Begäran om granskning av statsminister Stefan Löfvens hantering av regeringens skyldighet att samråda med EU-nämnden i samband med Europeiska rådets möte 17 juli- 21 juli 2020

KU-anmälan 2019/20:41 (2247-2019/20) av Ilona Szatmari Waldau (V)

Ilona Szatmari Waldau
Riksdagsledamot (V)
2020-07-30
Dnr 2247-2019/20

Begäran om granskning av statsminister Stefan Löfvens hantering av regeringens skyldighet att samråda med EU-nämnden i samband med Europeiska rådets möte 17 juli- 21 juli 2020.

EU-nämnden ger regeringen mandat för vilken åsikt riksdagen anser att regeringen ska föra fram i EU-förhandlingar. Regeringen är visserligen inte rättsligt bunden av vad EU-nämnden har sagt, men konstitutionsutskottet (KU) har slagit fast att regeringen bör handla i enlighet med EU-nämndens råd och synpunkter. KU har framhållit att regeringen måste ha mycket goda skäl om den inte följer det mandat den fått från EU-nämnden. Statsministern ska följaktligen samråda med EU-nämnden inför möten i Europeiska rådet.

I sluttampen av det senaste mötet med Europeiska rådet, där beslut fattades om återhämtningsfonden och EU:s långtidsbudget, avvek dessvärre statsministern från ovan nämnda skyldighet att söka mandat hos EU-nämnden. Ett av nämndens viktigaste budskap var att det är av yttersta vikt att rättsstatens principer beaktas av de länder som emottar stöd från EU.

I slutet av förhandlingarna ändrades dock avgörande texter om att skydd för de demokratiska principerna skulle kopplas till såväl återhämtningsfonden som EU:s ordinarie stöd till medlemsstaterna. Dock fick ledamöterna i EU-nämnden aldrig se det slutliga utkastet till överenskommelse innan det antogs av Europeiska rådet.

På måndag kväll den 20 juli redogjorde Stefan Löfven för det befintliga förslaget till text och fick EU-nämndens mandat att godkänna denna version i slutförhandlingarna.

På tisdag morgon den 21 juli (kl. 04.54) fick ledamöterna i EU-nämnden ett nytt förslag, med ändrade texter. Kort därefter kom medieuppgifter om att Europeiska rådet nått en uppgörelse. När EU-nämndens kansli sedan via telefon kallade till ett nytt möte, så kallad återrapport, med ledamöterna bekräftades medieuppgifterna. När EU-nämnden fick det nya förslaget var det alltså inte ett förslag utan en beslutad överenskommelse.

Dessvärre visade det sig att de antagna texterna innehöll strykningar och betydlig svagare skrivningar om skydd för demokratin och rättsstatens principer jämfört med det utkast EU-nämndens ledamöter tidigare fått till handa. Det förslag som EU-nämndens ledamöter godkände måndag den 20 juli innehåller en beskrivning av hur brister i medlemsstaternas respekt för rättsstatens principer ska hanteras i förhållande till utbetalt stöd. Dessa skrivningar saknas helt i den nya versionen som sedan antogs. Där görs bara en hänvisning till artikel 2 i EU fördraget samt erinras om att rättsstatens principer ska följas.

Det är anmärkningsvärt att EU-nämnden inte fick se det ändrade utkastet till text innan det antogs av Europeiska rådet. Statsministern har därmed brustit i sin skyldighet att samråda med EU-nämnden och regeringen saknade därmed riksdagens mandat i slutförhandlingarna.

Mot bakgrund av det inträffade anser jag att Konstitutionsutskottet bör granska statsminister Stefan Löfven hantering av regeringens skyldighet att samråda med EU-nämnden i samband med Europeiska rådets möte 17 juli- 21 juli 2020.

Ilona Szatmari Waldau

Stockholm 30 juli 2020