Krafttag mot bluffakturor

Motion 2020/21:699 av Tobias Andersson m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en myndighetsadministrerad varningslista gällande bluffakturor och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge företag utökat stöd att bestrida felaktiga fakturor och begära rättelse från Kronofogden och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverigedemokraterna är ett företagarvänligt parti som eftersträvar minskad byråkrati gällande sådant som ligger utanför företagarnas profession. Ett av många olika problem som företagare kan råka ut för är fakturabedrägeri, och många gånger är området svårnavigerat även då det är helt uppenbart att det rör sig om en så kallad bluffaktura. Begreppen bluffaktura och fakturabedrägeri rör krav på betalning för en vara eller tjänst som aldrig beställts eller blivit levererad. Det finns icke seriösa aktörer som systematiskt ägnar sig åt detta och lever på att företagare räds betalningsanmärkningar och inkassokrav. Detta är ett utbrett problem och det är anmärkningsvärt att regeringen ännu inte agerat på området, trots att utredningen Fakturabedrägerier (SOU 2015:77) slutrapporterade redan år 2015.

Denna kriminalitet drabbar inte enbart större företag utan även kommuner och statliga myndigheter samt riktade målgrupper, exempelvis småföretagare. Särskilt mikro- och småföretag har begränsade resurser att värja sig för dessa fakturor som kan innefatta allt från försök till bedrägeri till utpressning och rena hot. Vidare kan bluffakturor skickas ut vid särskilt utstuderade tidpunkter likt högtider, ledigheter, löneutbetalningar och bokslut, då belastningarna på företagen är större än normalt och den ordinarie personalen kan vara ersatt av vikarier.

Mörkertalet är stort för mängden bluffakturor som skickas ut och som borde anmälas. Därmed framkommer inte rättvisande faktaunderlag i exempelvis en rättegång. De rättsliga påföljderna för förövarna blir därmed inte lika kännbara.

Det finns idag privata initiativ för att jobba mot icke seriösa företag som skickar ut så kallade bluffakturor. Svensk Handel har något som de kallar för Varningslistan dit man som företagare eller privatpersoner kan dela erfarenheter när man avgör att allt inte står rätt till. Polisen har även i samverkan med Bolagsverket med flera tagit fram en guide för hur tillvägagångssättet bör vara för att bestrida bluffakturor. Detta är positivt men det finns även ett behov av att Sveriges företagare i ett tidigare skede får tillgång till varningssignaler ifrån exempelvis de statliga myndigheterna.

Myndighetsadministrerad varningslista

Med anledning av problemen kring bluffakturor föreslås en myndighetsadministrerad tjänst genom förslagsvis en särskild hemsida. Där skulle företagare eller privatpersoner kunna anmäla in fakturor som misstänks vara felaktiga. Där kan ett formulär tillhandahållas där företagsnamn, organisationsnummer, plus-/bankgiro, bild på fakturan samt vad som anses felaktigt fyllas i. Om flera personer eller företag anmäler samma företag bör det rimligen snabbt kunna flaggas upp att det rör sig om misstänkt fakturabedrägeri varpå frågeställaren omgående får möjlighet att bestrida fakturan.

Utökat stöd att bestrida felaktiga fakturor och begära rättelse

Ett företag som är uppflaggat för fakturabedrägeri bör inte kunna använda sig av Kronofogden för att driva in en fodring. På så sätt kan företagare som drabbats känna sig trygga i att det inte kan leda till betalningsanmärkningar om ett uppflaggat företag driver process. Företag bör även erbjudas ökat stöd och kunskap i fråga om att bestrida felaktiga fakturor och hur man begär rättelse ifrån Kronofogden.

Tobias Andersson (SD)
Mattias Bäckström Johansson (SD)	Eric Palmqvist (SD)
Josef Fransson (SD)