Arvsrätten för utomäktenskapliga barn

Motion 1981/82:1710 Jan Bergqvist

Jan Bergqvist
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1981/82
1710-1718

Motion

1981/82:1710

Jan Bergqvist

Arvsrätten för utomäktenskapliga barn

Fr. o. m. 1970 har barn utom äktenskap helt likställts med barn i äktenskap
i arvsrättsligt hänseende. Utomäktenskapliga barn ärver fadern och dennes
släktingar på samma sätt som barn i äktenskap. Likaså har fadern och hans
släktingar arvsrätt efter barnet.

Före 1970 hade utomäktenskapligt barn endast i två fall arvsrätt efter
fadern. Barnet skulle antingen vara trolovningsbarn eller också skulle fadern
ha genom en särskild arvsrättsförklaring förklarat att barnet skulle ärva
honom. Någon arvsrätt mellan barnet och faderns släktingar förelåg inte.

Den nya arvsrätten för barn utom äktenskap gäller både barn födda före
den 1 januari och därefter. Är de födda före 1970 omfattas trolovningsbarn
och barn med arvsrättsförklaring utan vidare av de nya reglerna. I fråga om
rätten för andra utomäktenskapliga barn och deras avkomlingar att ta arv
efter fadern eller hans släktingar gäller vissa särskilda villkor. Barnet ärver
således, om annan dödsbodelägare, boutredningsman eller den som sitter i
boet senast vid bouppteckningen fått kännedom om barnet eller om
anteckning om barnet före arvsfallet gjorts i personakt för arvlåtaren eller
annan från vilken arvingen härleder sin arvsrätt.

Under de senaste åren finns flera exempel på hur personer som är födda
utanför äktenskap haft svårt att hävda sin arvsrätt. Många barn finns inte
antecknade i faderns personakt. Det är först från 1968 som alla nyfödda barn
utan undantag antecknas. Det finns en möjlighet till retroaktiv anteckning
men alla känner inte till den och har inte utnyttjat den. Det förekommer
emellanåt att faderns närmaste släktingar aldrig fått kännedom om det
utomäktenskapliga barnet. I vissa fall kan anförvanterna t. o. m. tigit med
vad de vetat om barnet.

Ansvaret för att rätt personer är antecknade i bouppteckningen ankommer
i första hand på bouppgivare och de två gode män som förrättar
bouppteckningen. I den mån boutredningsman är förordnad är han också
ansvarig. Tingsrätten kontrollerar sedan att de angivna dödsbodelägarna
kallats till bouppteckningen. Kontroll sker också med stöd av eventuellt
testamente och mot tidigare avliden makes bouppteckning och eventuellt
andra handlingar att dödsboägarkretsen är fullständig. Däremot krävs ingen
släktredogörelse från pastorsämbetet. Vid t. ex. Stockholms tingsrätt har
under senare år släktredogörelse infordrats vid ett enda tillfälle. Inte vid
något känt tillfälle har personakterna infordrats av Stockholms tingsrätt.

När den fulla arvsrätten för utomäktenskapliga barn infördes 1970
informerades om detta i olika sammanhang. Justitiedepartementet gav ut
1 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 1710-1718

Mot. 1981/82:1710

2

information, banker gav upplysningar i sina broschyrserier, anvisningar
utfärdades av riksskatteverket till pastorsämbetena hur retroaktiv anteckning
skulle ske m. m. Att informationen inte nådde alla berörda personer är
helt klart. Trots detta har det inte gjorts några nämndvärda informationsansträngningar
därefter.

Det finns flera möjligheter att bättre skydda arvsrätten för personer som är
födda utanför äktenskap. Förslag har t. ex. förts fram på bättre information,
systematiska insatser för retroaktiva anteckningar i personakter, skyldighet
för tingsrätt att infordra uppgifter i personakter eller skyldighet för
pastorsämbetena att till tingsrätt anmäla vissa anteckningar i personakter.

Med stöd av vad som ovan anförts yrkar jag

att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder som kan
skydda arvsrätten för barn som är födda utanför äktenskap.

Stockholm den 26 januari 1982

JAN BERGQVIST (s)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.