Elevhälsovård

Motion 2003/04:Ub482 av Kerstin Andersson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om professionell elevhälsovård.

Motivering

Hälsotillståndet bland barn och ungdomar har blivit allt sämre under den senaste tioårsperioden. Alltfler barn och ungdomar har problem i form av ätstörningar, ångeststörningar, psykosomatiska symtom och depressioner. Allvarligt är att alltfler yngre barn söker hjälp för depressioner. Antal besök inom barnpsykiatrin har ökat med ca 100 procent, och kostnaderna för vård av barn och ungdomar inom socialtjänsten har ökat med en fjärdedel mellan 1995 och 2000.

Målet måste vara att färre barn och ungdomar ska hamna inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ska vara till för dem som behöver specifik specialisthjälp.

De oftast långa väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin innebär att barn och ungdomars psykiska tillstånd riskerar att förvärras. För att minska köerna till barn- och ungdomspsykiatrin och för att minimera mänskligt lidande måste insatser göras på ett tidigt stadium. Det förebyggande och stödjande arbetet för att i tid upptäcka när barn eller ungdomar far illa måste därför ges högsta prioritet.

Skolhälsan, numera kallad elevhälsan, har här en central roll i vårt samhälle. Skolan ska vara en plats som främjar barns utveckling i sin helhet. Skolan är också den plats som våra barn och ungdomar vistas i under en stor del av sin tid. Skolan måste därför ta ett större samlat ansvar för detta än vad som görs idag.

Elevhälsan måste ske utifrån elevernas behov. De undersökningar och utvärderingar som gjorts visar att olikheter mellan skolornas elevhälsoorganisation i Sverige är stora vad gäller tillgång till skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog och skolkurator.

Ett av skälen till detta är säkert skollagen som inte tydligt nog anger de olika yrkesgrupperna utan enbart beskriver kompetenser. Framtidens skollag måste därför tydligt ange att en professionell elevhälsa ska bestå av skolläkare, skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog.

Elevhälsans olika yrkeskategorier är alla lika viktiga. Ingen yrkesgrupp kan ersätta den andra. Det är endast när dessa yrkesgrupper arbetar tillsammans i ett team som elevens behov av medicinsk, psykologisk och psykosocial expertis kan tillgodoses. Speciellt viktigt är det att under tonårsåldrarna ha tillgång till en professionell elevhälsa.

Det finns goda exempel på att kommunens elevhälsoteam, med alla yrkesgrupper representerade, på ett fantastiskt sätt kan förebygga och stödja unga kvinnor i gymnasieåldern i samverkan med landstingets ungdomsmottagning och ideella organisationer, bl.a. Tjejjouren.

Samtalsgrupper/nätverk har bildats för att stärka de unga kvinnornas könsroll genom samtal på olika teman som kulturkrockar/främlingsfientlighet, stresshantering/hälsa, sex/samlevnad och alkohol/droger och deras skaderisker. Att få spegla sig i en annan ung kvinnas tankar och funderingar för att inse att man inte är ensam i en många gånger kaotisk tonårstid kan vara det som gör att livet blir lite lättare att leva och att studiemotivationen ökar samtidigt som detta stöd kan leda till att en depression motverkas och därmed också minimera kön till BUP.

Därför anser vi att en professionell elevhälsa, där de olika yrkesgrupperna och inte enbart kompetenserna beskrivs, måste tydliggöras i framtidens skollag. Det är en viktig markering för att göra verklighet av Sverige som ett barnvänligt land som lever upp till FN:s barnkonvention. Sveriges åtagande utifrån barnkonventionen måste i detta fall gå före det kommunala självstyret.

Stockholm den 1 oktober 2003
Kerstin Andersson (s)
Helene Petersson (s)	Monica Green (s)
Marina Pettersson (s)	Carina Adolfsson Elgestam (s)