Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation i utbildningsväsendet, m.m.

Motion 2003/04:Ub428 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp, fp, v, c)

av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp, fp, v, c)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om HBT-kompetens för anställda inom utbildningsväsendet.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om HBT-frågor i skollagen.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en lag om likabehandling på förskolans, grundskolans och gymnasieskolans område.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kursplanerna på grundskole- och gymnasienivå.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om HBT-frågor inom olika skolämnen.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om undervisning i HBT-frågor vid fristående skolor.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildning om HBT-frågor för studerande till vissa yrken.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om läromedel om HBT-frågor.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om undervisning i HBT-frågor för lärarstuderande.

Inledning

Riksdagens HBT-grupp

Riksdagens HBT-grupp är ett tvärpolitiskt nätverk i Sveriges riksdag som diskuterar och utarbetar förslag till riksdagsbeslut kring lagstiftning som berör homosexuella, bi­sexuella och transpersoner. Totalt deltar ett 60-tal personer i gruppen. Motionen är undertecknad av en riksdagsledamot ur varje partigrupp som deltagit i nätverkets arbete med motionen.

HBT är en paraplybeteckning för homo-, bisexuella och transpersoner. Homosexuella och bisexuella är män och kvinnor i olika åldrar med olika etnisk bakgrund, religion och politisk uppfattning. De kommer från olika samhällsklasser, från städer och från lands­bygd. Det enda som skiljer dem från heterosexuella är att de har förmågan att älska och känna sexuell attraktion till någon av samma kön.

Transpersoner är individer som av omgivningen uppfattas ha eller ge uttryck för en avvikande könsidentitet, till exempel genom att deras köns­identitetsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födseln. Det är bland annat transsexuella, transvestiter, intersexuella och dragkings/queens. Trans­personsbegreppet som politisk term förutsätter inte att individen själv identifierar sig som transperson.

Våra utgångspunkter

Alla människor har vissa grundläggande behov gemensamma. Till dessa hör behov av kärlek, sex, trygghet och gemenskap med andra människor. Kärlek är en viktig drivkraft för såväl en personlig som samhällelig utveckling. Vår utgångspunkt är att kärlek och sexualitet mellan människor av samma kön är lika mycket värd som kärlek och sexualitet mellan människor av olika kön. Alla skall kunna leva ett värdigt liv, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.

Tyvärr finns det i vårt samhälle ett förtryck av homosexuella, bisexuella och trans­personer, vilket bland annat tar sig uttryck i form av trakasserier, våld och diskriminering.

Riksdagen uttalade redan 1973 i utskottsbetänkandet LU1973:20 att en samlevnad mellan två parter av samma kön är en från samhällets synpunkt fullt acceptabel sam­levnadsform. I regeringens proposition 1986/87:124 heter det att den enda säkra skillnaden mellan homosexuella och heterosexuella är att homosexuella känslomässigt dras till personer av samma kön. I homosexuellas och heterosexuellas förhållanden finns motsvarande känslor av vänskap, omsorg, lojalitet, ömhet, kärlek osv.

Trots dessa ställningstaganden finns diskriminering även i lagstiftningen. Bristerna består till stora delar av att lagar och praxis inte är anpassade till den verklighet som råder samt att de i många fall missgynnar personer på grund av deras sexuella läggning eller könstillhörighet. I denna motion, som är ett resultat av vårt samarbete, föreslås sådana förändringar som vi anser är viktiga att genomföra för att målsättningen om ett pluralistiskt och mångkulturellt samhälle skall kunna uppnås. Denna vision innebär ett samhälle fritt från diskriminering, våld och fördomar mot personer på grund av deras sexuella läggning eller könstillhörighet.

I denna motion tar vi upp sådana frågor som behandlas i utbildnings­utskot­tet.

Utbildningsväsendet och HBT-personer

För att utbildningsväsendet skall ge samma kvalitet i bemötandet av enskilda individer oavsett dessas sexuella läggning eller könsidentitet krävs kunskap och insikt. Att en skolsköterska exempelvis skall ha kunskap om hur heterosexuell samlevnad kan gestalta sig är en självklarhet. Men många skolelever har eller eftersträvar relationer med någon av samma kön. Om en skolsköt­erska saknar den mest grundläggande kunskap om sam­könad samlevnad drabbar detta kvaliteten i bemötandet av eleverna. Motsvarande resonemang kan tillämpas på övriga delar av elevvården liksom på lärarkåren och andra anställda inom skolan.

Därför finns det mycket att göra för att utbildningsväsendets anställda har kompetens på området homo-, bi- och transfrågor, det vill säga HBT-kompe­tens. Med HBT-kompetens menar vi samma typ av insikt, kunskap och förståelse som tas för självklar när det gäller heterosexuellas vardag. HBT-kompetensen kan med fördel integreras i ett bredare perspektiv av likaberättigande och likabehandling, precis som jämställdhets­perspektivet bör integreras och inte ses som en isolerad fråga. Skolverket och Högskole­verket bör initiera ett utvecklingsarbete på detta område. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Det är också angeläget att man i den förestående reformen av skollagen uttryckligen skriver in att skolans personal aktivt ska motverka främlingsfientlighet och fördomar inklusive fördomar riktade mot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Genom att nämna detta i skollagen synliggör man det åliggande som skolan har att värna de demokratiska värderingarna också på HBT-området. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Vi anser också att det bör införas en lag om likabehandling på skol­väsendets område, från förskolan till vuxenutbildningen, som tillförsäkrar alla elever och studerande rätt till lika behandling oavsett bl.a. sexuell läggning och könsidentitet. Ombudsmännen mot diskriminering bör bevaka efterlevnaden av lagen och brott mot lagen ska kunna leda till skadeståndsskyldighet för skolan.

I arbetet med att förbereda en sådan lag om likabehandling bör man särskilt uppmärksamma de svårigheter som unga HBT-personer kan ha att våga kontakta HomO eller JämO för att påtala homofobi eller transfobi i undervisningen vid sin skola. För de flesta unga människor är det ett mycket stort steg att berätta för någon annan att man är t.ex. homosexuell. Det bör prövas vilka möjligheter berörda ombudsmän bör ges att närmare granska förhållandena vid en särskild skola då indikationer finns om att HBT-personer diskrimineras men där ingen enskild person gjort en formell anmälan. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Undervisningen i HBT-frågor

Sverige införde på ett tidigt stadium sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan och på gymnasiet. Aktuella undersökningar har dock visat att informationen och kunskapsspridningen om homosexualitet, bisexualitet, transsexualism och transvestism är bristfällig både i grundskolan, i gymnasieskolan och på de högre utbildningarna. Det händer ofta att man inte tar upp frågor som rör HBT över huvud taget. Organisationer som RFSU, RFSL och RFSL Ungdom har ofta informatörer som når ut till ett stort antal skolor i landet. Vi anser att det är orimligt att elevens möjlighet att få saklig information om HBT-frågor skall vara beroende av om det finns frivilligorganisationer i närheten av skolan eller inte.

I den nya läroplanen för grundskolan är frågor som berör sex och sam­levnad invävda i flera ämnen. Kursplanens texter är däremot mycket otydliga i vilka krav som finns på vad eleven skall uppnå i samlevnadskunskapen. Att skolan skall upplysa om homosexualitet och bisexualitet har helt strukits. Vi finner det orimligt att det kravet inte längre finns kvar. Skolan måste ha som sitt ansvar att varje elev efter genomgången skolgång, oavsett om det är en kommunal skola eller en friskola, har utvecklat sin förmåga till att reflektera över frågor som sexuell läggning och könsidentitet. HBT-frågorna måste också uttryckligen nämnas i kursplanerna på grundskole- och gymnasie­nivå. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Nationella skolmyndigheter bör få i uppdrag att inleda ett utvecklings­arbete för hur undervisningen skall förbättras. Inom skolan borde information om homo- och bi­sexualitet, samt även könsöverskridande, ingå på ett integrerat sätt i undervisningen för samtliga elever och i samtliga relevanta skolämnen. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Undervisningsmetoder och praxis varierar i högre grad i fristående skolor än i skolor i offentlig regi. Tyvärr förekommer det att fristående skolor priori­terar bort undervisning om sexualitet och samlevnad eller att HBT-frågor får en mycket fördomsfull behandling. Det måste tydliggöras att alla elever, oavsett om de deltar i undervisning vid en fristående skola eller en offentligt ägd skola, har samma rätt till en objektiv undervisning i frågor om sexualitet och samlevnad, inklusive undervisning om HBT-frågor. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Kursplaner och läromedel

Kursplanerna för vissa akademiska utbildningar bör också ses över i syfte att ge yrkes­grupper de kunskaper som är nödvändiga för att ge alla oavsett sexuell läggning eller könsidentitet ett likvärdigt bemötande. Särskilt viktiga är yrken där man fattar myndighetsbeslut som rör enskildas personliga situation eller där man möter människor som är i kris eller extra sårbara på annat sätt. Därför bör kunskapen om homo- och bi­sexualitet och transfrågor få en mer framträdande plats i utbildningen för bl.a. lärare, socionomer, läkare, präster, psykologer, poliser och jurister. Högskoleverket bör få i uppdrag att inleda ett utvecklingsarbete för hur undervisningen skall förbättras. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Delar av läromedel i undervisningen som rör homosexualitet, bisexualitet och trans­personer baserar sig på okunnighet och fördomar. Det handlar om såväl böcker på grundskole- och gymnasienivå som litteratur vid universitet och högskolor. RFSL:s ungdomsförbund RFSL Ungdom har i oktober 2003 presenterat en unik studie av läromedlen på grundskole- och gymnasienivå som ger anledning till oro. Fortfarande trycks och marknadsförs läroböcker som varnar ungdomar för homosexuella. Kränkande eller djupt fördomsfulla läromedel bör ytterst räknas som en form av trakasserier och behandlas som ett diskriminerings- och arbetsmiljöproblem. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

För att vi skall nå fram till ett samhälle där människor inte skall bli diskri­mi­nerade på grund av sexuell läggning eller könstillhörighet är det av yttersta vikt att de som leder undervisningen i skolan har goda kunskaper i frågor rörande homo- och bisexualitet samt könsöverskridande. Idag är inte ens de som skall undervisa i frågor rörande sex och samlevnad tvungna att ha läst det själva. Högskoleverket bör göra en översyn av kursplanerna för lärarstuderande i syfte att stärka kunskapen i sex- och samlevnads­frågor.

Alla lärare, oavsett ämne, har dessutom ett ansvar att bemöta sina elever jämlikt och respektfullt oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Inom ramen för arbetet med värdegrundsfrågorna har lärarhögskolorna ett ansvar att ge lärarstuderande redskap att reflektera över sitt förhållningssätt inom dessa frågor. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Stockholm den 6 oktober 2003

Yvonne Ruwaida (mp)

Martin Andreasson (fp)

Tasso Stafilidis (v)

Claes Västerteg (c)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 2003-10-07 Hänvisning: 2003-10-15 Bordläggning: 2003-10-15
Yrkanden (9)