Satsningar på infektionsforskning

Motion 2018/19:1880 av Betty Malmberg (M)

av Betty Malmberg (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av infektions­forskning i EU:s forskningsprogram Horisont Europa och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Infektionssjukdomar är en av de främsta orsakerna till ohälsa och hög dödlighet i världen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är infektioner den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt- och kärlsjukdomar. Det förväntas också att infektioner kommer att öka till följd av klimatförändringar, större spridningshastighet av nya smittor och av antibiotikaresistenta bakteriestammar. Det är därför viktigt att prioritera forskning på dessa områden såväl nationellt som internationellt.

Som exempel kan nämnas att Försäkringskassan under februari månad 2016 betalade ut cirka 6,5 miljarder kronor i ersättning till föräldrar som var hemma för att vårda sjukt barn. En inte helt ovanlig effekt av virusens framfart under vabruari. Självklart får detta stora konsekvenser för samhället. Såväl för den enskilde sjuke som samhälls­ekonomiskt i form av virusets förmåga till snabb spridning, produktionsbortfall etc. Men med det stora fokus i samhället som ligger på antibiotika och antibiotikaresistens, är det ibland lätt att glömma bort att även virus är ett stort gissel för både människor och djur. Virus kan nämligen förorsaka alltifrån vanlig förkylning till allvarliga och dödliga infektioner, och även andra sjukdomar såsom cancer.

Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten (Influensavaccination som särskilt vaccinationsprogram, 2016) uppgår så kallad influensaorsakad överdödlighet till 38500 fall per år i Europa. Det kan jämföras med att cirka 25000 personer dör varje år till följd av antibiotikaresistens. Dessa siffror är förstås lika fruktansvärda oavsett om överdödligheten kan härledas till virus eller antibiotikaresistens. Men faktum är att virusforskningen i dag har hamnat i skuggan av forskningen om antibiotika. Med tanke på ovannämnda och framtida riskscenarier är det viktigt att forskning om virus och antivirala läkemedel också får sin plats. I synnerhet som vi saknar antivirala medel mot cirka 95procent av alla de virus som gör oss sjuka.

Vetenskapsrådet ansvarar i dag för ett program som heter Infektioner och antibio­tikaresistens. Avsikten med alliansregeringens särskilda satsning på området var att möta det stora behov som finns på forskning om infektioner och antibiotikaresistens. Uppgifter på senare år gör dock gällande att det är en ytterst låg andel forskningsmedel av dessa som går till virologi och antivirala läkemedel. Detta borde uppmärksammas mer med tanke på den stora överdödlighet som virus kan förorsaka.

Med hänvisning till de negativa konsekvenser som infektionssjukdomar har och väntas få, för mänskligheten och för samhällsekonomin är det viktigt att både internationellt och nationellt satsa särskilda, och ökade, resurser på infektions­sjukdomar. Detta bör därför särskilt uppmärksammas i EU:s kommande forsknings­program Horisont Europa och nästkommande forskningsproposition. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.

Betty Malmberg (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-29 Granskad: 2018-11-29 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (1)