Granskning av statsrådet Shekarabis uttalande som grund för de tillfälliga spelregleringarna

KU-anmälan 2019/20:33 (2022-2019/20) av JOHN WEINERHALL (M)

JOHN WEINERHALL (M)

JOHN WEINERHALL
Riksdagsledamot (M)
2020-06-04
Dnr 2022-2019/20

Granskning av statsrådet Shekarabis uttalande som grund för de tillfälliga spelregleringarna

Den 23 april höll socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi en pressträff angående tillfälliga regleringar av den svenska spelmarknaden. Åtgärderna som presenterades var bland annat insättningsgränser, speltidsgränser och begränsningar av bonusar. Som anledning till dessa åtgärder anfördes att konsumenterna ska skyddas från ökat spelande och spelmissbruk. Dessa tillfälliga föreskrifter meddelades ske i enlighet med det bemyndigande regeringen har i spellagen.

Förutom att förslagen riskerar att äventyra hela den svenska spelmarknaden med drastiskt minskad kanalisering finns det också anledning att tro att så väl ministerns uttalande som förslagen saknar saklig grund.

Statsrådet anförde på pressträffen att:

”Det vi ser nu är en farlig cocktail av flera omständigheter som riskerar att öka riskerna för problemspelande och spelmissbruk. Isolerade människor med stor oro för sina jobb och sin ekonomi är en farlig grogrund för ökat problemspelande”.

Vidare säger också statsrådet att spelandet på framför allt nätkasinospel har ökat:

”Bilden av den här problematiska situationen styrks ytterligare när vi ser den statistik över spelande som finns tillgänglig. Här finns indikationer på ökat spelande på de farligaste spelen”.

Hade det nu funnits fog för statsrådets uttalanden hade dessa åtgärder kanske inte framstått som riktigt så märkliga som de nu gör. Statens eget spelbolag, Svenska Spel, gick den 9 april ut med att den statistik som statsrådet hänvisade till var missvisande och att det inte fanns några belägg för vare sig ökat spelande på nätkasinon eller ökning av problemspelande. Detta styrktes också av deras privata konkurrenters statistik. Hållbarhetschefen på Svenska Spel uttalade sig samma dag (9/4) enligt följande:

”Vi ser ett marginellt ökat intresse för spelformerna Poker, Bingo och Casino. Men även om spelen lockar nya spelare, så ser vi inte en högre snittkonsumtion av dessa spel för närvarande. Snittutgiften per kund för Poker, Bingo och Casino ligger på samma nivåer som före coronautbrottet.”

Den 18 maj lämnade Spelinspektionen en rapport som visade att omsättningen för vadhållning och nätkasino minskade med sex procent under mars månad 2020 jämfört med samma månad föregående år samt preliminära siffror på liknande minskning i april. Trots att rapporten inte presenterades förrän i maj avslöjade Expressen att regeringskansliet fick denna information redan 17 april, alltså fem dagar före statsrådets presskonferens.

Från en mejlväxling mellan en tjänsteman på Regeringskansliet och en analytiker på Spelinspektionen framkommer att Spelinspektionen har meddelat att det inte går att veta om spelandet på nätkasino har ökat och att en ökad omsättning i vissa bolag kan bero på att stora bolag har vunnit marknadsandelar av små bolag och det inte behöver vara kopplat till Corona.

Alltså kan man konstatera att Regeringskansliet hade fått information före presskonferensen och det möte som ägde rum med riksdagens kulturutskott senare samma dag utan att statsrådet tagit hänsyn till informationen. Jag utgår ifrån att statsrådet var delgiven informationen från tidigare nämnde tjänsteman.

Trots att regeringens egna myndighet Spelinspektionen inte kunde påvisa vare sig ett ökat spelande eller ett ökat problemspelande påstod ministern detta och att det var grunden för ytterligare regleringar av spelmarknaden.

Så väl uttalandet som beslutet framstår i skenet av uppgifterna som har framkommit som anmärkningsvärda. Givet antagandet att statsrådet inte undanhålles information från Regeringskansliets tjänstemän förefaller det som att statsrådets uttalanden inte är korrekta. Konstitutionsutskottet har i flera ärenden granskat statsråds uttalanden i olika sammanhang. Våren 2018 granskade utskottet justitie- och migrationsministerns uttalande om arbetslösheten bland utrikes födda (bet. 2017/18:KU20 s. 300 f.). Det aktuella uttalandet hade gjorts i ett Twittermeddelande. I sitt ställningstagande konstaterade utskottet inledningsvis att statsråd, i likhet med andra medborgare, har rätt att göra uttalanden i olika sammanhang, men att statsråd kan behöva ta särskild hänsyn (s. 306). En självklar utgångspunkt i dessa sammanhang är enligt utskottet att uttalandena ska vara korrekta.

Jag vill därför att konstitutionsutskottet granskar socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabis uttalanden om ökningen av spel på nätkasino och ökat problemspelande som grund för de tillfälliga regleringarna av spelmarknaden.

John Weinerhall

KU-anmälningar

Riksdagsledamöterna kan lämna in anmälningar till konstitutionsutskottet, KU, om att KU ska granska olika ministrar i regeringen. KU:s behandling av anmälningarna finns i KU:s granskningsbetänkande.