Åtgärder för att hindra utländska företag att engagera sig i svensk gruvnäring, m. m.

Motion 1985/86:n221 Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:N221

Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk)

Åtgärder för att hindra utländska företag att engagera sig i
svensk gruvnäring, m. m.

LKAB och BP avtalade sommaren 1982 om prospekterings- och gruvbrytningssamarbete
inom ett område i Mellansverige, i synnerhet området mellan
Falun och Örebro. Området bedöms vara geologiskt intressant. LKAB
har i dag samtliga inmutningar som ger förhandsrätt till eventuella fynd. Enligt
avtalet skall LKAB överlåta hälften av samtliga dessa inmutningar till
BP. LKAB:s avtalspartner är det brittiska multinationella oljebolaget BP
som i dag har energi- och naturresursföretag med verksamhet på sex kontinenter.

De metaller det framför allt handlar om är volfram och molybden - metaller
som enligt bedömningar kommer att få stor strategisk betydelse. Bristsituationer
med de aktuella metallerna kan uppstå. I mineralpolitiska utredningen
har t. o. m. antytts att Sverige bör upprätta fredskrislager av volfram
och molybden, båda av utredningen klassade som mycket kritiska ur försörjningssynpunkt.

Skulle ett multinationellt bolag ges möjlighet att utöva kontrollen över de
berörda metallerna försvåras givetvis möjligheten att upprätta fredskrislager.
Samarbete mellan LKAB och BP bedrivs också i Norrbotten.

BP:s inmarsch i svensk gruvnäring är unik. 1910 instiftades en lag som
satte stopp för utländskt ägande av svenska malmer. I sammanhanget kan
nämnas att anledningen till att LKAB bildades var just att förhindra utländska
företags exploatering av de lappländska järnmalmsfyndighetema.

De motiv som framförts för samarbetet LKAB/BP är ekonomiska. Från
LKAB:s sida har framförts att man inte själv klarar kostnaden av den nödvändiga
prospekteringen.

Det är av stor nationell betydelse att sätta stopp för vidare samarbete mellan
svenska och utländska gruvföretag. Risken är annars uppenbar att vårt
land tappar kontrollen över naturtillgångar och att landets nationella oberoende
försvagas.

Dessutom bör påminnas att när näringsutskott och riksdag tidigare år avslagit
vpk-kraven i denna motion har det hänvisats till att statens kontrollmöjligheter
enligt gällande lagstiftning är goda. Samtidigt har vid bedömningen
av LKABrs och BP:s ansökan enligt industriministern också reciprocitetsskäl
beaktats, dvs. hänsyn tagits till konsekvenserna för svensk råvaruindustris
engagemang utrikes om BP inte får möjlighet att etablera sig i Sverige.
Sveriges internationella beroende visas redan i detta och kan knappast
bli bättre i en krissituation.

Det finns anledning att i sammanhanget erinra om att just de stora oljebolagen
sedan ett antal år försöker att systematiskt lägga under sig mineraltillgångar
av strategisk betydelse i olika delar av världen.

Mot.

N221

Stockholm i januari 1986

Lars-Ove Hagberg (vpk)

Paul Lestander (vpk)

Oswald Söderqvist (vpk)

Hans Petersson (vpk)
i Hallstahammar

Bertil Måbrink (vpk)
Karl-Erik Persson (vpk)
Björn Samuelson (vpk)

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag i syfte att förhindra
och omöjliggöra för utländska intressen att engagera sig i gruvnäring
alltifrån prospektering till utvinning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att samarbete mellan brittiska BP och LKAB bör
upphöra och att LKAB ges tillräckliga resurser för att i egen regi bedriva
önskvärd mineralprospektering i Syd- och Mellansverige.

1985/86

9