaffa vårdnadsbidraget är kostnaden. Rimligen kan dock inte rätten till tjänstledighet under tre år efter barnets födelse belasta statskassan, varför huvudargumentet faller.
Vi kristdemokrater ser med oro på att rätten till tjänstledighet inskränks. De familjer som vill ägna mer tid till sina barn fråntas inte bara ersättningen, utan även rätten till ledighet.
Vid ett avskaffande av vårdnadsbidraget bör den utökade rätten till tjänstledighet vara kvar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:61 i dess helhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid avslag på yrkande 1 införa övergångsregler för garantidagarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid avslag på yrkande 1 bibehålla den utökade rätten till tjänstledighet för småbarnsföräldrar.
Stockholm den 17 november 1994 Inger Davidson (kds) Chatrine Pålsson (kds)
Yrkanden (6)
- 1att riksdagen avslår proposition 1994/95:61 i dess helhet
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen avslår proposition 1994/95:61 i dess helhet
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid avslag på yrkande 1 införa övergångsregler för garantidagarna
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid avslag på yrkande 1 införa övergångsregler för garantidagarna
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- delvis bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid avslag på yrkande 1 bibehålla den utökade rätten till tjänstledighet för småbarnsföräldrar.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid avslag på yrkande 1 bibehålla den utökade rätten till tjänstledighet för småbarnsföräldrar.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.