Arbetstagares rätt till fackligt skydd

Motion 2011/12:A380 av Sven-Olof Sällström och Thoralf Alfsson (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla arbetstagare ska erbjudas fackligt skydd.

Motivering

Sverigedemokraterna oroas av att politiskt aktiva och partimedlemmar till andra partier än de som traditionellt räknas till arbetarrörelsen i vissa fall nekats medlemskap, utesluts ur eller förhindras att ta förtroendeposter i fackföreningar. I Sverige, där mycket av arbetstagarnas trygghet och ställning gentemot arbetsgivare regleras i de avtal som sluts mellan arbetsgivarorganisationer respektive arbetstagarorganisationer, framför allt kollektivavtalen, är det inte minst ur rättssäkerhetssynpunkt viktigt att samtliga arbetstagare kan erbjudas det skydd och den trygghet som medlemskap i fackförening kan erbjuda.

Föreningsfriheten är inskriven i Sveriges grundlag. I 2 kap. regeringsformen om grundläggande fri- och rättigheter står det om föreningsfrihet: ”frihet att sammansluta sig med andra för allmänna och enskilda syften”. I föreningsfriheten ligger också att varje förening eller sammanslutning, oavsett om den är politisk, religiös, kulturell eller företräder särintressen, själva har rätt att forma sina stadgar, föreningens inriktning och föreningens mål. Det måste också stå varje förening fritt att själva reglera vilka som accepteras som medlemmar, och att själva välja sina företrädare i enlighet med de egna stadgarna.

När det gäller frågan att nekas medlemskap i en specifik fackförening, är det motionärernas uppfattning att detta är förenligt med föreningsfriheten. Det står var och en fritt att söka medlemskap i annan fackförening, alternativt att tillsammans med andra starta en fackförening.

I de fall arbetsgivarorganisationer inom ett specifikt avtalsområde enbart väljer att teckna kollektivavtal och andra avtal exklusivt med ett eller flera fackförbund, som sammantaget inte kan erbjuda samtliga arbetstagare inom avtalsområdet ett fackligt skydd, är det däremot Sverigedemokraternas uppfattning att detta måste regleras i lag. I ett rättssamhälle är det av vikt att samtliga erbjuds samma rättsliga skydd, även på arbetsrättsområdet. Vi vill därför att regeringen ser över möjligheterna till en tvingande lagstiftning, där inga exklusiva avtal mellan arbetsmarknadens parter får tecknas med mindre än att samtliga arbetstagare inom avtalsområdet kan erbjudas fackligt medlemskap och skydd.

Det som anförs i motionen bör ges regeringen tillkänna.

Stockholm den 3 oktober 2011
Sven-Olof Sällström (SD)	Thoralf Alfsson (SD)