Forskning inom högskoleområdet FalunBorlänge, Gävle-Sandviken och SLU i Garpenberg

Motion 1989/90:Ub682 av Lars De Geer (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub682

av Lars De Geer (fp)

Forskning inom högskoleområdet FalunBorlänge,
Gävle-Sandviken och SLU i Garpenberg

De etablerade universitetsorterna i Sverige har förut alltid hävdat, att forskning
med alla därtill hörande aktiviteter bör förbli koncentrerad till universiteten,
medan undervisning av alla slag kunde decentraliseras till orterna med
högskolor. Denna inställning måste idag betraktas som otidsenlig! I län som
Kopparbergs och Gävleborgs är det idag ett av ingen omstritt faktum, att den
genomsnittliga utbildningsnivån bland befolkningen ligger väsentligt under
motsvarande nivå för hela Sverige. Lika oomstritt är det faktum, att människor
som fått sin utbildning i en viss trakt ofta väljer att stanna kvar där. Skall
utbildningsnivån i Kopparbergs och Gävleborgs län kunna varaktigt höjas,
är det alltså av väsentlig betydelse att bästa möjliga utbildning står till buds
inom nära håll för de bägge länens innevånare.

En av anledningarna till de gamla universitetens motstånd mot att flytta
ut forskning och professurer till landets högskolor är att man befarar att de
resurser som satsas riskerar att bli decentraliserade och splittrade, i synnerhet
som antalet högskolor redan är stort och kanske blir större. För att undvika
denna kritik vöre det sannolikt önskvärt, att vissa högskolor kunde slå
sig ihop regionvis om vissa knappa resurser. En sådan kombination skulle med
överkomliga geografiska avstånd - kunna ordnas genom samarbete
mellan högskolorna i Falun-Borlänge och i Gävle-Sandviken samt med Sveriges
lantbruksuniversitets filial i Garpenberg (vid vilken senare avsevärd
forskning redan äger rum).

Några områden som är särskilt aktuella för högskolekombinationen Falun-Borlänge-Gävle-Sandviken-Garpenberg
är följande:

1. Skogshistora

I skriften Svensk skogsforskning mot år 2000 föreslås att en professur i
skogshistoria placeras i Garpenberg, bl.a. med hänsyn till ortens korta avstånd
till Domänverkets huvudkontor i Falun och dess revirförvaltning i Hedemora,
till Stora AB i Falun och till Korsnäs och Mellanskog i Gävle samt
till Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg och till ÖSA i Alfta och Skogs-Jan
i Österfärnebo. Garpenbergs ålder som skoglig utbildningsplats innebär
också att mycket material för skogshistorisk forskning redan finns på platsen,
vartill bör läggas närheten till sådana institutioner som Silvanum, Siljansfors,
Skålsjögården, Korså, Gysinge, Husbyringen och Storas museum i
Falun.

2. Turism

I Sverige saknas helt forskning i turism, oaktat att utländska resenärer använder
cirka 14 miljarder om året på att vistas i Sverige. Då vi svenskar samtidigt
använder dubbelt så mycket pengar utomlands, framstår det som ytterst
önskvärt att utveckla den exportindustri som utländskt resande i Sverige
faktiskt utgör. F.n. finns turism blott på några få högskolors program,
och en till civilekonom ledande utbildning förlagd till universitetet i Göteborg.
Men inget universitet och ingen högskola forskar i turismen, trots att
den ger mer än dubbelt så mycket valutainkomster till landet som jordbruk
och järnmalm tagna tillsammans! Då Kopparbergs län har såväl sommarsom
vinterturism, lämpar sig länet väl som verklighetsanknuten bakgrund till
en forskningsinsats vid högskolan i Falun-Borlänge i turism. Anslaget härför
kunde lämpligen tagas genom en reduktion av forskningen vid Sveriges lantbruksuniversitet,
som framstår som överdimensionerat med hänsyn till det
svenska lantbrukets nödvändiga krympning.

3. Professur i materialteknik

Det görs idag stora satsningar inom materialteknikområdet runt om i världen.
Anledningen är helt enkelt den att man börjat förstå, att materialtekniken
utgör en nödvändig bas för utvecklingen av en mängd olika teknologier.
Nämnas kan t.ex. elektroniken, datatekniken, flyg- och rymdteknologi, biotekniken,
osv. Också de traditionella basnäringarna som järn- och stålteknik
undergår stadiga förbättringar.

I Sverige har nu tolv myndigheter lagt fast ett svenskt materialtekniskt
program.

Vid högskolan i Falun-Borlänge finns en arbetsenhet benämnd Materialcentrum-HTM.
Det är t.ex. centrets uppgift att ta hand om de Uppsalateknologer
inom materialfysiklinjen, som kommer till Borlänge för att avsluta
sina studier. För att klara detta åtagande på ett förtjänstfullt sätt måste centret
bygga upp en kvalificerad forskningsmiljö.

F.n. finns en professur i materialvetenskap vid Uppsala universitet, betald
av en bank. Denna professur är dock till 80% förlagd till Borlänge. Detta är
ett utmärkt initiativ.

Då de första Uppsalateknologerna anländer till Borlänge höstterminen
1991 vore det utomordenligt värdefullt, om ytterligare en materialtekniskt
inrättad professur kunde inrättas i Borlänge. För att meningsfull forskning
skall kunna upprätthållas, är det synnerligen önskvärt med en mångsidig lärarfakultet,
inom vilken fruktbärande korsning av idéer - egna och elevernas
- kan äga rum.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att resurser skapas för forskning och för ut

Mot. 1989/90
Ub682

15

bildning av forskare inom högskoleområdet Falun-Borlänge-Gävle- Mot. 1989/90
Sandviken-Garpenberg. Ub682

Stockholm den 24 januari 1990

Lars De Geer (fp)

16