med anledning av prop. 1994/95:212 Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång - en försöksverksamhet
Motion 1994/95:Ub60 av Inger Davidson (kds)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1994/95:212
- Tilldelat
- Utbildningsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1995-04-24
- Bordläggning
- 1995-04-25
- Hänvisning
- 1995-04-26
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Sedan våren 1992 har föräldrainflytandet vid val av skolform för utvecklingsstörda barn diskuterats i riksdagen. Rätten att välja skola för sina barn har ökat för de flesta föräldrar i och med de senaste årens skolreformer. Det gäller dock inte för föräldrar till utvecklingsstörda. I ett flertal motioner, bl.a. från kristdemokraterna senast i januari, har framförts det orimliga i att en särskild grupp föräldrar nekas rätten att ha ett avgörande inflytande över sina barns skolgång.
Föräldrar till utvecklingsstörda barn har ofta mycket god kunskap om sitt barns utveckling. De har i större utsträckning än andra föräldrar haft anledning att ta del av läkares, psykologers och pedagogers utredningar om sitt barn. Dessa utredningar har de också som underlag när de skall göra en bedömning om barnets skolgång. De har också själva lång erfarenhet när det gäller att bedöma sitt barns förutsättningar och begränsningar. Förutsatt att de ges god information om de olika skolformer som erbjuds finns det därför ingen anledning att tro att dessa föräldrar skulle ha sämre förutsättningar att avgöra vilken skolform som är mest lämpad för deras barn än andra föräldrar. Enligt vår mening bör därför föräldrar till utvecklingsstörda barn ges samma möjligheter till inflytande över sina barns skolgång som andra föräldrar har.
I betänkandet 1993/94:UbU6 som behandlar vissa skollagsfrågor anförde ett enigt utbildningsutskott med anledning av motioner i frågan:
Utskottet instämmer i att ett barns placering i särskolan mot föräldrarnas vilja utgör en dålig grund för barnets skolgång. Det är därför angeläget att samverkansformerna mellan föräldrarna och berörda myndigheter utvecklas. Det bör ankomma på regeringen att föranstalta härom. När det gäller frågan om vem som skall ha sista ordet, i de fall man inte blir överens om val av nu aktuell skolform, finner utskottet, efter noggrant övervägande, att det är principiellt betänkligt att myndighet ges möjlighet att slutligt ta över föräldrarnas ansvar. Utskottet vill därför föreslå att riksdagen av regeringen begär en översyn av nu gällande regler såvitt avser val av skolform för utvecklingsstörda barn. Den bör syfta till att föräldrarna i princip får det slutliga avgörandet när det har varit omöjligt att nå fram till ett gemensamt ställningstagande i vad gäller valet mellan grundskola och särskola samt inom särskolan. Översynen bör ske så skyndsamt att regeringen kan förelägga riksdagen ett förslag i ärendet före utgången av år 1994.
Riksdagen beslutade med utgångspunkt från detta om ett tillkännagivande till regeringen när det gäller föräldrainflytandet vid beslut om skolform för utvecklingsstörda barn.
Kristdemokraterna står fast vid den bedömning som gjordes 1993 och anser det anmärkningsvärt att regeringen först dröjt med förslag i ärendet och sedan när det väl kommer frångår riksdagens beslut. Regeringens proposition andas också en misstro mot denna föräldragrupps möjlighet att avgöra vad som är bäst för deras egna barn. Riksdagen bör därför återigen slå fast att föräldrar till utvecklingsstörda barn i princip skall ha det slutliga avgörandet när det gäller valet mellan grundskola och särskola samt inom särskolan.
Särskolan är en mycket viktig del av det svenska skolväsendet och fyller ett stort behov. Särskolans personal har stor specialkunskap och erfarenhet när det gäller att möta eleverna utifrån deras behov och möjligheter. Det ställer stora krav på undervisningen eftersom skillnaderna i begåvning, förutsättningar och behov är stora bland dessa elever och kunskapskraven måste anpassas efter varje elevs förutsättningar. Målsättningen är att varje elev skall få goda möjligheter att vara aktiv i det dagliga livet och kunna förbereda sig för vuxenlivet. För många utvecklingsstörda barn är det därför en förmån och en förutsättning för att de ska utvecklas på ett positivt sätt att de får tillgång till de särskilda möjligheter som särskolan erbjuder. Om det råder inga delade meningar.
För närvarande går drygt 8 000 barn i särskolan och i de allra flesta fall har styrelsen för särskolan och föräldrarna kommit överens om placeringen av dessa barn. Det finns dock tillfällen då det råder delade meningar. I ett fåtal fall har styrelsen ensidigt beslutat om barnets placering mot föräldrarnas vilja. Även om mycket få överklagar styrelsens beslut hos Skolväsendets överklagandenämnd, kan man inte utesluta att det i flera fall förekommit att barn placerats i särskolan mot föräldrarnas vilja men att de avstått från att överklaga.
Av FN:s barnkonvention framgår att barnets bästa alltid skall komma i första rummet vid åtgärder som rör barnen. Det gäller också val av skolform. Därför är det viktigt att föräldrarna och styrelsen för särskolan utifrån sina respektive bedömningsgrunder så långt det är möjligt enas om vad det innebär i det enskilda fallet.
På senare år finns en tydlig utveckling mot att allt fler barn placeras i särskola. Det har skett i takt med att budgeten för skolan har bantats och anslagen blivit mindre för barn med särskilda behov i den vanliga skolan. En stram ekonomi kan leda till att skolledningen på grund av brist på resurser bedömer det lämpligt att placera barnet i särskola. Det är ingen önskvärd utveckling och den bör noggrant följas.
Kommunens ansvar för att erbjuda elever med särskilda behov hjälp och stöd finns uttalat i lagstiftningen på många ställen. I skollagens s.k. portalparagrafer finns det övergripande ansvaret fastställt på följande sätt:
I utbildningen skall tas hänsyn till elever med särskilda behov (1 kap 2
§ skollagen).
Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet (4 kap 1
§ skollagen).
I läroplanspropositionen heter det att rektor har ett övergripande ansvar för att elevvårdsverksamhet utformas så att elever som behöver särskilt stöd och hjälp får detta. Ekonomiska överväganden skall alltså inte fälla avgörandet när det gäller vilken placering som är bäst för det enskilda barnet.
Vi befinner oss mitt i ett skede där särskolan kommunaliseras. Det är positivt med tanke på att ansvaret för eleven i särskolan flyttas närmare den enskilde och att även särskoleelever kommer att omfattas av kommunens lokala skolplan. Med samma skolhuvudman blir det förmodligen också lättare för kommunen att hitta flexibla lösningar, och med en ökad samverkan bör möjligheterna underlättas att tillgodose föräldrarnas önskemål. Kristdemokraterna anser därför att föräldrarna under den försöksperiod som regeringen nu föreslår även bör få avgöra i vilken typ av klass inom särskolan barnet skall placeras.
Vi är medvetna om att konfliktsituationer kan uppstå, där föräldrarnas önskan och kommunens möjligheter inte går att förena. Principen måste dock vara att föräldrarnas val av skolform är den faktor som i sista hand avgör en elevs skolplacering.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att föräldrar till utvecklingsstörda barn får det slutliga avgörandet i valet dels mellan grundskola och särskola, dels inom särskolan under den försöksperiod på fyra år som aviserats,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvecklingen när det gäller ökningen av antalet elever som placeras i särskola noggrant bör följas och utvärderas.
Stockholm den 24 april 1995 Inger Davidson (kds) Rose-Marie Frebran (kds) Chatrine Pålsson (kds) Fanny Rizell (kds) Tuve Skånberg (kds)
Yrkanden (4)
- 1att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att föräldrar till utvecklingsstörda barn får det slutliga avgörandet i valet dels mellan grundskola och särskola, dels inom särskolan under den försöksperiod på fyra år som aviserats
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att föräldrar till utvecklingsstörda barn får det slutliga avgörandet i valet dels mellan grundskola och särskola, dels inom särskolan under den försöksperiod på fyra år som aviserats
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvecklingen när det gäller ökningen av antalet elever som placeras i särskola noggrant bör följas och utvärderas.
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvecklingen när det gäller ökningen av antalet elever som placeras i särskola noggrant bör följas och utvärderas.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.