Euro i Sverige

Motion 2008/09:Fi214 av Jörgen Johansson och Johan Linander (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i folkomröstning pröva Sveriges anslutning till eurosamarbetet.

Motivering

För tio år sedan, i maj 1998, beslutades till vilka växelkurser de blivande euroländerna skulle knyta sina valutor den 1 januari 1999. Det var en omfattande makroekonomisk process för alla de 15 EU-länderna. Följden av detta blev att de långa räntorna sjönk dramatiskt och konvergerade. Sverige medverkade i förberedelsearbetet med goda effekter. Sverige valde dock, efter folkomröstning, att inte gå med i valutasamarbetet. Vi kan idag konstatera att Sverige har lyckats väl sedan 1999 trots att man inte gick med i samarbetet.

Sedan några år pågår en diskussion om en konsoliderad bolagsskattebas inom EU. Även i detta arbete har Sverige varit aktivt men klart betonat ett avståndstagande till modellen. Tanken var att slutresultatet av utredningen skulle föreläggas EU under hösten 2008 men så blir inte fallet. Vi kan dessutom konstatera i dagsläget att mycket talar för att full enighet inte kommer att uppnås i frågan varvid den faller. Det står då fritt för intresserade medlemsländer att ingå bilaterala avtal och sinsemellan bilda en konsoliderad bolagsskattebas. Länder som uttalat ett sådant intresse är Tyskland, Frankrike och Italien. Då dessa länder framstår som något av en ekonomisk motor inom unionen kommer en sådan åtgärd tveklöst att påverka Sveriges näringsliv. Det som då sker är en indelning i tre klasser inom unionen där guldligan består av dem som är medlemmar, har infört euron och dessutom konsoliderat bolagsskatten. Silverligan består av dem som är medlemmar och har infört euron, och övriga tillhör bronsligan. Hur det förhållandet påverkar Sverige och dess näringsliv bör analyseras djupare samtidigt som behovet av ett närmande till euron aktualiseras.

Många ekonomer hävdar att Europa sannolikt skulle ha påverkats hårt och negativt av den ekonomiska krisen i USA om inte euron hade införts. Så fungerade den internationella ekonomin före eurons införande, men den nya valutans roll som en ledande internationell valuta har stärkt dess position, vilket gör euron till ett tydligt alternativ till dollarn som världsvaluta. Flera studier visar dessutom att handeln mellan euroländerna har ökat med 15–28 procent.

Euroområdet växer successivt. Polens regering vill införa euron 2011, Slovakiens redan 2009. Danmark kommer sannolikt snart att folkomrösta om sina EU-förbehåll. Mycket talar för att euron som världsvaluta har framtiden för sig och att drivkraften i valutasamarbetet också kommer att vara en garant för tillväxt i de anslutna medlemsländerna.

Förändringarna inom den ekonomiska sektorn på internationell nivå går snabbt i dagens globala värld. Det som var sanning för något eller några år sedan kan vara det omvända idag. Det är därför viktigt att ha stor beredskap för att vidta förändringar när så krävs för att gagna vårt lands utveckling och därmed tillväxt. Sveriges förhållande till euron har alltså en vidare innebörd än att förenkla för semesterresenärer, det är en fråga om näringslivets tillväxt såväl i landet som internationellt. Mot den bakgrunden är det rimligt att på nytt pröva svenskarnas inställning till en anslutning till eurosamarbetet inom EU. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 24 september 2008
Jörgen Johansson (c)	Johan Linander (c)