med anledning av prop. 1994/95:50 Nya kapitaltäckningsregler m.m.
Motion 1994/95:N8 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1994/95:50
- Tilldelat
- Näringsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1994-11-24
- Bordläggning
- 1994-11-25
- Hänvisning
- 1994-11-28
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
I propositionen föreslås att bestämmelser om kapitaltäckning och tillsyn av finansiella företagsgrupper förs samman i en ny lag. I sak innebär förändringarna att bestämmelser i fyra EG-direktiv införlivas i den svenska lagstiftningen.
Den föreslagna lagen har emellertid koppling till bestämmelser i andra EG-direktiv, som vi anser också borde ha införlivats i texten i och med att man gör denna rationalisering.
De bestämmelser som vi anser borde ha beaktats avser reglerna för beräkning av kapitalbas som återfinns i paragraf 6.
Reglerna överensstämmer inte helt och hållet med EG:s direktiv om kapitaltäckning (EEC/229/89) och den tolkning som EG-kommissionen gör samt den praxis som finns i ett antal EU-länder.
De regler som underlåtits att ta in i den svenska lagstiftningen är strategiska för möjligheterna att etablera kooperativa banker i Sverige.
För det första inkluderas enligt den tolkning som EG- kommissionen givit officiellt till de europeiska kooperativa bankernas organisation, Association of Cooperative Banks of the EC, förlagsinsatser (titres participatifs) i de kooperativa bankernas primära kapital. Förlagsinsatserna jämställs med aktier utan rösträtt. I flera kooperativa banker i Europa är förlagsinsatserna en viktig del av det egna kapitalet.
För det andra återfinns en bestämmelse i direktivets artikel 2.1 (7) kompletterad av artikel 4 (1) som säger att de åtaganden som medlemmarna i den kooperativa banken gjort gentemot sin bank om att svara för bankens skulder och icke inbetalade insatser kan inkluderas i det supplementära kapitalet. Detta belopp får dock uppgå till högst hälften av det primära kapitalet.
Dessa medlemsåtaganden anses alltså ha minst samma värde som sådana skuldbevis som förfaller till betalning först efter övriga borgenärer.
Genom att ha infört denna bestämmelse i direktivet erkänner EG den kooperativa särarten, som i detta fall baserar sig på medlemssolidariteten gentemot den egna banken. I flera EG-länder återfinns dessa bestämmelser i den nationella lagstiftningen.
De ovan påtalade bristerna vad avser den svenska banklagstiftningen hänger i första hand samman med att det inte finns någon svensk lagstiftning som möjliggör etablering av kooperativa banker. En sådan är i dag än mer nödvändig genom att Sverige kommer att bli medlem av EU. Vi hänvisar till att Betaltjänstutredningen hade ett förslag om andelsbank, som dock behöver justeras för att bli EG- konformt.
Vi förutsätter att regeringen skyndsamt utarbetar en lagstiftning som tillåter etablering av kooperativa banker och att vid detta tillfälle det sker en sådan översyn av hela banklagstiftningen att inte den kooperativa företagsformen diskrimineras. Därvid måste de delar av EG-direktiven som berör de kooperativa bankerna inarbetas i den svenska lagstiftningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett skyndsamt förslag till lagstiftning som tillåter etablering av kooperativa banker.
Stockholm den 24 november 1994 Inga-Britt Johansson (s) Marianne Carlström (s) Anita Johansson (s) Ann-Kristine Johansson (s) Nils T Svensson (s)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett skyndsamt förslag till lagstiftning som tillåter etablering av kooperativa banker.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett skyndsamt förslag till lagstiftning som tillåter etablering av kooperativa banker.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.