LSS-utredningen
Interpellation 2015/16:548 av Carina Herrstedt (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-04-13
- Överlämnad
- 2016-04-14
- Anmäld
- 2016-04-15
- Sista svarsdatum
- 2016-04-28
- Svarsdatum
- 2016-04-29
- Besvarad
- 2016-04-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Regeringen har aviserat att den ska tillsätta en utredning om LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och Åsa Regnér har uttalat sig i medierna om att kostnaderna för LSS ska ses över.
Vi sverigedemokrater anser att LSS-reformen var en otroligt viktig reform som vi vill värna, upprätthålla och förbättra. Det finns många tecken som tyder på att en begränsande rättspraxis har urholkat LSS-reformen, det vill säga att personer som enligt reformens ursprungliga intentioner skulle ha fått stöd numera inte anses berättigade till det till följd av en begränsande tolkning av gällande lagstiftning i praxis. Vi välkomnar därför beskedet att LSS ska ses över då det är en mycket viktig rättighetslag som ska garantera delaktighet, trygghet och ett socialt liv på lika villkor som alla andra för personer med funktionsnedsättning. Lagen är just en rättighetslag. De rättigheter som den garanterar ska samhället leverera oavsett det ekonomiska läget, det vill säga om det finns pengar eller inte.
I takt med att reformen har ökat i kostnad har dock allt fler politiker börjat ifrågasätta reformen, däribland Åsa Regnér. Det kan förvisso vara bra att man generellt sett ifrågasätter kostnader som skjuter i höjden. Därför är en utredning bra för att få större förståelse för anledningen därtill, och om det finns utrymme för förbättringar. Fast samtidigt är det mot denna bakgrund mycket oroande att Åsa Regnér, redan innan utredningen ens är tillsatt, förefaller att tro sig inneha svaret att man måste kapa kostnaderna för LSS. Vi anser att det är fel ände att börja i.
Med hänvisning till det anförda vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
- När avser statsrådet att utredningen om LSS ska starta och när avser statsrådet att presentera direktiven för utredningen som statsrådet tidigare har flaggat för ska komma?
- Är det statsrådets avsikt att ifrågasätta LSS, som är en rättighetslag, och kompromissa med LSS-reformens intentioner med det uttalade syftet att spara pengar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:548
Webb-tv: LSS-utredningen
Dokument från debatten
- Fredag den 29 april 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:101
- Protokoll 2015/16:101 Fredagen den 29 aprilProtokoll 2015/16:101 Svar på interpellation 2015/16:548 om LSS-utredningen
Protokoll från debatten
Anf. 55 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Fru talman! Carina Herrstedt har frågat mig när utredningen om LSS ska starta, när jag avser att presentera direktiven för utredningen som jag tidigare flaggat för ska komma och om det är min avsikt att ifrågasätta LSS, som är en rättighetslag, och kompromissa med LSS-reformens intentioner med det uttalade syftet att spara pengar. LSS betyder för övrigt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Jag har tidigare aviserat att en översyn ska genomföras av LSS och av assistansersättningen enligt socialförsäkringsbalken. Det pågår för närvarande ett intensivt beredningsarbete med direktiv till en sådan utredning inom Regeringskansliet. När detta arbete inom kort är avslutat kommer direktiven för utredningen att beslutas.
Det är mer än 20 år sedan LSS och assistansersättning infördes. Denna reform har på avgörande sätt förbättrat levnadsvillkoren för många flickor, pojkar, kvinnor och män med omfattande funktionsnedsättningar. Lagarna har möjliggjort ökat självbestämmande och skapat förutsättningar för ett mer självständigt liv för personer med omfattande funktionsnedsättningar.
Jag vill här ta tillfället i akt att påpeka att det är angeläget för mig och för regeringen att värna dessa reformer.
Det finns dock problem i LSS och assistansersättningen som gör att en översyn av lagstiftningen behövs. Det rör bland annat kostnadsutvecklingen och bristfällig lagstiftning inom assistansersättningen, resursfördelning mellan de kvinnor och män som får assistansersättning och dem som beviljas andra insatser. Vidare rör det insyn i utförandet av personlig assistans för dem som beviljas assistansersättning samt rättssäkerhet, likvärdighet och kvalitet i insatserna. Det finns också avgörande skillnader när det gäller tillgången till och omfattningen av insatser mellan flickor och pojkar, kvinnor och män.
Ett av syftena med översynen är att modernisera lagstiftningen och få till stånd en större träffsäkerhet, helhetssyn och mångfald i de stödinsatser lagstiftningen omfattar. De senaste tio åren har kostnaderna för assistansersättningen fördubblats, samtidigt som antalet personer som får assistansersättning inte alls ökat i samma utsträckning. Det är nödvändigt att bryta denna kostnadsutveckling och skapa ett långsiktigt hållbart ekonomiskt ersättningssystem. Det är självklart för mig att välfärd får kosta. Samtidigt ska alla i vårt land känna sig trygga med att pengarna i vår skattefinansierade välfärd används på ett ändamålsenligt sätt.
Anf. 56 Carina Herrstedt (SD)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Jag har länge efterlyst en översyn av LSS och dess tillämpning, och jag är inte ensam om detta. Regeringen har dessutom gjort ett tillkännagivande om detta, så det finns ingen direkt enighet i frågan.
Jag har motionerat om detta sedan jag kom in i riksdagen 2010, då jag menar att lagen inte längre tillämpas på det sätt som från början var tänkt. Mitt främsta fokus har legat på behovsbedömningen och hur den tillämpas men också på avskaffandet av tvåårsregeln för vissa grupper.
Svaret jag har fått har sedan 2010 genomgående varit att en översyn är på gång, att Försäkringskassan eller någon annan myndighet har fått någon form av uppdrag. I det senaste betänkandet avstyrktes vår motion än en gång, med svaret att Försäkringskassan nyligen hade fått ett uppdrag att redovisa åtgärder. Det handlar då främst om bättre kontroll och om en mer rättssäker hantering av assistansersättningen. Det handlar om att minska riskerna för felaktiga utbetalningar och överutnyttjande och om åtgärder som kan minska regionala skillnader relaterat till Försäkringskassans handläggning.
Jag är själv personlig assistent i grunden, så jag har sett behovet av personlig assistans. Men jag har också sett oron bland dem som nyttjar det. Det finns många där ute, både anhöriga och personer med behov, som är djupt oroade över att en översyn nu främst verkar handla om att försöka få ned kostnaderna snarare än om att se över bedömningssystemet. Det är personer som är oroade över att de inte längre kan få den hjälp de behöver för att känna delaktighet i samhället eller ha en skälig levnadsnivå. Allt de får till svar i dag är att så snart beredningen av direktiven är avslutat kommer arbetet igång.
Vad innebär detta konkret i tid? Bli det före sommaren eller före årsskiftet? Blir det ens denna mandatperiod? Inte ens en tidsram mellan tummen och pekfingret kan statsrådet ge besked om här i dag.
Nu lade förvisso statsrådet till orden "inom kort". Det kan vara intressant att veta vad det innebär. Det är faktiskt många som undrar om detta är en så het potatis att regeringen mer eller mindre medvetet drar ut på tiden och inväntar en ny regering, troligen en borgerlig, som ska ta tag i detta. Då undrar man om dagens regering inte är redo och inte vågar ta tag i detta av rädsla för att fatta ett ganska obehagligt beslut.
Jag håller med om att det finns problem inom LSS och assistansersättningen som gör att en översyn av lagstiftningen de facto behövs. Jag anser dock att det sätt som statsrådet svarar på väcker oro. Hon framför att översynen rör bland annat kostnadsutvecklingen och bristfällig lagstiftning inom assistansersättningen och: De senaste tio åren har kostnaderna för assistansersättningen fördubblats samtidigt som antalet personer som får assistansersättning inte har ökat i samma utsträckning, och därför är det nödvändigt att bryta kostnadsutvecklingen.
Detta visar, menar jag, att man redan från början har en felaktig målsättning med översynen. Att från början endast ha statens perspektiv och behovet av att spara in på kostnaderna som enda perspektiv menar jag blir fel. Är inte syftet med att se över LSS-reformen att man ska se hur den fyller de mål som sattes upp från början och hur man kan göra detta bättre och effektivare?
Det kan finnas andra anledningar att se över LSS. Huruvida det är fallet är en utmärkt fråga att ta upp i en översyn. Att däremot från början ha det uttalade syftet att man ska dra ned på kostnaderna är att börja med svaret innan man ens har definierat de mest relevanta frågorna.
Anf. 57 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Fru talman! Det här är en mycket angelägen debatt. Jag vet att ledamoten har en bakgrund med att arbeta med de här frågorna. Det tycker jag gör det ännu intressantare, för det är en komplex lagstiftning. Det är samhällets allra mest utsatta som har behov av den här reformen. Det var också därför den kom till.
Vi vill verkligen värna de ingångsvärden och utgångspunkter som LSS-reformen har. En regering måste dock ha kontroll över hur olika frågor utvecklar sig. I det här fallet är det anmärkningsvärt, får man nog lov att säga, att kostnaderna i reformen, som ska gå till de mest utsatta, utvecklade sig till en viss nivå de första tio åren. Ungefär 14 000 personer trädde in i reformen. Sedan fördubblades kostnaderna de senaste tio åren då endast ungefär 2 000 personer ytterligare trädde in i reformen.
Vi har inte ett bra svar på det. Jag tycker att en regering måste ha det. Vi försöker skaffa oss den kontrollen och det svaret för att säkerställa att medlen faktiskt går till dem som behöver och har rätt till det här, för det är en rättighetslagstiftning.
Vi har nära samråd med organisationer i den här frågan. Det är en kontroversiell fråga. Men jag uppfattar att de flesta organisationer som vi dagligen talar med förstår det som regeringen säger, även om det finns väldigt mycket synpunkter och, som ledamoten påpekar, också oro. Därför vill jag komma fram med de här direktiven. Jag hoppas att de kommer fram före sommaren. Det kommer jag att verka för. Det tycker jag själv är väldigt viktigt.
Det är flera aspekter som vi vill ta upp. Det är helt enkelt: Hur fungerar reformen i dag, i det samhälle vi i dag lever i? Och det är andra aspekter som vi också vill titta på. Vissa organisationsföreträdare tycker att det är jättebra att familjer kan ha rollen som personliga assistenter. Andra tycker att det låser in. Vissa organisationsföreträdare tycker att andra åtgärder som finns i LSS, som inte är assistansen, döljs lite bakom assistansen - det kan till exempel gälla ledsagning. Åtminstone tycker de inte att de får det som de har rätt till. Det gäller för övrigt även assistansen. Jag får höra av många att de tycker att de borde ha rätt till assistans. De får det inte trots att kostnadsutvecklingen ser ut som den gör. Ytterligare en aspekt, som jag också nämnde i svaret, handlar om jämställdhetsperspektivet. Vi vet att män får mer personlig assistans än kvinnor. Man vet inte riktigt varför det är så.
Allt det här föranleder oss att se över reformen.
Anf. 58 Carina Herrstedt (SD)
Fru talman! Tack för beskedet om före sommaren! Jag tror att det gläder många.
Statsrådet säger att hon vill ha svar på frågor innan direktivet kommer på plats. Jag kan hålla med om att det kan vara bra. Då kommer jag osökt in på frågan angående det direktiv som Försäkringskassan redan har fått, innan man har fått svar på de här frågorna. Det står att Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen.
Här har man gått ut och gjort någonting innan man har fått svar på frågor. Vi har fått indikationer från representanter inom vissa funktionshindersorganisationer på att dessa direktiv har lett till att personer som egentligen har ett ökat behov i dag inte vågar söka för det ökade behovet av rädsla för att få färre timmar i grunden. De är rädda att de då ska få färre timmar än vad de är berättigade till i dag. Det får absurda effekter för de personer som verkligen har ett ökat behov men som inte vågar söka för det.
Statsrådet verkar inte heller i de debatter eller intervjuer jag har läst kunna ge några klara besked om hur det är tänkt att Försäkringskassan ska lyckas få ned de ökade kostnaderna. Handlar det om att de som redan i dag har assistans ska få färre timmar? Handlar det om att de som gör nyansökningar inte ska beviljas det antal timmar som de de facto är berättigade till eller har behov av? För mig blir detta en tydlig signalpolitik om att pengar går före behovet.
En av anledningarna till att timmarna kan ha ökat kan vara att allt fler blir äldre och att det i och med det också blir ett ökat behov. Vi har i dag en bättre sjukvård som gör att personer som kanske tidigare skulle ha avlidit av en stroke eller liknande klarar sig men får ett ökat behov av assistans för att klara sin vardag.
Det är ganska intressant att veta: Hur är det tänkt att direktiven till Försäkringskassan ska kunna upprätthållas? Hur ska Försäkringskassan lyckas få ned antalet timmar?
Statsrådet pratar också om en ändamålsenlig användning av skattepengarna. Jag tycker att det är positivt att alla ska ha rätt till den skattefinansierade välfärden. Det ställer jag mig till hundra procent bakom. Däremot kanske vi skiljer oss lite i fråga om vad vi menar med ändamålsenligt. Jag håller med om att skatterna ska gå till sådant, men frågan är vad skattebetalarna har förväntat sig av sin inbetalda skatt. Handlar det inte just om att upprätthålla en god välfärd? Detta till trots tvingas många skattebetalare i dag se hur välfärden sakta men säkert tyvärr nedmonteras men att det inom vissa områden verkar finnas obegränsat med resurser.
Det kan till exempel inte anses ändamålsenligt att personer som uppehåller sig illegalt i Sverige får tandvård för 50 kronor medan våra äldre får betala fullt pris och därför tvingas avstå. Det vore intressant att veta vad Åsa Regnér menar när hon säger "ändamålsenligt" i detta sammanhang.
Vi förutsätter såklart att det innebär att de som har behov av LSS också ska få det och att inte kostnadsperspektivet ska komma i främsta rummet. Det finns som bekant många andra kostnader som staten skulle kunna spara in på i stället.
Det skulle vara intressant att veta hur Försäkringskassan ska kunna uppnå detta och vad som avses med "ändamålsenligt" i detta sammanhang.
Anf. 59 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Fru talman! Ja, "ändamålsenligt" handlar helt enkelt om att pengarna ska gå till det ändamål det var tänkt. Vi vill vara säkra på att den här rättighetslagstiftningen går till just de rättigheter som lagen bidrar till att genomföra. Vi vill till exempel inte att pengar ska gå till oseriösa företag. Vi vill ha bättre kontroll på det.
Försäkringskassans chef uttalade sig i helgen och berättade en del om vilka tankar hon har om vad Försäkringskassan kan göra ytterligare. Dessutom inför man efterskottsbetalningar när det gäller den här insatsen.
Tidigare talade Carina Herrstedt om vad regeringar har gjort sedan 2010. Jag har bara inflytande över vad regeringen har gjort sedan 2013. Men jag kan notera att den tidigare regeringen inte gjorde någonting åt den här frågan och dess utveckling, trots att jag inte har fått någon uppgift om att den tidigare regeringen förstod vad som dolde sig bakom den kraftiga kostnadsutvecklingen.
När det handlar om att stödja välfärdsinsatser var det dessutom så att den enda gången som Sverigedemokraterna hade en möjlighet till inflytande över detta röstade de emot regeringens budget, som kraftigt hade förstärkt välfärden, till exempel med 2 miljarder till äldreomsorg.
Trots att ni hade sagt i valrörelsen att ni stod på de äldres sida röstade ni alltså emot regeringens budget som nu, när den är genomförd, verkligen på ett väldigt ändamålsenligt sätt förstärker välfärden och äldreomsorgen med fler händer och fler kunniga personer.
Anf. 60 Carina Herrstedt (SD)
Fru talman! Åsa Regnér säger att Sverigedemokraterna röstade emot regeringens budget. Jag vill framhålla att så egentligen inte var fallet. Vi röstade för vår budget, som innebar satsningar för de äldre. Det är en väsentlig skillnad, och det är så det går till här i kammaren.
Åsa Regnér säger också att den tidigare regeringen inte gjorde någonting. Med det sagt hoppas jag att statsrådet förstår min frustration och brukarnas frustration - de som verkligen är i behov av detta och som säkert har hört ända sedan före 2010 att någonting är på gång och att någonting ska göras.
Samtidigt väcker den här översynen fler frågor än vad den besvarar och skapar stor oro bland de organisationer man har varit ute och pratat med. Som jag sa tidigare finns det alltså en stor oro för att söka ett ökat antal timmar av rädsla för att tvärtom få färre timmar. Det är ingen utveckling som vi vill ha.
Detta regleringsbrev som Försäkringskassan har fått om att minska kostnaden för antalet timmar skapar alltså en jättestor oro bland dem som är i behov av assistans.
Som jag sa väcker detta fler frågor än det besvarar, och därför är det väldigt olyckligt när man säger att man vill ha svar på frågor innan man ger direktiv, fast man faktiskt går händelserna i förväg. Det har framkommit stark kritik mot den här uppmaningen till Försäkringskassan. Bland annat säger någon att det innebär att regeringen säger att nuvarande lagstiftning inte gäller och menar att det liknar ministerstyre. Någon nationalekonom säger att regeringen gör sig till domare över lagstiftningen, och tidigare chefsjurist på Försäkringskassan säger att regeringen åsidosätter lagstiftningen. Detta är anmärkningsvärt.
Anf. 61 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Fru talman! Tack, Carina Herrstedt, för den här debatten om en väldigt angelägen fråga!
Jag vill avslutningsvis säga att det Försäkringskassan ska göra är att bidra till att bryta den kraftiga ökningen av timmar, ingenting annat. Det är inte att sätta sig över lagen.
Jag förstår verkligen att personer som behöver den här reformen, som lever med assistans eller som ansöker om det, känner stor oro. Det är verkligen en fråga som jag tar på allvar, och därför vill jag att de här besluten ska tas så snart som möjligt. Vi har en tät dialog med representanter från organisationerna, och det är väldigt viktigt för mig. Så kommer vi också att fortsätta arbeta.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.