Utlämningsavtalet med Hongkong

Anf. 131 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Kerstin Lundgren har frågat mig om jag avser att agera för att Sveriges utlämningsavtal med Hongkong ska avslutas och om några kontakter tagits med övriga EU-länder för gemensamt agerande. Vidare har Kerstin Lundgren frågat mig om jag anser att det som nu hänt i Hongkong innebär att bilden av "ett land två system" som legat till grund för Kinastrategin måste omprövas. Slutligen har Kerstin Lundgren frågat mig om jag är beredd att verka för att, på motsvarande sätt som flera andra EU-länder, forma en tydligare svensk närvaro på Taiwan i form av ett Sweden Office i Taipei.

Låt mig börja med att framhålla det allvar med vilket jag och regeringen ser på utvecklingen i Hongkong och införandet av den nya säkerhetslagstiftningen där. Sverige har vid flera tillfällen framfört sin syn till kinesiska myndigheter, också efter det att den nya säkerhetslagstiftningen trädde i kraft. Det var angeläget att EU tog upp frågan med den kinesiska ledningen vid det toppmöte som skedde mellan EU och Kina i slutet av juni. Den 24 juli enades EU:s medlemsstater om rådsslutsatser som betonar att den nya säkerhetslagen strider mot Kinas internationella åtaganden och Hongkongs grundlag. I rådsslutsatserna anges en rad konkreta åtgärder med anledning av händelseutvecklingen, inklusive att EU-medlemsstaterna ska se över konsekvenserna av den nya säkerhetslagstiftningen för utlämningsavtal med Hongkong.

Vad gäller den första frågan är faktum att Sverige inte har något utlämningsavtal med Hongkong. Att avsluta något som inte ingåtts är inte möjligt.

Vad gäller den andra frågan står Sverige och övriga EU bakom prin-cipen om "ett land två system" för att bevara Hongkongs självstyrande ställning med ett fristående politiskt och juridiskt system i enlighet med Hongkongs grundlag. Denna ställning är skyddad i 1984 års överenskommelse mellan Kina och Storbritannien, som är deponerad hos FN. Det är av grundläggande betydelse att de mänskliga fri- och rättigheter som Hongkongborna tillerkänns enligt denna lag fullt ut respekteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som framkommer i regeringens skrivelse till riksdagen i arbetet i frågor som rör Kina är det av central betydelse för Sverige att EU bedriver en gemensam och tydlig Kinapolitik. Denna linje ligger självklart fast, även beträffande situationen i Hongkong. Det är genom EU som Sverige kan få bäst genomslag. Det är viktigt att vi agerar enigt, och en diskussion kommer att föras om vägen framåt.

Vad gäller den tredje frågan vill jag framhålla att Sverige har goda förbindelser med Taiwan. Regeringen vill utveckla dessa förbindelser. År 1991 öppnade Sveriges exportråd ett kontor i Taipei, där Business Sweden i dag bedriver ett viktigt arbete för svenska handelsintressen. Det redan omfattande utbyte som bedrivs ryms i dag inom ramen för Business Swedens kontor i Taipei.

Anf. 132 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Ja, det kinesiska kommunistpartiets beslut att driva igenom den så kallade nationella säkerhetslagen för Hongkong har tydligt visat hur rädd regimen är för människors frihet - frihet att ta del av olika åsikter och ha olika åsikter, akademisk frihet, pressfrihet, frihet att inte stötta Xi Jinping och CCP.

Vi har under sommaren kunnat följa hur studenter gripits och juridikprofessorer avskedats. Vi har sett ledaren för ett av medieorganen gripas. Vi har sett en av ledarna för de fredliga paraplydemonstrationerna 2014 också gripas.

Inför det tänkta valet i söndags var de största demonstrationerna på gatorna i Hongkong de där man på nytt krävde rätten att få välja, rätten till sin frihet och rätten till det som låg i grundlagen. Vad hände? Jo, 300 nya gripanden. Samma dag som vi öppnade riksdagen kunde vi se bilder på en tolvårig flicka som tacklades av polisen på gatan i Hongkong.

Det är inget tvivel om vilken hållning den nya säkerhetslagen har givit Carrie Lam och styret i Hongkong. Det är inte längre fristående från kommunistpartiet. Den nya säkerhetslagen har förändrat bilden av ett Kina två system.

Mot den bakgrunden är det naturligtvis viktigt att se vad vi byggt upp för något gemensamt utifrån grunden ett Kina två system. Jag har noterat att Finlands utrikesminister Haavisto den 13 juli kunde säga att de nordiska länderna måste säga upp sina utlämningsavtal. Han använde det uttrycket, men det är ju MLA som vi talar om. Utrikesministern vet också att jag vet att det inte är ett vanligt så kallat utlämningsavtal utan att det handlar om ett MLA-avtal, mutual legal assistance in criminal matters. Det är ett sådant vi har. Vi startade arbetet med det i november 2013, och det trädde i kraft så sent som 2018. Det innehåller sådana saker som att identifiera och lokalisera personer, att ge stöd, information och dokument och att spåra och så vidare för att hjälpa varandra i kriminella frågor. För Kina handlar det naturligtvis om terrorism. Vi ser hur man hanterar vår medborgare Gui Minhai, som också var verksam i Hongkong.

Det är, som jag ser det, mot den bakgrunden inte rimligt att fortsätta med det MLA-avtal som vi har träffat med Hongkong. Det var ett skäl att, som man skrev i pressreleasen, accentuera Hongkongs unika ställning under just ett land två system.

Med utgångspunkten att det nu har eroderats eller raserats av Kinas kommunistparti måste vi dra slutsatsen att avtalet inte längre bör gälla. Det säger Finland, och det borde vi säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer att återkomma till de andra svaren, eftersom jag ser att min tid håller på att ta slut. Men tack för svaret så här långt, utrikesministern!

Anf. 133 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Vänsterpartiet krävde redan i början av juli att avtalet om ömsesidig rättslig assistans i brottmål mellan Sverige och Hongkong skulle sägas upp. Det är viktigt att notera att Sverige inte har ett utlämningsavtal med Hongkong, vilket en del andra europeiska länder har, bland annat Finland. Vi har ett avtal om rättslig assistans. Det innebär dock att svenska myndigheter enligt avtalet är skyldiga att hjälpa, numera då, Kina med uppgifter om Hongkong begär det.

Jag tycker att det är orimligt att regeringen lägger över på enskilda poliser att bedöma huruvida en person är en politisk fånge eller en kriminell person. Om det är en politisk fånge behöver Sverige nämligen inte lämna ut informationen, men om det är en kriminell person måste Sverige lämna ut informationen.

Regeringen måste därför klargöra, gärna här och nu, att alla förfrågningar från Kina, i det här fallet från Hongkong, kommer att omfattas av § 4.1 c till dess att avtalet är uppsagt. Det betyder att alla förfrågningar klassas som att det handlar om politiska fångar.

Det bästa vore om avtalet skulle sägas upp omgående. Det ska göras skriftligt. Jag tycker att utrikesministern eller ansvarig minister ska skicka ett brev omgående. Så fort det kommer fram är avtalet nämligen uppsagt. Men fram till dess gäller alla framställningar som har gjorts innan Sverige har skickat brevet och det har kommit fram till Hongkong. Då måste de handläggas enligt avtalet.

Fru talman! Jag har beställt en RUT-rapport om Sveriges avtalsförhållande med Hongkong. Den är inte särskilt lång och har nr 977. Vi har i dag tre avtal. Det ena har vi berört.

Det andra avtalet handlar om feriearbete. Det är ingen stor grej. Men det vore en bra princip om Sverige sa upp även avtalet om feriearbete. Det finns ingen logik i att Sverige ska samarbeta på det sättet med Hongkong, som nu har blivit en del av Kina. Därför borde det avtalet sägas upp.

Det tredje avtalet är ett skatteavtal. Det handlar om att man vill komma åt skattesmitare som ägnar sig åt skatteflykt. Sverige har liknande avtal med en del inte superbra regimer runt om i världen. Macao har vi också avtal med. Världens länder behöver, oavsett den demokratiska situationen, hjälpas åt för att motverka skatteflykt. Därför tycker jag inte att det tredje avtalet med Hongkong ska sägas upp.

Jag vill gå vidare till de demokratiaktivister som finns i Hongkong och det förtryck de nu upplever. Situationen är mycket allvarlig. Många stoppas nu från att lämna Hongkong, eller fly ska man väl säga. Den 6 september greps 300 aktivister när de protesterade mot att valet hade avbrutits. Det handlar om det kommande valet av Hongkongs lokala parlament, som har avbrutits och skjutits på framtiden.

Det har gått riktigt illa för tolv unga aktivister. De försökte fly med båt till Taiwan, men de blev tagna på vägen. Nu har man byggt någon sorts sjöblockad mellan Hongkong och Taiwan. Sedan hördes inte ett ljud, fram till för några dagar sedan då Carrie Lam meddelade att de tolv personerna förts till Fastlandskina för att dömas. Det är den yttersta konsekvensen av den nya säkerhetslagen som har kommit på plats i Hongkong. Man flyttar helt enkelt aktivister som man vill döma till Kina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett annat fall som berör mig mycket personligen är fallet med Ted Hui som är parlamentariker för Demokratiska partiet. Han besökte Sverige och riksdagen så sent som i februari och träffade en sammansättning av många partier här i riksdagens kammare. Han har blivit slagen i sitt eget parlament, och nu är han gripen och anklagad. Det är politiska flyktingar som vi måste ge allt vårt stöd, för att de ska kunna komma undan Hongkong. Sverige måste därför i samarbete med EU införa sanktioner mot Kina.

Anf. 134 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Sedan flera månader tillbaka då Håkan Svenneling började driva kravet på att vi skulle säga upp avtal har jag också varit på väg att väcka interpellationer och ställa frågor på samma tema som den här interpellationen: Är det inte dags att säga upp utlämningsavtalet?

Det är precis som utrikesministern säger, och bedriver man lite arkivstudier ser man att vi inte har den typen av utlämningsavtal. Men vi har, precis som tidigare talare varit inne på, ett avtal om rättslig assistans. Men undantaget där är politiska brott och brott som man kan stämpla som det.

Jag tycker i och för sig att de synpunkter som Håkan Svenneling framförde är intressanta. Det ska bli spännande att få höra utrikesministerns svar. Det som Kerstin Lundgrens interpellation handlar om, det som Håkan Svenneling från Vänsterpartiet följer upp och det som jag står för här nu är att vi alla är representanter för att det krävs handling. Det går inte att ha en vardag, vilken som helst, när det gäller Folkrepubliken Kina efter det man har gjort med tanke på säkerhetslagarna mot Hongkong och den förfärande hastighet med vilken man nu använder dem mot de frihetstörstande människorna i Hongkong och mot de legala strukturer som nu snabbt håller på att krossas.

Jag tror alltså, alldeles oavsett om det finns ett utlämningsavtal eller inte och vilka avtal som egentligen skulle kunna säga upp, att det viktigaste är att vi synliggör handling. Det Kina gör måste leda till konsekvenser.

Det är precis som har sagts och konstaterats - jag har själv haft en artikel om det. I söndags skulle det ha hållits val till den lagstiftande församlingen. De är framskjutna på en något oklar framtid med hänvisning till den rasande pandemin. Jag tror inte för ett endaste ögonblick att det är covid-19 som hindrar valet till den lagstiftande församlingen. Det är Folkrepubliken Kina som inte vill att människorna i Hongkong ska manifestera sin åsikt och sin vilja, som de gjorde för ett par månader sedan när det gällde de lokala församlingarna. Det blev en riktig käftsmäll mot Kinas hejdukar i Hongkong, fru talman.

Jag tror dessutom, vilket utrikesministern också framhåller i sitt svar, att EU är det viktigaste verktyget för oss när det gäller att bedriva en sammanhållen politik mot Folkrepubliken Kina. Men då måste länder som Sverige kliva fram och säga att vi måste gå från ord till handling. Det är inte ännu ett fint framfaxat ställningstagande av den höge representanten Josep Borrell som behöver skickas till Peking. Det är något annat.

Det är intressant att vi hittills inte har nämnt något om det toppmöte som nu planeras mellan EU:s ordförandeskap och Folkrepubliken Kina. Jag utgår från att det kommer att handla om någonting mer än bara ett nytt investeringsavtal. Vackert så - men detta är också tiden att prata om andra saker, om de mänskliga fri- och rättigheterna, om Gui Minhai, om kampen för frihet i Hongkong, om de demokratiaktivister som jagas både i Folkrepubliken Kina och i Hongkong och naturligtvis om Xinjiang. Om vi bestämmer oss för att EU är det viktigaste organet för detta i relationen till Folkrepubliken Kina kan inte ett EU-toppmöte primärt handla om ett investeringsavtal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror dessutom att det som Kerstin Lundgren avslutar sin fråga med är helt korrekt. Vi hinner väl återkomma till det. Jag tror nämligen så här: i dag Hongkong, i morgon Taiwan. Det är därför det krävs handling.

Anf. 135 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Regeringen fäster stor uppmärksamhet vid den allvarliga situationen i Hongkong. Beslutet om att införa säkerhetslagstiftning i Hongkong strider mot Kinas internationella åtaganden och måste fortsatt uppmärksammas i relationen EU-Kina.

Det var, som jag sa tidigare, angeläget att EU tog upp frågan med den kinesiska ledningen vid toppmötet som skedde mellan EU och Kina den 22 juni. Dagen efter beslutet om en ny säkerhetslagstiftning i Hongkong den 1 juli uttryckte EU allvarlig oro över lagstiftningen och uppmanade Kina att undvika allt agerande som undergräver Hongkongs fristående rättssystem.

Vid EU:s utrikesministermöte den 13 juli lyfte jag tillsammans med flera andra länder fram behovet av ett mer kraftfullt EU-agerande med anledning av situationen. Jag påminde också om Sveriges ståndpunkt när det gäller sanktioner. Självklart kommer nästa toppmöte inte bara att handla om investeringsavtal, utan dessa frågor kommer att tas upp igen.

Den 24 juli enades EU:s medlemsstater om ett antal rådsslutsatser om Hongkong vilka betonar att den nya säkerhetslagen strider mot Kinas internationella åtaganden och Hongkongs grundlag. I rådsslutsatserna anges också en rad konkreta åtgärder som svar på händelseutvecklingen. Bland åtgärderna som EU:s respektive medlemsstater åtar sig att överväga märks att ytterligare se över och begränsa export av känslig utrustning och känsliga teknologier, att ge ett utökat stöd till civilsamhället, att ha fortsatt EU-närvaro vid rättegångar mot företrädare för demokratirörelsen och att se över konsekvenserna av den nya säkerhetslagstiftningen för utlämningsavtal liksom andra avtal med Hongkong. Det är välkommet att EU nu går bortom uttalanden till mer konkreta åtgärder. Regeringen verkar för ett fortsatt tydligt EU-gemensamt agerande. Diskussionen om vägen framåt kommer att fortsätta.

Något utlämningsavtal med Hongkong har Sverige inte ingått. Sverige har däremot, precis som många andra länder, ett bilateralt avtal om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Avtalet trädde i kraft 2018 och syftar till att förbättra effektiviteten i samarbetet på brottmålsområdet. Det möjliggör för Sverige och Hongkong att lämna varandra rättslig hjälp vid utredning och lagföring av brott. Svenska åklagare och domstolar kan med stöd av avtalet få direkt bistånd av Hongkong och till exempel inhämta bevis och hålla förhör.

Att det nu finns ett avtal på plats innebär dock inte att det finns en automatisk skyldighet för Sverige att bistå Hongkong med rättslig hjälp. Sverige kan neka rättslig hjälp bland annat om framställningen rör politiska brott eller om hjälpen skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper. Detta är något som gäller inte bara i relationen till Hongkong utan även för övriga som ber Sverige om rättslig hjälp i brottmål. En prövning sker alltid från fall till fall.

Anf. 136 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Man kan inte säga upp ett avtal som inte finns. Men Sverige har ett avtal som man kan säga upp, och det skulle regeringen kunna göra. Detta avtal om ömsesidigt samarbete i rättsfrågor skulle man kunna säga upp. Det liknar ett flertal andra länders avtal. Finland var före oss; de startade 2005. Vi startade 2013. Vi alla gjorde detta för att vi ville markera någonting med de här avtalen. Det framgår också av pressmeddelanden och annat. Vi ville markera att Hongkong hade en mycket speciell ställning och att avtalet från 1984, överenskommelsen mellan Kina och Storbritannien, skulle gälla.

Vi trodde att den överenskommelsen gällde. Men nu har vi ju hört hur en företrädare för det kinesiska kommunistpartiets ledning säger att det bara är ett papper. Det är alltså ingenting som man tar mer allvarligt på, och det är väl inte så förvånande. Man bryr sig inte heller om domstolsbeslut, trots att man har skrivit under till exempel Unclos. Det räcker inte med uttalanden i den här delen. Det måste till någonting annat.

Utrikesministern hänvisar till att Hongkongs ställning är skyddad enligt 1984 års överenskommelse mellan Kina och Storbritannien. Detta är att skriva historia. Vi ser ju att den inte längre är skyddad. Vi ser de facto att Kina har förändrat relationerna genom den säkerhetslag man har drivit igenom.

Den fråga som regeringen måste ställa sig och som jag tycker är viktig att få svar på är: Hur förhindrar vi att detta händer igen och att det får starkare genomslag? Då måste man våga tala i klartext och inte gömma sig bakom någonting som liknar de tre aporna som varken ser, hör eller säger något. Vi måste se vad det är som händer och stötta dem som vågar gå ut och försöka driva kravet på demokrati eller på särställning.

Alldeles nyligen greps en av ledarna för People Power, tror jag att det var. Man fortsätter och prickar den ena efter den andra, precis som man gör i Belarus och andra diktaturer. Det är ingenting nytt. Därför är det viktigt att regeringen inte gömmer sig bakom att det inte var rätt avtal som nämndes utan tar vara på möjligheten att strypa det avtal som finns, precis som så många andra länder har gjort. Vi är ju inte ensamma. Jag uppmanar utrikesministern att slå sig samman med andra länder som har sagt upp sina avtal och de utlämningsavtal som man har haft.

Utrikesministern träffar Nederländernas utrikesminister i dag. Nederländerna har visat vägen när det gäller Taiwan. De har ett "office" i Taipei. Australien och Österrike har också det. Varför skulle inte Sverige kunna ha Office of Sweden i stället för Business Sweden? Det är nämligen mer än business det handlar om. Om vi står upp för och vill stärka demokrati och frihet borde det vara svaret. Låt oss omvandla Business Sweden till Office of Sweden in Taipei!

Anf. 137 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror att alla vi ledamöter här välkomnar EU:s rådsslutsatser, där man med anledning av den nya säkerhetslagens konsekvenser vill se över ländernas relationer med Hongkong. Det vi undrar är ju vad regeringen har gjort. Har man gjort en översyn av de tre avtal man har? Har man inlett en process för att avsluta avtalen? Är man på gång att göra någonting? Ibland låter det så från Ann Linde. Jag hörde något uttalande i medier där det lät som att det var på gång - jag tror att det var i augusti. Men när vi står här i dag får vi inga klara besked om att någonting är i rörelse.

Ann Linde säger att man ska göra en prövning från fall till fall. Det är ju precis det som vi ledamöter här vill undvika. Vi vill att man inte ens ska behöva göra någon prövning, för vi vet att det finns en risk att det här används mot politiska aktivister i Hongkong. Det är orimligt att regeringen lägger över ansvaret på enskilda poliser och på rättsmyndigheterna att se om en person är politisk fånge eller kriminell. Man behöver klargöra om alla förfrågningar från Hongkong omfattas av 4.1 c §, och man behöver så snart som man bara kan, gärna omgående, säga upp det här avtalet för att det ska bli tydligt.

Fru talman! Jag ska avslutningsvis säga några ord om Taiwan, som jag tycker att det är viktigt att lyfta fram i sammanhanget. Tankesmedjan Arena Idé har förtjänstfullt tagit fram skriften Taiwan - Den okända och hotade demokratin av Jojje Olsson. Den har skickats till alla riksdagsledamöter, och jag uppmanar alla ledamöter som inte är här att läsa den. Rapporten visar att Taiwan är en skör demokrati. Sverige och omvärlden kan stödja Taiwans demokrati, så att den finns för alltid. Men riskerna just nu är väldigt stora. Oddsen är höga. Det gör att det finns stor risk för att demokratin i Asien inskränks.

Anf. 138 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Något som jag uppfattar förenar utrikesministern och undertecknad är att vi båda är övertygade om att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena. Jag är hängivet övertygad om att det är rätt och riktigt.

Därför är det också så smärtsamt med de tre större saker som just nu pågår utrikespolitiskt. Det gäller giftattacken och försöket till giftmord med kemiskt stridsmedel mot oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, det gäller Belarus och det gäller Kinas drakoniska åtgärder mot Hongkong. Där förmår EU inte att vara mycket mer än en pressmeddelandemaskin.

Jag vill inte ha ett uttalande till. Jag vill ha handling i alla de tre exemplen. I dag diskuterar vi Hongkong och Kina. Därför är jag glad över att sex partier kunde köra över två, nämligen Socialdemokraterna och Miljöpartiet, i EU-nämnden och få Sverige till att vara förespråkare för sank-tioner. De har inte kommit än i EU. Jag väntar på den dag när EU kommer att vara mer kraftfullt.

Med det sagt tror jag att utöver att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena är det just när det gäller Kinapolitiken och Hongkong oerhört viktigt att vi samordnar och koordinerar med den fria världens länder som också är djupt engagerade i de här frågorna. Det är Kanada, Sydkorea, Japan, Australien, Nya Zeeland och Taiwan.

Vi kan inte bortse från det muller som nu växer ut från säkerhetslagarnas Hongkong över vattnet in mot Taiwan. Det är därför det är viktigt att vi måste ha de tydliga säkerhetsmurarna runt och förklarar att vi ser vad som sker. Vi ser också det man har gjort mot dem som besökt Taiwan. Det accepteras inte. I dag Hongkong, i morgon Taiwan.

Anf. 139 Utrikesminister Ann Linde (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det vi pratar om här är egentligen Kinas agerande i Hongkong. Det är Kina som har gjort förändringen. Det är i princip den största globala förändringen sedan Berlinmurens fall. Det ställer både oss och EU inför en rad väldigt utmanande och nya frågeställningar.

Det finns möjligheter i relationen till Kina, men det finns framför allt utmaningar. För svensk del är det viktigt att vi utgår från EU och våra gemensamma värderingar därför att vi då är mycket starkare.

Nu tog Hans Wallmark återigen upp sanktionsfrågan. Jag tror tyvärr att eftersom jag var helt ensam om att tvingas framföra det kravet försenades den möjlighet som vi hade haft att mycket tidigare nå enighet om att kräva sanktioner.

Nu lyckades vi ändå att göra ett diplomatiskt arbete på det sättet som det bör göras och har fått en större förståelse, och därav många konkreta åtgärder. Ni frågar hela tiden om konkreta åtgärder, och vi har alla konkreta åtgärder som vi har tagit fram från både Sverige och EU. Det finns inte någon skillnad i synen när det gäller detta.

Det finns en ovisshet om hur Kina utvecklas på medellång och lång sikt. Man har ett globalt inflytande. Man har blivit mycket tuffare mot länder som gör vad man menar inte är i enlighet med vad Kina vill. Det kräver att vi samordnar vårt samarbete.

Jag hade till exempel möjlighet att i dag tacka den holländske utrikesministern för att han hade tagit upp Gui Minhais fall, precis som vi ber alla våra vänner att ta upp Gui Minhais fall i alla sina bilaterala relationer, och även EU:s representant. Det gör de också. Det känns väldigt bra att det aktiva arbete som regeringen bedriver för att få Gui Minhai fri också har stöd av så många av dem som vi ber om hjälp från.

Som jag nämnde i mitt inledande svar står EU bakom principen om ett land och två system för att bevara Hongkongs självstyrande ställning. Den linjen ligger fast. Anledningen till att jag nämnde Hongkongs ställning som skyddad enligt 1984 års överenskommelse är att det visar att de bryter mot internationella överenskommelser.

Det är inte alls som Kerstin Lundgren säger att jag säger detta för att det är en bit papper. Tvärtom har vi här ett viktigt bevis om att det är detta som ska gälla, som är deponerat hos FN. Därmed kan vi anklaga Kina för att inte följa sina internationella åtaganden.

Det är därför det är så viktigt med sådana internationella avtal. Det är inte för att det skulle vara någonting som man gömmer sig bakom. Det är tvärtom någonting som man ska hålla upp. Det visar att de bryter mot det.

När det gäller de olika avtalen tror jag att jag själv skrev under feriearbetsavtalet när jag var handelsminister. Jag tycker visst att man kan titta på olika saker. Samtidigt ska man ha i beaktande att man kan få till exempel ungdomar från Hongkong hit till Sverige för att träffa demokratiska partier och civilsamhälle och se hur vi lever här.

Det kan vara en väldigt stor fördel. Man måste tänka på om vi stryper möjligheten för Hongkongborna att komma hit. Det är möjligt att det inte är så. Men man måste alltid också ha det i bakhuvudet innan man kastar ut barnet med badvattnet.

Anf. 140 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är naturligtvis så att vi har sett att Kina inte respekterar avtal. De tolkar dem på sitt kinesiska vis. Det är inte den överenskomna tolkning som vi uppfattar. Domstolsbeslut när det gäller fri sjöfart accepterar man inte.

Uttalanden om att överenskommelsen från 1984 bara är ett papper säger väl ändå någonting om hur man förhåller sig till den ordning som vi har trott har gällt. Då måste vi från vår sida svara tillbaka och inte bara säga: Ni har skrivit under. De vet om det, men de bryr sig inte. Det är annat som krävs.

Det som nu har blivit synligt är ett svar som många länder har gett. Man har sagt upp sina utlämningsavtal. Finland utrikesminister uttalade att man skulle upphöra med tillämpningen av de avtal som fanns.

Jag bad själv riksdagens utredningstjänst att jämföra svenska och finska MLA. De uppfattar att det i princip inte finns några skillnader i det hela. Mot den bakgrunden att Finland kan säga upp eller inte tillämpa borde Sverige och Sveriges utrikesminister kunna säga: Vi tillämpar inte. Vi kunde också säga: Vi kommer att riva sönder, och vi kommer att skriva och säga upp avtalet.

Det skulle vara en tydlig signal, likaså om vi gjorde som Nederländerna, Australien och Österrike och ändrade till Office of Sweden i Taipei. Det skulle säga: Vi står upp för demokratin, och vi agerar när den slås ned.

Anf. 141 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Jag blir lite förvånad när Kerstin Lundgren säger att eftersom vi har ett internationellt avtal som Kina inte respekterar ska vi inte ha något internationellt avtal. Den slutsatsen blir helt orimlig.

Det viktiga är att vi får internationella avtal som vi sedan kan visa att man bryter mot så att vi kan vidta åtgärder mot det. Jag förstår inte argumentationen att nästan håna internationella avtal och säga att bara för att de inte läser dem som vi gör ska man inte ha dem.

Vi kommer att i första hand genom EU ställa krav på att Kina ska följa sina folkrättsliga förpliktelser. Det gör vi bland annat genom att hålla upp avtalet från 1984 som deponerats hos FN och peka på det. Ni har skrivit under det, och då måste ni följa det.

Det gäller den allvarliga händelseutvecklingen i Hongkong. Men det gäller också frågor som rör Taiwan. Det är beklagligt att Kina försöker att begränsa Taiwans rörelseutrymme. Regeringens utgångspunkt är att vi ska verka för ett så brett och heltäckande deltagande som möjligt i det internationella samarbetet.

Till exempel är både EU och Sverige för att Taiwan ska få delta i internationella organisationer. Nu senast har det gällt medverkan i expertorgan som Världshälsoorganisationen. Meningsmotsättningar mellan Kina och Taiwan måste lösas på fredlig väg och på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning.

Som jag sa tidigare har Sverige goda förbindelser med Taiwan. De har utvecklats över många år inom ett flertal områden. Som ett exempel kan jag nämna de årliga handelsöverläggningar på statssekreterarnivå som Sverige och Taiwan har hållit sedan 1980-talet. Regeringen vill fortsätta att utveckla förbindelserna med Taiwan. Taiwan är en utvecklad demokrati med god efterlevnad av de mänskliga rättigheterna. År 1991 öppnade Sveriges exportråd ett kontor i Taipei, där Business Sweden bedriver ett viktigt arbete. Som jag tidigare har sagt ryms utbytet inom ramen för detta kontor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.