Internationellt arbete gällande HBT

Motion 2003/04:U337 av Anders Bengtsson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om Sidas regleringsbrev.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en FN-konvention om rättigheter rörande sexuell läggning och könstillhörighet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om attityden till homosexuella, bisexuella och transpersoner.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om EU och frågan om ett nytt juridiskt kön.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utbildning i HBT-kompetens för utrikesförvaltningen.

Förord

Med begreppet HBT avser vi homosexuella, bisexuella och transpersoner. Det är en grupp som vi finner i alla samhällsklasser, på alla nivåer i samhället och i hela landet.

Transpersoner är individer som av omgivningen uppfattas ha eller ge uttryck för en avvikande könsidentitet, till exempel genom att deras könsidentitetsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födseln. Det är bland annat transsexuella, transvestiter, intersexuella och dragkings/queens. Transpersonsbegreppet som politisk term förutsätter inte att individen själv identifierar sig som transperson.

Våra utgångspunkter

Utgångspunkten för vårt politiska ställningstagande i frågor rörande HBT är alla människors lika värde, att vi inte kan värdera människor utifrån den sexuella identiteten eller könsidentiteten. Vi menar att den här synen inte skall stanna vid enbart tanken på allas lika värde. Synsättet att vi alla har samma värde måste också speglas i den lagstiftning samhället är byggt på. Enligt vår mening är kärlek och sexualitet, trygghet och gemenskap inte en grund för att man skall ha en lagstiftning som negativt särbehandlar homosexuella, bisexuella och transpersoner. Istället anser vi att man aktivt måste ta ställning och verka för att alla skall ha samma behandling i lagen.

Tyvärr finns det i vårt samhälle ett förtryck av homosexuella, bisexuella och transpersoner, vilket bland annat tar sig uttryck i form av trakasserier, våld och diskriminering.

1973 uttalade riksdagen att en samlevnad mellan två personer av samma kön är en från samhällets synpunkt fullt acceptabel samlevnadsform (LU 1973:20).

Regeringens proposition (1986/87:124): den enda säkra skillnaden mellan homosexuella och heterosexuella är att homosexuella känslomässigt dras till personer av samma kön. I homosexuellas och heterosexuellas förhållanden finns motsvarande känslor av vänskap, omsorg, lojalitet, ömhet, kärlek osv.

Dessa ställningstaganden till trots existerar det fortfarande idag en diskriminerande lagstiftning som på ett tydligt sätt placerar in homosexuella, bisexuella och transpersoner i en underklass.

Vår vision är ett samhälle där vi alla oavsett vilka är har lika värde. Ett samhälle fritt från diskriminering, våld och fördomar på grund av någons sexuella läggning eller könstillhörighet.

Denna motion är ett led i vår strävan att nå den här visionen. I den här motionen har vi valt att ta upp frågor som behandlas i utrikesutskottet.

Sida

Vi anser att Sverige i samband med biståndsgivning skall ta upp en diskussion med berört land kring mänskliga rättigheter, och då även HBT-personers grundläggande rättigheter, i den anda som FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna står för. Sidas regleringsbrev bör ändras i denna riktning så att man vid biståndsgivning tar särskild hänsyn till HBT-personers rättigheter.

Den tydligheten saknas idag.

Det bör också i Sidas regleringsbrev framhållas att behovet av särskilda kapacitetshöjande insatser riktade till HBT-personers egna organisationer är stort och bör prioriteras exempelvis såväl genom det bilaterala MR-stödet som genom stödet till utvecklingssamarbeten genom enskilda organisationer. Det bör också vara prioriterat i dessa hänseenden att förmedla detta förhållningssätt till övriga avtalsparter såsom till exempel enskilda organisationer som erhåller Sidastöd. Likaså bör det i Sidas regleringsbrev framgå att i svenska HBT-organisationers stöd till uppbyggnad och kapacitetshöjning av HBT-organisationer i utvecklingsländer och i Central- och Östeuropa genom enskilda organisationer bör egeninsatsen i utvecklingssamarbeten fastställas till 10 procent i likhet med exempelvis ungdomsorganisationernas egeninsats. Det bör också tydligt i Sidas regleringsbrev framgå att det ligger ett stort ansvar på Sida att tydligt implementera HBT-perspektiven i policydokument som Sida använder för styrning av sin verksamhet. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Andra internationella HBT-frågor

Andra internationella frågor om homosexuella, bisexuella och transpersoner handlar om att Sverige i FN-sammanhang bör verka för att en konvention om rättigheter avseende sexuell läggning och könstillhörighet antas. I världen är homosexualitet förbjudet i 70 av världens länder. Vi anser att Sverige i solidaritetens namn aktivt skall arbeta för att förbättra situationen för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Att verka för attitydförändring i länder med en negativ värdegrund gentemot homo- och bisexuella och transpersoner, att Sverige i EU bör driva att fastställelse av nytt juridiskt kön skall erkännas i samtliga EU-länder och om ambassadrapporteringen och vikten av att ge anställda inom utrikesförvaltningen utbildning i HBT-kompetens.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Stockholm den 6 oktober 2003
Anders Bengtsson (s)
Hillevi Larsson (s)	Börje Vestlund (s)