viktade betyg

Interpellation 2001/02:391 av Nilsson, Ulf (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-04-19
Anmäld: 2002-05-14
Besvarad: 2002-05-21

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 19 april
Interpellation 2001/02:391
av Ulf Nilsson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om viktade betyg

Antagningen till universitet och högskolor är ofta föremål för livlig kritik och debatt. För många studerande är det svårt att komma in på en högskoleutbildning direkt efter gymnasieskolan. Därför tvingas många till kompletteringsläsning för att höja sitt betygsgenomsnitt. Vid antagningen räknas betygspoängen lika för varje kurs som har samma antal gymnasiepoäng. En kurs i nagelskulptur kan värderas lika högt som en kurs i franska. Matematik E behöver inte räknas annorlunda än en kurs i exotisk matlagning. Naturligtvis innebär detta att många gymnasieelever hellre väljer en lättare kurs i stället för att välja en kurs av betydelse för deras fortsatta utbildning. Antagningssystemet uppmuntrar till att välja det som verkar vara lätta kurser för höga betyg men uppmuntrar inte till att välja kurs efter innehåll.

Många uppgifter kommer nu om att svenska gymnasieelever väljer bort de främmande språken. Alltfler kommer till högskolan med engelska som enda främmande språk. Av den anledningen har flera högskolor nu tvingats starta nybörjarkurser i franska och tyska. Motsvarande problem finns för naturvetenskapliga högskoleutbildningar, där alltfler saknar de matematik-, kemi- och fysikkurser som krävs.

Det är enligt min mening naturligt att betygen ska väga olika tungt beroende på ämnets betydelse för den utbildning en person söker till. Betygen borde helt enkelt viktas vid beräkningen av antagningspoäng. För vissa utbildningar är matlagning en mera relevant kurs än kemi och för andra är det tvärtom. Med nuvarande system straffas en studerande med lägre antagningspoäng för att han eller hon läst en svår men viktig kurs och därför fått lägre betyg. Ett sådant system är inte rättvist.

Enligt folkpartiets uppfattning behöver antagningsreglerna göras om i grunden. Utgångspunkten bör vara en studentexamen som ska ge allmän högskolebehörighet. En sådan reform kan dock ta lång tid att genomföra och dagens orättvisa system behöver snabba förändringar. En möjlig och relativt snabb förändring vore att successivt genomföra ett antagningssystem med viktning av gymnasiebetygen.

Med anledning av det anförda vill jag fråga utbildningsministern om han avser att vidta några åtgärder för att gymnasiebetygens betydelse för sökt utbildning ska vägas in vid antagningen.

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:391

Webb-tv: viktade betyg

Protokoll från debatten

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 55 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Ulf Nilsson har frågat om jag avser att vidta några åtgärder för att gymnasiebetygens betydelse för sökt utbildning ska vägas in vid antag- ningen. Inledningsvis vill jag framhålla att betygssystemet i gymnasieskolan och reglerna för antagningen till högskolan påverkar varandra starkt. Det är därför av stor vikt att eventuella förändringar av gymnasiesko- lans utformning och betygssystem samt förändringar av högskolans tillträdesregler görs samtidigt och gemensamt. I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) framhöll regeringen att meritvärderings- systemet har stor betydelse för hur ungdomar i gym- nasieskolan väljer utbildningsvägar och kurser samt för vilken vikt de lägger vid studier i skilda ämnen. Det är därför viktigt att utforma gymnasieskolan och tillträdesreglerna till högskolan på ett sådant sätt som stimulerar eleverna till att skaffa sig relevant kun- skap, och som minimerar taktikval inför antagningen till högskolan. Men frågan om tillträde till högskolan handlar inte bara om meritvärdering av betyg. I propositionen Den öppna högskolan betonades vikten av att universitet och högskolor aktivt ska arbeta med åtgärder som främjar och breddar rekryteringen till högre utbild- ning. I propositionen presenterade regeringen ett antal åtgärder för att underlätta rekryteringen till högre utbildning såsom exempelvis att universitet och hög- skolor ges möjlighet att anordna collegeutbildning i samarbete med komvux och att bedriva breddad bas- årsutbildning. Vidare tydliggörs i propositionen uni- versitetens och högskolornas ansvar att pröva om en sökande som saknar formell behörighet i realiteten har de kunskaper som krävs, bedömning av s.k. reell kompetens, samt att respektive lärosäte ska få möjlig- het att bestämma vilka urvalsgrunder som ska använ- das för högst 10 % av platserna på utbildningar som vänder sig till nybörjare. Riksdagen beslutade den 7 december 2001 i enlighet med regeringens förslag. Det här tycker jag är viktiga åtgärder som kan sättas in för att stimulera till högskolestudier. Regeringen har även satsat resurser på att bygga ut högskolan i hela landet med 100 000 högskoleplatser mellan åren 1997 och 2003. Därmed ökas möjligheterna att få komma in på en högskoleutbildning väsentligt. Avslutningsvis vill jag säga att Gymnasiekom- mittén 2000 har fått i uppdrag av regeringen att senast den 16 december 2002 lämna förslag till bl.a. ett ämnesbetygssystem samt pröva förutsättningarna för att införa en gymnasieexamen. Kommitténs förslag kommer sannolikt att innebära att bestämmelserna om meritvärdering behöver ses över. Jag har därför tagit initiativ till ett förberedande arbete inom Utbild- ningsdepartementet för förändringar av högskolans antagningsregler i avvaktan på Gymnasiekommitténs förslag. Att genomföra några förändringar av merit- värderingssystemet innan Gymnasiekommittén pre- senterat sina förslag anser jag inte lämpligt.

Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 56 Ulf Nilsson (Fp)

Fru talman! Jag vill tacka utbildningsministern för svaret. En bakgrund till min interpellation är att det är så svårt för ungdomar att komma in på högskoleutbild- ningar direkt efter gymnasiet. Samtidigt får vi alltfler rapporter om att många studenter kommer till hög- skolan utan att ha läst de gymnasieämnen som de behöver för sin utbildning. Ett stort problem är att så många studerande i dag inte läser främmande språk ordentligt, mer än engels- ka. Ett annat problem är att många naturvetarstuden- ter inte har tillräckliga kunskaper i matematik, fysik eller kemi när de kommer till högskolan. Vi har ju ett konstigt system för antagning till högskolan. På ett sätt är det nämligen väldigt svårt att komma in eftersom antagningen sker efter betygspo- äng. På ett annat sätt är det ganska lätt eftersom det inte görs någon skillnad mellan lätta och svåra ämnen när betygspoängen räknas ut. Hela det här systemet uppmuntrar till taktikval och orättvisor. I valet mellan franska C eller en kurs i nagelskulptur kanske man tror att det är lättare att få högre betyg i nagelskulp- tur. Därför har jag nu frågat utbildningsministern vad han anser om viktade betyg. Av utbildningsministerns svar framgår att han också tycker att det är viktigt att reglerna stimulerar eleverna att skaffa sig relevanta kunskaper och att taktikval ska undvikas. Men det finns, vad jag kan se, ingenting i ministerns svar som ger besked om huru- vida han verkligen vill diskutera att olika betyg ska vara olika mycket värda vad gäller antagningspoäng. För mig är det självklart att de betyg som ska räk- nas när man söker till en utbildning ska vara just de betyg som har betydelse för utbildningen i fråga. Om man ska gå vidare och studera matlagning ska tidiga- re kurser och praktik i matlagning vara en merit. Om man t.ex. ska studera humanistiska ämnen ska språk vara en merit. Detta borde också gälla gymnasieutbildningar. Det är t.ex. orimligt, som fallet är i dag, att ett högt mattebetyg ska slå ut elever med goda praktiska kun- skaper när det gäller att komma in på frisörutbild- ningen. Detta är ett klassiskt exempel. Folkpartiet menar att antagningsreglerna i grun- den måste göras om. Utgångspunkten ska vara en studentexamen som ger allmän högskolebehörighet. Det behövs en studentexamen med definitioner på vilka ämnen som är viktiga för den högre utbildning- en. I övriga Europa är det helt normalt att det finns en högskoleförberedande gymnasieutbildning. Det är också helt normalt i övriga Europa att det finns en förberedande yrkesutbildning med yrkesexamen. I Sverige har vi varken eller. I stället har vi en djungel av oklarheter när det gäller hur en elev ska ta sig vidare till högskolan. För många studerande i Sverige är det svårt att komma in på en högskoleutbildning direkt efter gym- nasieskolan. Därför tvingas många till komplette- ringsläsning för att höja betygsgenomsnittet. Att genomföra en så genomgripande reform som den som Folkpartiet vill genomföra tar naturligtvis tid, och dagens orättvisa system behöver snabba för- ändringar. En möjlighet till en bra och snabb föränd- ring vore att genomföra ett antagningssystem med viktning av gymnasiebetygen. Men jag ser ingen öppning för det i Thomas Östros svar. I slutet av sitt anförande berättade utbildningsmi- nistern att han tagit initiativ på departementet till ett förberedande arbete för förändringar av antagnings- reglerna. Jag vill därför fråga vad det förberedande arbetet går ut på. Jag vill också upprepa min tidigare fråga: Anser utbildningsministern att betyg ska kunna räknas olika beroende på om de har betydelse för den sökta utbildningen eller inte?

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 57 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Vi har tre huvudsakliga vägar in på högskolan. Först och främst har vi betyg som natur- ligtvis är en viktig grund för att bli antagen. Men vi har också högskoleprovet, som i många år har varit en viktig och stor väg in i högskolan. I och med riks- dagsbeslutet i vintras har vi nu också en tredje väg, nämligen att högskolorna själva har möjlighet att utforma - med styrelsebeslut - urvalsreglerna för 10 % av nybörjarplatserna. Därmed får vi kompletterande antagningar som jag tror ganska väl kan ta hand om de sökande. Na- turligtvis finns det nackdelar som med alla antag- ningssystem. Så är det ju. Betygen fångar inte upp allt, och inte heller de olika typer av prov som hög- skoleproven utgör. Med den nya öppningen, alltså den tredje vägen in, finns möjlighet att utforma intervjuer och andra typer av anlagstest som kan vara viktiga när det gäller att fånga upp dem som har de bästa förutsättningarna att klara utbildningen. Innan man tar något nytt steg i antagningsreglerna tror jag att det är viktigt att låta den processen gå hand i hand med reformeringen av gymnasieskolan. En erfarenhet som vi har är att dessa processer kanske inte alltid hakar i varandra. Reformering av gymna- sieskolan sker utan att motsvarande arbete pågår inom högskolan. Ibland uppstår också system som inte riktigt harmonierar med varandra. Nu har vi möjlighet att rätta till detta. Gymnasie- kommittén arbetar, och vi kommer att få förslag från dem. Parallellt med detta bör vi arbeta med att se över högskolans antagningssystem. Detta bör vi göra med ett öppet sinne för att kunna se om vi kan göra kom- pletteringar så att det hela ska fungera bättre. Dessa ska icke vara oberoende av varandra, för det blir inte bra. Folkpartiet har visat korten i gymnasiepolitiken. Visserligen säger de, som Ulf Nilsson också sade, att en studentexamen ska ge högskolebehörighet. Samti- digt har man för stora elevgrupper definierat bort möjligheten att gå vidare till högskolan genom att säga att om man direkt ska rikta in sig på ett yrke, gå något av yrkesprogrammen, har man icke behov av de kunskaper som vi i dag ställer krav på. Därmed har man inte heller möjlighet att komma vidare om man senare i livet så önskar. Jag vill gå åt andra hållet, alltså minska avståndet mellan gymnasieskola och högskola, och se till att vi får bryggor från gymnasiet till högskolan. Detta gör vi bl.a., som jag beskrev i mitt svar, genom college- utbildningarna. De syftar till att skapa möjligheter att få en ingång till högskolan, att komplettera de gym- nasiekunskaper man behöver och att få den första introduktionen in på högskolan. Vi gör det med ett breddat basår som ger möjligheter att komplettera det man behöver för att kunna gå vidare till en högskole- utbildning. Folkpartiet har konsekvent motsatt sig alla försök att bygga broar. De vill ha utbildningsväsenden som består av byggklossar som aldrig nuddar vid var- andra. Jag tycker inte att det är en bra lösning. Det skulle grusa möjligheterna att nå de mål vi har, näm- ligen att upp emot hälften av en årskull ska ha chan- sen att komma vidare till högre utbildning innan man fyllt 25. Jag diskuterar gärna hur vi reformerar antagnings- systemet till högskolan, men reformeringen ska göras när vi också har strukturen för den framtida gymna- sieskolan. Nu har vi tre vägar in vilka kompletterar varandra. Det är ett förhållandevis väl fungerande system i väntan på Gymnasiekommitténs förslag.

Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 58 Ulf Nilsson (Fp)

Fru talman! Folkpartiet tycker att det ska vara möjligt för de ungdomar som så vill att genomgå en bra kvalificerad yrkesutbildning utan målet att läsa på högskolan. Det är en helt annan sak. Denna utbild- ning ska enligt vårt förslag naturligtvis också kombi- neras med rätten till kompletteringar för vidare studi- er när man är intresserad av det. Men det tycker jag inte riktigt berör det ämne vi nu diskuterar. I dag skulle väldigt många ungdomar rent kun- skapsmässigt direkt kunna gå vidare till högskolan, men de gör inte det. Det är naturligtvis inte fel att inte alla ungdomar går vidare till högskolan. Det är emel- lertid ett stort problem att så många som direkt efter gymnasiet skulle vilja läsa vidare inte har möjlighet till det. Svenska ungdomar tar mycket lång tid på sig ge- nom utbildningssystemet. Detta visades bl.a. i ESO- rapporten Utbildningens omvägar häromåret. Sverige har alltså en internationellt sett låg andel tjugoåringar som går vidare till högskoleutbildning. Jag tror att det kan vara oerhört olyckligt om en ung människa som känner sig väl förberedd för studi- er måste vänta i flera terminer och kanske konkur- rensläsa på komvux. Det blir också jobbigare med åren att bedriva studier, eftersom man skaffar barn och blir alltmer beroende av att ha en trygg ekonomi. Regeringens nya system, som en riksdagsmajori- tet godkände, att högskolan ska få bestämma urvals- grunderna för 10 % av platserna riskerar att göra det ännu svårare för ungdomar att komma in direkt från gymnasiet. Det kan komma att innebära ett slags kvotering, som i och för sig är bra för dem som kvo- teras in, men som samtidigt ökar osäkerheten för dem som söker på vanliga gymnasiebetyg. Jag tycker att man borde gå en helt annan väg. Dagens röriga antagningssystem behöver förenklas och alla snårigheter och olika behov av taktikval rensas bort. De studerande ska ha en rättvis chans att veta att det lönar sig att läsa studieförberedande äm- nen. De ska också ha en rättvis chans att komma in på en högskoleutbildning. Därför måste vi också genomföra andra reformer. Kursutbudet måste följa studentens val i så stor ut- sträckning som möjligt. När platserna ändå inte räck- er till är det bästa att högskolorna genom olika antag- ningsprov och test avgör vilka som är mest lämpliga för en utbildning. En student ska inte behöva bli bort- konkurrerad för att han eller hon vågat läsa svåra ämnen på gymnasiet. Jag förstår att Thomas Östros inte kan lämna nå- got detaljerat svar på hur framtidens antagningssy- stem ska se ut. Men principen att alla betyg värderas lika, oavsett vilken utbildning det handlar om, är så felaktig att jag trodde att vi skulle kunna vara överens åtminstone om det. Slutligen skulle det vara intressant att få informa- tion om vad förberedelsearbetet i departementet för ett förändrat antagningssystem går ut på, det som utbildningsministern nämnde i sitt första anförande.

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 59 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Andelen av ungdomsgrupperna som går vidare till högskolan är en central frågeställning. Regeringen har också valt att väldigt tydligt peka ut detta som ett av de huvudsakliga målområdena. Det handlar om att öka andelarna. Vi har en ganska fin utveckling på detta område. För tiotalet år sedan gick drygt 20 % av en ungdoms- kull vidare till högre utbildning. Med den snabba dynamiska utvecklingen av vår högskola, med minst en stark högskola i varje län, är andelen som går vidare i dag över 40 %. Att nå 50-procentsmålet är inte alls en omöjlighet. Det är ett mål som för några år sedan tedde sig som alltför djärvt. Snarare närmar vi oss i en ganska stadig takt hälften av en årskull. Det visar att det går att få förändringarna. Det som framför allt har orsakat detta är inte förändrade antagningsregler utan utbyggnaden av högskolan, dvs. att göra det möjligt för ungdomar att gå vidare till högre utbildning. Det är viktigt att fortsätta att arbeta med frågan om hur betygssystemet i gymnasieskolan påverkar antagningen. Jag menar att vi i dag har ett grund- läggande problem i gymnasieskolan med att vi har ett betygssystem som riskerar att skapa en väldig stress tidigt i gymnasiet, som gör att eleverna mycket tidigt inser vilken betydelse större kurser i årskurs 1 har för möjligheten att komma in på högskolan. Därmed riskerar det som ska vara en naturlig progression i kunskaper i gymnasieskolan att tas bort för eleverna. I stället blir det taktik och stress. Därför ska det första steget vara att se hur en återgång till ämnesbetyg ska se ut från de kursbetyg vi har nu. Det kommer i sig att påverka antagningen till högskolan. Då gäller det att invänta reformerna innan vi går vidare och förändrar i högskolans antagningssystem. Annars riskerar vi att återigen hamna i det läget att processerna inte hakar tag i varandra och ser till att det blir så bra som möj- ligt. Det kan naturligtvis vara vissa fördelar med vikt- ning, dvs. att vissa ämnen som man ska läsa vidare viktas tyngre. Men det kan också ha vissa avgörande nackdelar. Taktikval minskar inte. Kraven på de unga eleverna att tidigt i gymnasiet, redan första året, veta exakt vad de ska söka till på högskolan är stora. Det är ett grannlaga arbete att göra den viktningen. Det är inte bara fråga om kunskaper i det ämne man ska läsa vidare, utan vi vill att eleverna ska ha bredare kun- skaper än så. Viktningen riskerar att leda till nya drivkrafter att söka sig bort från centrala ämnen. Låt oss nu arbeta med att ta fram den nya gymna- sieskolan. Parallellt med detta ska vi se över högsko- lans antagningsregler. I första fasen gäller analysen av hur det i dag fungerar för att vara beredd när Gymnasiekommittén lägger fram sina förslag. Vi ska inte bryta loss enskilda frågor och därmed få systemet att inte hänga ihop så väl som vi faktiskt vill.

Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 60 Ulf Nilsson (Fp)

Fru talman! Jämfört med andra länder har vi en låg andel av en årskull som går vidare direkt till hög- skolan. Anledningen till att den rapport jag nämnde tidigare kallas Utbildningens omvägar är just att man tar omvägar. Det är inte alltid det är fel att ta omvä- gar, men många ungdomar tar ofrivilliga omvägar. Andelen 20-åringar som går vidare till högre utbild- ning är 19 % enligt ESO-rapporten. Det är långt un- der snittet för jämförbara länder. Vi ligger där dåligt till. Ämnesbetyg är naturligtvis en viktig förändring som vi ska diskutera. De kräver en massa förändring- ar som vi inte hinner diskutera i dag. De kräver en annan typ av kursuppläggning osv. på gymnasiet. Men tvärtemot vad utbildningsministern menar, är jag övertygad om att en snabb förändring som gör att betyg som är viktiga för den framtida utbildningen väger tyngre. En sådan förändring skulle inte på nå- got sätt utestänga möjligheterna till övriga framtida reformer, men den skulle underlätta för många ung- domar. Det behöver inte vara så komplicerat. Det går att sätta en ram omkring ämnen som är klart studie- förberedande, t.ex. om man ska söka in på en teknisk utbildning, och markera att de väger tyngre vid po- ängberäkningen än de ämnen som inte alls har med den framtida utbildningen att göra. Jag tror att en sådan förändring skulle vara välkommen för studen- terna. Sedan måste en del andra förändringar göras. Folkpartiet har ett förslag om en rejäl studieförbere- dande utbildning och en studentpeng så att utbyggna- den av universiteten och högskolorna sker efter stu- denternas val. Det är sådant vi får återkomma till. Viktade betyg vore en snabb reform som skulle hjälpa många studenter. Det är synd att utbildningsministern inte vill diskutera detta närmare nu.

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 61 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! När Folkpartiet senast hade inflytande över antagningsreglerna till högskolan valde man att helt lägga i händerna på högskolan att själv utforma antagningssystemen, dvs. varje högskola hade ansva- ret för sitt eget system. Det fick effekten att något universitet inte tyckte att engelska inläst på komvux hade samma värde som engelska inläst på gymnasie- skolan. Det är effekter som resulterar i att det blir svårare att bygga de broar in till högskolan som vi som land och samhälle behöver. Den vägen kommer inte att öppnas om det är den Ulf Nilsson vill inträda. Detsamma gäller utvecklingen av gymnasiesko- lan. Kärnämnena i gymnasieskolan är inte enkom till för att göra det möjligt för människor att gå vidare till högre utbildning, vilket i sig är viktigt. Vi kommer att få se en ökande andel från yrkesförberedande pro- gram som också går vidare till eftergymnasial utbild- ning. Men det är framför allt fråga om kunskaper som behövs i arbetslivet för medborgarna, som är viktiga för alla grupper i samhället. Det är inte fråga om att börja sortera, som Folkpartiet vill, redan från de små åren ända upp till gymnasieskolan. Vi vill att alla ska få med sig en kärnkompetens och kärnkunskaper som behövs för självständiga beslut och för att med en kritisk blick kunna hantera information i en kompli- cerad värld. Det är viktigt ur ett jämlikhetsperspektiv. Det är ett perspektiv som Folkpartiet i stor utsträck- ning tyvärr har tappat i utbildningsfrågorna.

Intressenter

Frågeställare

Nilsson, Ulf (fp)

Besvarad av

utbildningsminister Thomas Östros Socialdemokraterna