med anledning av förs. 1994/95:TK1 Skrivelse från talmanskonferensen med överlämnande av förslag angående en nämnd i riksdagen för Europeiska unionen m.m.
Motion 1994/95:K4 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Förslag 1994/95:TK1
- Tilldelat
- Konstitutionsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1994-11-25
- Bordläggning
- 1994-11-28
- Hänvisning
- 1994-11-29
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Inledning
Svenska folket har genom folkomröstningen gjort klart att Sverige skall bli medlem i Europeiska unionen. Riksdagen har beslutat om grundlagsändringar som gör detta möjligt. Det är nu av avgörande betydelse att riksdagen som folkets främsta företrädare (1 kap. 4 § regeringsformen) försäkrar sig om en vidsträckt insyn i och ett starkt inflytande över Sveriges politik i Europeiska unionen. Det skall ske genom de politiska partier som har fått svenska folkets förtroende att vara företrädda i riksdagen. Riksdagens sammansättning skall därför helt naturligt återspeglas i regeringens olika ståndpunkter i Europeiska unionen.
När Sverige blir medlem i EU, flyttas vissa befogenheter från svenska organ, däribland riksdagen, till EG:s organ. Sverige kommer att ha inflytande på och delta i de beslut EG fattar, men kan också komma att bli bundet av beslut som vi motsatt oss. I vissa fall får besluten direkt verkan i Sverige. I andra fall kommer det att fordras interna svenska regler beslutade av riksdagen eller regeringen eller med stöd av beslut som riksdagen eller regeringen fattat. Enligt folkrätten och regeringsformen är det regeringen som företräder Sverige i mellanfolkliga relationer och i internationella organisationer. Det blir således regeringen som kommer att agera på Sveriges vägnar i rådet och i andra EG-organ.
Det svenska folkstyret vilar på ett representativt och parlamentariskt statsskick. Riksdagen är, som redan nämnts, folkets främsta företrädare. Det bör därför ytterligare understrykas att det är utomordentligt viktigt att riksdagen har information om och inflytande över hur regeringen agerar inom EG:s lagstiftningsprocess.
Provisorisk reglering
Förslaget om en nämnd i riksdagen för Europeiska unionen rör således en fråga av mycket stor betydelse för folkstyrets framtida villkor och former på de områden samarbetet med Europeiska unionen avser. Detta förhållande bör enligt vår mening komma till uttryck i de författningsbestämmelser som gäller nämnden. Enligt vår mening bör den centrala bestämmelsen om EU-nämnden tas in i 10 kap. regeringsformen på samma sätt som skett i fråga om Utrikesnämnden. Den möjligheten står inte till buds i det nu aktuella ärendet. Den reglering som det kan bli fråga om i detta läge får därför anses som ett provisorium.
Alla bestämmelser om EU-nämnden bör finnas i riksdagsordningen
Enligt de förslag till författningsreglering av nämnden som har förelagts riksdagen skall nämnden regleras i två olika författningar. Den centrala bestämmelsen finns i 5 § förslaget till lag med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen (prop. 1994/95:19). Bestämmelsen reglerar regeringens skyldigheter gentemot nämnden. Föreskrifterna borde enligt vad vi nyss sagt egentligen tas in i regeringsformen.
I det av talmanskonferensen överlämnade förslaget från arbetsgruppen föreslås att det i riksdagsordningen tas in föreskrifter om nämndens tillsättande och om dess arbetsformer, såväl i huvudbestämmelser som i tilläggsbestämmelser. I sammanhanget bör erinras om att riksdagsordningens huvudbestämmelser intar en ställning mellan grundlag och vanlig lag. För stiftande, upphävande eller ändring av dessa gäller nämligen särskilda procedurregler (8 kap. 16 och 17 §§ regeringsformen). De hänvisningar som görs till 5 § anslutningslagen i arbetsgruppens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen (8 kap. 14 och 16 §§) är därför ur konstitutionell synpunkt olämpliga. Detsamma gäller för övrigt hänvisningen till de fyra tilläggsbestämmelserna i tredje stycket i den föreslagna huvudbestämmelsen 8 kap. 14 §. Komplikationen med hänvisningarna till 5 § anslutningslagen kan undvikas om föreskrifterna i nämnda paragraf i stället tas in i riksdagsordningen. Därigenom vinns en bättre överskådlighet av de regler som gäller för nämnden. Det för oss avgörande skälet är dock att nämndens betydelse bättre kommer till uttryck om den centrala bestämmelsen om nämnden tas in i riksdagsordningen. I konsekvens med detta bör även föreskriften i den föreslagna 5 § anslutningslagen om regeringens skyldighet att informera riksdagen i övrigt rörande EU flyttas över till riksdagsordningen.
Vi föreslår därför att föreskrifterna i 5 § anslutningslagen -- efter erforderliga redaktionella justeringar -- tas in i riksdagsordningen.
Det bör ankomma på utskottet att utarbeta erforderlig författningstext.
Innebörden av samverkan
När det gäller innebörden av den samverkan mellan regeringen och riksdagen som den centrala bestämmelsen reglerar vill vi anföra följande.
I bestämmelsen talas om ''underrätta'', ''rådgöra'' och ''informera''. Samspelet är i realiteten avsett att ge regeringen en möjlighet att förankra den ståndpunkt regeringen ämnar inta vid förhandlingarna i Europeiska unionens råd (ministerrådet). Det är meningen att regeringen skall kunna försäkra sig om att riksdagen accepterar en förhandlingsståndpunkt. Men även om regeringen har skaffat sig en sådan accept, måste det enligt vår mening stå klart att regeringen agerar med fullt politiskt ansvar. Uttalanden i EU- nämnden kan självfallet inte bli bindande för hela riksdagen och de saknar formell konstitutionell betydelse. Det bör också stå klart att riksdagen alltid kan utkräva politiskt ansvar av regeringen när det gäller hur den har hanterat förhandlingar i rådet även i fall då uppläggningen av förhandlingen inte har blivit föremål för några kommentarer i riksdagsorganet. Av bestämmelserna i 12 kap. regeringsformen om kontrollmakten är 1--5 §§ av intresse i detta sammanhang.
Riksdagen skall således vara oförhindrad att avge misstroendeförklaring enligt 12 kap. 4 § regeringsformen alldeles oberoende av vad som förekommit i samrådet mellan EU-nämnden och regeringen. En annan sak är att riksdagen genom nämnden i praktiken bör komma att få ett reellt inflytande när det gäller Sveriges ståndpunkter vid mötena i Europeiska unionens råd. Man bör nämligen kunna utgå från att regeringen inte kommer att företräda en ståndpunkt som står i strid med vad nämnden har gett uttryck för i samrådet. Detta är kärnan i parlamentarismen och innebär en faktisk medverkan från riksdagens sida i lagstiftningsprocessen i Europeiska unionens råd. Motivtexten bör innehålla uttalanden i enlighet med det anförda.
Utskottens roll
I arbetsgruppens förslag förespråkas att utskotten måste ges förutsättningar att spela en aktiv roll. Vi anser att detta är utomordentligt viktigt för att det parlamentariska inslaget i vårt statsskick skall kunna bibehållas. För att utskotten skall kunna spela denna roll måste de så tidigt som möjligt få information om frågor som är aktuella eller som kan bli aktuella inom EU:s beslutsprocess. När sådan information är tillgänglig för regeringskansliet bör den enligt vår mening också genom regeringskansliets försorg kunna vara tillgänglig för utskotten. Vi har ingen erinran mot den föreslagna ordningen att kammarkansliet internt inom riksdagen ombesörjer att informationen når de berörda utskotten.
På grundval av den erhållna informationen blir det möjligt för utskotten att på egen hand skaffa kompletterande upplysningar från myndigheter och andra. Detta kan ske i enlighet med den ordning som redan gäller (t.ex. 4 kap. 10 § riksdagsordningen).
En särskild roll när det gäller informationsgivningen har regeringen och regeringskansliet. Utan tvekan kommer den största kunskapen i Sverige om EU-frågorna att finnas samlad där. Behovet av information till utskotten kan i en del fall komma att kräva extra arbetsinsatser ifrån regeringskansliets sida. Regeringen bör enligt vår mening skapa förutsättningar för att regeringskansliet kan förse utskotten med information i nu angivna situationer.
Utfrågningar med ansvariga statsråd vid utskottssammanträden bör också kunna bli ett viktigt medel för utskotten att skaffa sig kunskap om frågor på EU- området. Detta är ett sätt att stärka parlamentarismen i EU- processen. Man kan också tänka sig att statsrådet skriftligen svarar på frågor från utskottet. Att kunna få begärd information om EU-frågorna från regeringen och dess kansli är enligt vår mening av stor betydelse för utskotten.
Vi anser därför att det bör föreskrivas en skyldighet för regeringen att på begäran lämna ett utskott upplysningar om det som händer på utskottets ämnesområde inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. En bestämmelse om detta bör tas in i riksdagsordningen, förslagsvis i 4 kap. genom en ny paragraf, 17 §, av följande lydelse: Om ett utskott begär det, skall regeringen lämna utskottet upplysningar om det som händer på utskottets ämnesområde inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen.
Det bör ankomma på utskottet att utarbeta erforderlig författningstext.
Samverkan mellan utskotten och EU-nämnden
Vi delar arbetsgruppens bedömning att en samverkan mellan utskotten och EU-nämnden bör skapas så att utskottens synpunkter på EU-frågor kan tas till vara vid nämndens samråd med regeringen. Som arbetsgruppen anför måste samspelet mellan nämnden och utskotten präglas av betydande flexibilitet och ytterst styras av partiernas önskemål. Det ligger därför mycket i arbetsgruppens uppfattning att utvecklingen får visa vilken samverkansform som är mest ändamålsenlig. Denna samverkan får dock inte ske enbart på nämndens villkor. Vi menar vidare att utskottens viktiga ställning i vårt parlamentariska system kräver att det av riksdagsordningen uttryckligen framgår att nämnden skall samråda med utskott som berörs av en fråga som skall behandlas i Europeiska unionens råd. Det slutliga ansvaret för samrådet med regeringen inför ett rådsmöte måste dock ligga på EU-nämnden med hänsyn bl.a. till att det i många fall kan krävas övergripande bedömningar och avvägningar mellan olika intresseområden. Därtill kommer den ofta knappa tiden i slutfasen av ett ärendes beredning.
En bestämmelse om samråd mellan utskotten och nämnden bör tas in bland övriga bestämmelser om nämnden i 8 kap. riksdagsordningen. Bestämmelsen bör kunna få följande lydelse: Nämnden för Europeiska unionen skall samråda med ett utskott i frågor som hör till utskottets ämnesområde och som skall behandlas i Europeiska unionens råd.
Det bör ankomma på utskottet att utarbeta erforderlig författningstext.
Protokollföring m.m. i EU-nämnden
Enligt arbetsgruppens förslag skall för nämnden gälla samma bestämmelser i fråga om protokollföring som för utskott. Det sägs vidare att det vid sidan av protokollföring kan finnas ett behov av att uppgifter som lämnas vid nämndens sammanträden och inlägg från ledamöterna dokumenteras. Det kan enligt arbetsgruppen uppkomma situationer då nämndens ledamöter behöver ha tillgång till mera tillförlitliga uppgifter om vad som förekommit vid sammanträdena. Arbetsgruppen pekar på möjligheten att göra stenografiska uppteckningar som sedan renskrivs. Det anges dock inte om avsikten är att stenografiska uppteckningar regelmässigt skall göras. Frågan om huruvida och i så fall vid vilken tidpunkt uppteckningarna är allmänna handlingar berörs inte heller. Vi anser att denna fråga bör penetreras i den fortsatta behandlingen av förslaget.
Enligt vår mening bör nämndens överläggningar med företrädare för regeringen alltid dokumenteras stenografiskt på samma sätt som överläggningarna i Utrikesnämnden. Oavsett om dessa uppteckningar är allmänna handlingar eller inte måste de alltid vara tillgängliga för konstitutionsutskottet för dess granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.
I arbetsgruppens förslag föreslås att tilläggsbestämmelsen 4.11.4 om protokollföring vid utskottssammanträde skall tillämpas på nämnden. Vi anser att det av riksdagsordningen också bör framgå att en ordagrann uppteckning av stenograf skall göras av det som yttras vid sådana sammanträden med nämnden som avser samråd med regeringen.
Det bör ankomma på utskottet att utarbeta erforderlig författningstext.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in föreskrifter om skyldighet för regeringen att underrätta, informera och rådgöra med riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om innebörden av det parlamentariska statsskicket när det gäller regeringens handlande inom Europeiska unionen,
3. att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in en föreskrift om skyldighet för regeringen att informera riksdagsutskott om frågor med anknytning till Europeiska unionen i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in en föreskrift om samråd mellan nämnden för Europeiska unionen och riksdagens utskott i enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in en föreskrift om stenografisk uppteckning av vad som yttras vid vissa sammanträden med nämnden för Europeiska unionen i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 25 november 1994 Kurt Ove Johansson (s) Catarina Rönnung (s) Ingvar Johnsson (s) Widar Andersson (s) Tone Tingsgård (s) Björn von Sydow (s) Barbro Hietala Nordlund (s) Pär-Axel Sahlberg (s) Nils-Göran Holmqvist (s)
Yrkanden (10)
- 1att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in föreskrifter om skyldighet för regeringen att underrätta, informera och rådgöra med riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in föreskrifter om skyldighet för regeringen att underrätta, informera och rådgöra med riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- 2att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om innebörden av det parlamentariska statsskicket när det gäller regeringens handlande inom Europeiska unionen
- Behandlas i
- 2att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om innebörden av det parlamentariska statsskicket när det gäller regeringens handlande inom Europeiska unionen
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- delvis bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in en föreskrift om skyldighet för regeringen att informera riksdagsutskott om frågor med anknytning till Europeiska unionen i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in en föreskrift om skyldighet för regeringen att informera riksdagsutskott om frågor med anknytning till Europeiska unionen i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- 4att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in en föreskrift om samråd mellan nämnden för Europeiska unionen och riksdagens utskott i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- 4att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in en föreskrift om samråd mellan nämnden för Europeiska unionen och riksdagens utskott i enlighet med vad i motionen anförts
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in en föreskrift om stenografisk uppteckning av vad som yttras vid vissa sammanträden med nämnden för Europeiska unionen i enlighet med vad i motionen anförts.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in en föreskrift om stenografisk uppteckning av vad som yttras vid vissa sammanträden med nämnden för Europeiska unionen i enlighet med vad i motionen anförts.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.