Säkerhetspolitisk analys av ryskt kärnbränsle
Interpellation 2021/22:297 av Helena Storckenfeldt (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-21
- Överlämnad
- 2022-01-21
- Anmäld
- 2022-01-25
- Svarsdatum
- 2022-02-04
- Sista svarsdatum
- 2022-02-04
- Besvarad
- 2022-02-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Vattenfall har tidigare slutit avtal om ryskt kärnbränsle med leverans till kärnkraftverket i Ringhals. Kärnbränslet levereras av det ryska bolaget Rosatom, som är helägt av den ryska staten. Rosatom är även djupt involverat i det ryska kärnvapenprogrammet.
De tidigare utrikesministrarna Bildt och Wallström har på sin tid fått frågor i riksdagen om detta avtal. Det har varit frågor om hur regeringen sett på att Vattenfall i förlängningen gjort sig beroende av leveranser från Ryssland och om vilka säkerhetspolitiska överväganden den dåvarande regeringen gjort samt frågor om det är av svenskt nationellt intresse, särskilt mot bakgrund av att EU nu verkar för ett minskat beroende av rysk energi.
Sedan Vattenfall for till Ryssland och påbörjade dessa diskussioner har det säkerhetspolitiska läget ytterligare förändrats till det sämre. Och de senaste månaderna av rysk aktivitet väcker nya frågor kring Sveriges säkerhet.
EU-parlamentet antog nyligen en resolution om Ryssland där Rosatom pekas ut. Den tjeckiska regeringen har klargjort att Rosatom inte kommer att bli föremål för att få delta i någon upphandling av landets största infrastrukturprojekt, byggandet av ett nytt kärnkraftverk. Den tjeckiska regeringen anger säkerhetsskäl.
Rysslands ambitioner att använda kärnkraften som maktmedel borde vara kända av den svenska regeringen. Men regeringen talar aldrig om detta. Kraven från riksdagsledamöter om att regeringen ska göra en samhällsanalys av konsekvenserna av Vattenfalls affärer med Rosatom möts med tystnad. Utifrån Rysslands agerande i vårt närområde upprepar jag därför frågan från dåvarande riksdagsledamoten Peter Hultqvist och nuvarande ledamoten Hans Wallmark.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att tydliggöra den svenska säkerhetspolitiska analysen av Vattenfalls avtal med Rosatom, och i så fall vilka?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:297
Webb-tv: Säkerhetspolitisk analys av ryskt kärnbränsle
Dokument från debatten
- Fredag den 4 februari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:65
- Protokoll 2021/22:65 Fredagen den 4 februariProtokoll 2021/22:65 Svar på interpellation 2021/22:297 om säkerhetspolitisk analys av ryskt kärnbränsle
Protokoll från debatten
Anf. 125 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Helena Storckenfeldt har frågat mig huruvida jag avser att vidta några åtgärder för att tydliggöra den svenska säkerhetspolitiska analysen av Vattenfalls avtal med Rosatom och i så fall vilka.
Sveriges och EU:s energiförsörjning betraktas ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Regeringen gör löpande analyser av det säkerhetspolitiska läget, inklusive dess konsekvenser för Sveriges kritiska infrastruktur och energiförsörjning.
Regeringen har också uttryckt oro över att EU gör sig alltför beroende av ryska energileveranser. Ryssland har använt sig av energi som ett politiskt maktmedel. Inte minst under rådande omständigheter måste Rysslands användning av hela den säkerhetspolitiska verktygslådan analyseras. Detta gör Sverige och EU kontinuerligt.
När det gäller enskilda bolag, såväl statliga som privata, är den grundläggande principen att staten inte pekar ut vilka leverantörer de ska använda sig av. Vattenfall är ett bolag som verkar på marknadsmässiga villkor och ska därför verka under samma krav och åtnjuta samma möjligheter som andra bolag på marknaden.
Leverantörshantering är ett ansvar för bolagets styrelse och ledning. Vattenfall har själva uppgett att de i nuläget köper bränsleelement från flera leverantörer, och de har en vägledande princip om att inte binda sig till en leverantör för att säkra bränsletillförsel. Bolaget har att följa de regelverk som finns inom Sverige och EU när det gäller att göra affärer med andra länder.
Anf. 126 Helena Storckenfeldt (M)
Fru talman! Frågan om avtalet med Tvel har varit uppe i riksdagen ett flertal gånger, med start 2012 då nuvarande försvarsminister Peter Hultqvist, då ledamot, ställde frågan till alliansregeringen. Hultqvist skrev bland annat: "Frågan är om det är ett svenskt nationellt intresse att medverka till detta mot bakgrund av att EU nu försöker minska sitt beroende av rysk energi." Han undrade också vilka säkerhetspolitiska överväganden den dåvarande regeringen gjort.
Svaret som gavs då var detsamma som hörs i dag, trots att säkerhetsläget har dragits till sin spets. Redan då befann vi oss i ett osäkert läge, men det är ingenting jämfört med den ryska aggression vi ser i dag.
Ryssland är inte som vilket grannland som helst, och Rosatom är inte som vilken leverantör som helst. Rosatom har ibland benämnts som en stat i staten med 250 000 anställda, en ledning direkt tillsatt av Putin och målsättningen att expandera globalt och bli en viktig aktör inom alla områden som har med kärnkraft att göra. De är dessutom djupt involverade i Rysslands kärnvapenprogram. Man kan tycka att en analys av läget inte är så mycket begärt.
Dotterbolaget Tvel kämpade länge med att komma in på den europeiska marknaden för bränsle till tryckvattenreaktorer. Operatörer i väst ville inte öppna upp för företaget, vilket innebar att marknaden var stängd, och EU antog en resolution om att minska sitt beroende av rysk energi. Men när det kommer till Sverige har vi inga problem med att öppna upp och hjälpa till så gott vi bara kan.
Utrikesministern säger att regeringen löpande gör analyser av det säkerhetspolitiska läget, inklusive konsekvenserna för Sveriges kritiska infrastruktur och energiförsörjning. Hon konstaterar också att Ryssland använder sig av energi som ett politiskt maktmedel och att regeringen har uttryckt oro för att EU gör sig alltmer beroende av ryska energileveranser.
Jag undrar därför: Var är analysen av detta? EU nämner Rosatom vid namn och varnar för bolaget, och efter den stora mediala uppmärksamhet som frågan har fått de senaste veckorna kan man inte hävda att problemen är okända.
Ryssland befinner sig i en konflikt med västvärlden i dag, och de är inte det minsta blyga för att använda sig av hela verktygslådan för att nå sina politiska mål. Rosatom med Putin i spetsen jublar just nu över avtalet. De skriver uppriktigt i nyhetsbrev att Vattenfall har spelat en nyckelroll i Rysslands planer. Detta känns inte bra. Samtidigt som Ryssland mobiliserar, Sverige rustar upp och utrikesministern får hotfulla brev från Lavrov har vi ett avtal om kärnbränsleleveranser från ett företag som anses vara en förlängning av den ryska staten.
Peter Hultqvist sa under frågestunden i förra veckan att det var bra och viktigt att frågan lyftes upp. Jag undrar därför om Ann Linde ser problemen och om hon håller med sin kollega.
Anf. 127 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag självfallet håller med min kollega försvarsminister Peter Hultqvist.
Regeringen har nu flera gånger svarat på riksdagsfrågor om Vattenfalls import av kärnbränsle från Ryssland och om de säkerhetspolitiska aspekterna. Jag tar gärna tillfället i akt här att bekräfta att Sveriges och EU:s energiförsörjning behöver betraktas ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Vi hade till och med en diskussion om detta när vi bjöd in EEA:s chef för att diskutera energiförsörjningen och de säkerhetspolitiska aspekterna med EU:s utrikesministrar för någon månad sedan.
Jag upprepar att regeringen gör löpande analyser av det säkerhetspolitiska läget, inklusive konsekvenserna för Sveriges kritiska infrastruktur och energiförsörjningen. I detta sammanhang noterar vi att det kan finnas oönskade säkerhetspolitiska konsekvenser av att införskaffa kärnbränsle från statsägda ryska bolag.
Vi har också uttryckt vår oro för att EU gör sig beroende. Detta berör inte Sverige fullt ut lika mycket som det berör många andra, som också har olja och naturgas, vilket vi inte har, men det gör att denna diskussion är oerhört aktuell i EU och att den uppmärksammas mer och mer.
Likväl, när det gäller enskilda statliga eller privata bolag, är den grundläggande principen att staten inte ska peka ut vilka leverantörer de ska använda sig av. Utöver Ryssland, som har levererat bränsle till Sverige i 40 års tid, är det franska, amerikanska och spanska företag som är viktiga bränsleleverantörer till Vattenfalls anläggningar.
Vattenfalls inköpsstrategi är i linje med EU:s strävan att få en mer diversifierad tillförsel för att undvika dessa behov. Det finns verkligen en medvetenhet om denna komplexitet i Regeringskansliet, och det står klart att grunden för vår försörjningstrygghet måste vara ett robust energisystem som bygger på att man har en energimix som är diversifierad, att man har en fungerande energimarknad och att EU minskar sitt ensidiga beroende av ett tredjeland.
Anf. 128 Helena Storckenfeldt (M)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaren!
Jag tycker att det är skönt att höra att ministern håller med sin kollega och att det kan finnas problem här. Jag tycker att det är viktigt att fördjupa sig i fler aspekter än de problem som har uppstått när det gäller ryska energileveranser till andra länder för att reda ut just denna fråga.
Jag förstår fullt ut att det är en fråga för Vattenfalls ledning och att man följer de lagar och regler som gäller i Sverige och EU. Jag förstår också fullt ut att det inte är statens uppgift att peka ut vilka leverantörer som enskilda bolag ska använda sig av, men det är inte riktigt det som är frågan här.
Frågan gäller rimligheten i att vi i Sverige öppnar upp för Rysslands maktambitioner på ett sätt som andra länder har sagt nej till av säkerhetsskäl. Samtidigt rustar vi upp vårt försvar och förbereder oss för vad som komma skall. Vi står just nu i det absolut värsta säkerhetspolitiska läget på decennier, och det enda jag är ute efter är att man ska göra en analys av avtalet så att vi kan få det svart på vitt vad det innebär för Sveriges och Europas säkerhet.
Sedan har jag inte ens gått in på frågan om att vi gett Tvel - återigen: Putinstyrt - en massa kritisk information om våra kärnkraftverk. De hade personal på plats i Ringhals i mitt hemlän senast i höstas.
När det gällde Huawei fanns det inga problem med att stänga ute bolagets produkter från svenska 5G-nät. Säkerhetsskäl angavs då. Kopplingen mellan Huawei och den kinesiska staten skulle kunna få konsekvenser och orsaka skada för Sveriges säkerhet, sa man då. Men nu, när det handlar om Rysslands ökade inflytande, insyn i vår infrastruktur och framflyttade maktpositioner globalt, tar man ett steg tillbaka och hänvisar till att alla regler har följts.
Absolut, alla regler har säkert följts, men jag ifrågasätter å det grövsta att ingen, varken på Vattenfall eller på Regeringskansliet, har slagits av tanken att man kanske bör se över just denna fråga. Är det inte rimligt att låta göra en analys av hur detta kan komma att påverka Sverige om det får fortsätta?
Anf. 129 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Som jag har sagt till Helena Storckenfeldt flera gånger ser vi att detta kan ha säkerhetspolitiska effekter. Det är därför vi har analyserat det.
Låt mig, eftersom det säkert är många som lyssnar på detta, säga något om varför det är komplicerat. Det är för att Vattenfall sedan 2010 har riksdagens uppdrag att bedriva energiverksamhet affärsmässigt så att bolaget blir en del av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.
Bolag med statligt ägande - det gäller också övriga svenska aktiebolag - lyder under aktiebolagslagen, och styrelsen har ansvar för hur bolagen organiseras och förvaltas. Detta innebär att regeringen som ägare i styrningen av Vattenfall inte ska vidta några åtgärder som strider mot det av riksdagen beslutade uppdraget att Vattenfall ska agera affärsmässigt.
Eftersom Vattenfall är ett bolag som verkar på marknadsmässiga villkor måste det ha samma möjligheter och samma krav som andra bolag har på marknaden. Detta är ett ansvar för bolagets styrelse och ledningen. Regeringen ställer krav på bolag med statligt ägande att de ska agera föredömligt inom områden som gäller hållbart företagande och att de ska ha förtroende. Detta inkluderar att de ska vara transparenta, att de ska vara strategiska, att de ska ha en ansvarsfull leverantörshantering och att de ska följa internationella riktlinjer.
När det gäller handel med kärnbränsle finns det flera regelverk och riktlinjer som Euratom Supply Agency, International Atomic Energy Agency och så vidare har satt upp. Och Vattenfall köper, som sagt var, i nuläget bränsleelement från flera olika leverantörer. Detta är väldigt viktigt för att man ska undvika att bli beroende av enskilda länder.
Men med dessa förklaringar ser vi självklart, och analyserar kontinuerligt, att detta kan ha säkerhetspolitiska effekter. Därför är det en väldigt viktig fråga att hantera i Regeringskansliet.
Anf. 130 Helena Storckenfeldt (M)
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaren. Jag upplever att utrikesministern tycker att man har analyserat detta. Då undrar jag vad man kom fram till. Och varför har man inte alla de gånger som den här frågan har ställts i denna kammare svarat med den analysen?
För ett år sedan stod våra två partier bakom EU-parlamentets resolution mot Ryssland. Där pekades Rosatom särskilt ut, och EU:s medlemsländer uppmanades att upphöra med att ha med detta ryska bolag att göra. Säkerhetsskäl angavs. Ändå står vi här i dag. Frågan har som sagt lyfts fram gång på gång inte bara av ledamöter utan även av Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Sveriges Radio.
I en intervju i Sveriges Radio ställdes frågor om avtalet till Ove Nilsson, vd på Vattenfall Nuclear Fuel. På frågan vad Vattenfall tänker kring att ha spelat en nyckelroll som dörröppnare i de ryska planerna svarar han: Ja, det har ju blivit så. Han säger vidare att största fokus var att hitta en tredje leverantör.
Det är inga konstigheter med det. Det köper jag. Företag, såväl statliga som privata, verkar på marknadsmässiga villkor och ska ha samma möjligheter på marknaden. Vattenfall har gjort sin bedömning, men ytterst är det regeringen som är ansvarig för Sveriges säkerhet, inte Vattenfall.
Flera experter på Totalförsvarets forskningsinstitut pekar ut problem: De har representanter på plats i vår infrastruktur. Sverige legitimerar företaget. Och energiföretagen i Ryssland kan lätt komma att användas som politiska påtryckningsmedel. Hela affären och hanteringen har kallats i högsta grad olämplig och naiv.
Fru talman! Jag hoppas att jag har varit tydlig nog, så att frågan kanske tas upp på nästa regeringssammanträde.
Anf. 131 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Jag tackar Helena Storckenfeldt för interpellationsdebatten.
Detta är en väldigt komplex fråga. Samtidigt har Rosatom gjort detta i över 40 år till Sverige, under väldigt komplicerade förhållanden. Vi är väldigt medvetna om vikten av en trygg energiförsörjning till våra medborgare, till industrin och till näringslivet. Vi är också väldigt medvetna om att det finns säkerhetspolitiska effekter, hållbarhetsperspektiv och ekonomiska effekter. Samtidigt kan vi inte lämna den grundläggande principen att det inte är staten som ska peka ut vilka leverantörer som enskilda bolag har.
Men som jag har sagt tidigare ställer vi krav på bolagen att de måste agera föredömligt inom dessa områden. Och jag förutsätter faktiskt att Vattenfall är väldigt medvetet om att detta är frågor som man måste vara väldigt noggrann och transparent med och att man tänker strategiskt. Man har också sagt att man förstår att det är väldigt viktigt att man diversifierar när man köper bränsleelement så att man inte är beroende av ett bolag, i detta fall Rosatom. Det upplever jag att Vattenfall är medvetet om och arbetar med.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.