Förbud mot användning av metallic-lacker

Motion 1988/89:Jo840 av Lisbet Calner och Marianne Carlström (båda s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Jo840

av Lisbet Calner och Marianne Carlström (båda s)
Förbud mot användning av metallic-lacker

Mot.
1988/89
Jo840846

Ett av målen för miljöpolitiken är att utsläppen av luftföroreningar inom och
utom landet ska minskas till så låga nivåer att människor och miljö inte
skadas.

Riksdagens beslut våren 1988 om ett handlingsprogram mot luftföroreningar
och försurning och däri redovisade åtgärder är bra.

Men vi tycker att det är något som fattas och det är ett förbud att använda
metallic-lacker. Vi vet t.ex. att vid all användning av metallic-lacker släpps
dubbelt så mycket organiska lösningsmedel ut som vid annan lackering. Vi
vet också att lösningsmedel förorsakar sjukdomar med mycket stora besvär
och ibland med döden som utgång. Många gånger kan kampen för en bra
arbetsmiljö gå hand i hand med kampen för en bra yttre miljö. Föroreningar
som släpps ut i omgivningen börjar ofta på arbetsplatsen som ett arbetsmiljöproblem.
I andra fall kan just arbetsmiljöförbättringar, som t.ex. effektiva
utsug av lösningsmedel, orsaka problem för den yttre miljön. Därför är det
viktigt att driva frågorna parallellt.

Det kan inte vara riktigt att en del människor riskerar att bli sjuka för att
andra ska kunna tycka att de har en snygg bil. Dessutom är smaken delad
därvidlag.

Oss veterligt har ingen kunnat bevisa att kvaliteten på något vis skulle vara
bättre än vid annan lackering. Vad mera är, lär det vara betydligt svårare om
inte rent av omöjligt - att reparera lackskador med exakt samma nyans
och det måste ju då förta en del av skönheten. Vad finns det egentligen för
skäl att bibehålla metallic-lack med tanke på dess uppenbara skador på miljö
och människor? Vi ser inga.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om metallic-lacker.

Stockholm den 24 januari 1989

Lisbet Calner (s) Marianne Carlström (s)

1

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. NrJo840-846