med anledning av prop. 1997/98:160 Kontoföring av finansiella instrument och kostnadsinformation till fondandelsägare
Motion 1998/99:Fi2 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1997/98:160
- Tilldelat
- Finansutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1998-10-12
- Bordläggning
- 1998-10-13
- Hänvisning
- 1998-10-15
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Hushållens sparande i värdepappersfonder har vuxit under senare år och fått en betydande omfattning. Under de senaste tre åren har de direktägda innehaven av fondandelar ökat från 125 miljarder kronor till ca 270 miljarder kronor. Därtill kommer ett indirekt ägande, t.ex. genom försäkringssparande. Fondandelar torde utgöra ca en tredjedel av hushållens finansiella nettoförmögenhet.
Även om den senaste tidens börsoro kommer att påverka både värdet av hushållens fondinnehav och benägenhet att spara i fonder, torde det vara rimligt att räkna med att fondsparande kommer att representera en avsevärd del av hushållens finansiella sparande framöver.
En ökad och förbättrad information om de kostnader som är förknippade med hanteringen av fonder är därför viktig, särskilt när fondsparande vidgas till personer som har begränsad erfarenhet av bl.a. aktiemarknaden.
Den första utgångspunkten i en marknadsekonomi när det gäller information till de berörda bör inte vara att lösa detta genom regleringar. Det viktigaste är att det finns en fungerande konkurrens och möjligheter för nya aktörer, inhemska eller utländska, att komma in på marknaden. Detta skapar en press på producenterna att anpassa sig till de krav på information som kunderna ställer. Det är därför ingen självklarhet att det behövs så långtgående åtgärder som regeringen föreslår i proposition 1997/98:160.
Mot bakgrund av att detta område präglas av fåtalskonkurrens och att många nytillträdande sparare har liten eller ingen erfarenhet av fondsparande kan det finnas ett motiv för offentligreglering av informationen inom området.
En brist i sammanhanget är att de krav som kommer att ställas på fondbolagen enbart kan avse de svenska bolagen medan de bolag som är registrerade i något annat land inom EES-området kommer att följa enklare regler, i allmänhet de krav som ställs i enlighet med det s.k. UCITS- direktivet (EG:s direktiv 85/611 EEG ). Det kan därför komma att framstå som om utlandsbaserade fonder tar ut lägre kostnader än de svenska utan att så är fallet. Finansiella tjänster är just det slag av expansiv verksamhet med hög lönebetalningsförmåga som det är ett vitt spritt politiskt intresse av att Sverige ska kunna ha i framtiden. Det skapar ingen bra miljö om sådan verksamhet i Sverige belastas med pålagor som inte kan bevisas ha andra påtagligt positiva effekter. Regeringen lyckas inte visa att detta är fallet med det aktuella propositionsförslaget.
I debatten om propositionen, och den promemoria som denna är baserad på, har det påpekats att det är tveksamt om en redovisning av det slag regeringen föreslår ger fondspararen den information som han/hon verkligen har nytta av. Finansinspektionen har t.ex. i sitt remissvar över promemorian anfört att informationsskyldigheten bör begränsas till att avse kostnader för förvaltning, förvaring och tillsyn. Övriga kostnader, som t.ex. courtage, är mera direkt hänförliga till finansiella transaktioner, som är förknippade med den ekonomiska förvaltningen av fondtillgångarna och det är svårt att dra slutsatser av information om dessa kostnader utan att de sätts i relation till utvecklingen av portföljförvaltningen. Andra påpekar att det är nödvändigt att de samlade kostnaderna ställs mot fondens utveckling och risktagande för att ge en rättvisande bild för fondandelsägaren.
Förvaltningsavgiften kan sägas vara den enda avläsbara framåtblickande kostnadsposten och är därmed viktig för ställningstagande om vilken eller vilka fonder som fondspararen vill utnyttja. Övriga kostnader kan komma att variera kraftigt från år till år beroende på vilken aktivitet som fonden anser vara positiv för fondförmögenheten vid givet risktagande.
Regeringen pekar själv på möjligheten att courtaget bakas in i kurserna och därmed inte kommer in i redovisningen till fondandelsägaren. Regeringens enda argument i sammanhanget är att Finansinspektionen bör uppmärksamma om så sker.
Både fondbolagen och Premiepensionsmyndigheten kommer att belastas hårt med arbete för att kunna tillgodose det informationskrav som pro- positionen innebär. Detta dessutom under en period när mycket arbete och knappa dataresurser måste läggas ner på att klara de problem som millennie- skiftet innebär.
De problem som regeringen inte lyckats prestera någon lösning på trots de omfattande krav på information som ställs i propositionen visar på vikten av att gå fram i rimligare takt. En lösning kan vara att gå på den linje som Finansinspektionen valt i sitt remissvar, att informationskravet begränsas. Därutöver behöver ytterligare utredning göras om vilken ytterligare information som rimligen kan behövas för att fondspararen skall kunna fatta rationella beslut. Det är inte minst viktigt att spararen informeras om skattekostnaden för att förändra sitt fondinnehav.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att den individuella kostnadsinformationen i ett första steg begränsas till att avse kostnader för förvaltning, förvaring och tillsyn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att behovet och kostnaderna för information om totalkostnaden och skattekostnaden för en rationell fondförvaltning utreds vidare med hänsynstagande till erfarenheterna av steg 1.
Stockholm den 12 oktober 1998
Karin Pilsäter (fp)
Lars Leijonborg (fp) Bo Könberg (fp)
Yrkanden (4)
- 1att riksdagen beslutar att den individuella kostnadsinformationen i ett första steg begränsas till att avse kostnader för förvaltning, förvaring och tillsyn
- Behandlas i
- 1att riksdagen beslutar att den individuella kostnadsinformationen i ett första steg begränsas till att avse kostnader för förvaltning, förvaring och tillsyn
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att behovet och kostnaderna för information om totalkostnaden och skattekostnaden för en rationell fondförvaltning utreds vidare med hänsynstagande till erfarenheterna av steg 1.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att behovet och kostnaderna för information om totalkostnaden och skattekostnaden för en rationell fondförvaltning utreds vidare med hänsynstagande till erfarenheterna av steg 1.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.