Värdig äldreomsorg för homo- och bisexuella

Interpellation 2007/08:594 av Olofsson, Eva (v)

av Olofsson, Eva (v)

den 17 april

Interpellation

2007/08:594 Värdig äldreomsorg för homo- och bisexuella

av Eva Olofsson (v)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

I dag finns det 1,6 miljoner svenskar över 65 år. Om ca 5 procent av befolkningen är homo- och bisexuella skulle gruppen bestå av ca 80 000 äldre kvinnor och män. Äldre homo- och bisexuella kvinnor och män har vuxit upp i ett ännu mer homofobiskt samhälle än i dag där homosexuella förbindelser var förbjudna enligt svensk lag fram till 1944. Först 1979 tog Socialstyrelsen bort sjukstämpeln för homosexualitet. Den starka förföljelsen och diskrimineringen av homosexuella har naturligtvis satt sina spår. Många har dolt sin homosexualitet, andra har bara berättat om sin sexuella läggning för några få som de litar på.

Kunskapsbristen är stor om äldre homosexuellas situation och behov. Forskning om äldre har inte tagit upp deras behov och forskning om homosexuella har i liten grad tagit upp de äldre kvinnornas och männens situation. Folkhälsoinstitutet har haft ett regeringsuppdrag att studera homo- och bisexuellas hälsa men har i nästan alla rapporter uteslutit de äldre. En delstudie tar upp äldres situation genom gruppintervjuer. Ett återkommande tema är rädslan för öppenhet och döljandet som ett tungt ok att bära.

Undersökningar kring homo- och bisexuellas arbetsvillkor visar att de alltför ofta osynliggörs, ifrågasätts och tvingas in i ett utanförskap på jobbet. Ett sätt att undvika diskriminering är att dölja sin läggning genom att hålla delar av sitt privatliv hemliga eller att leva dubbelliv. Ett annat sätt är att söka sig till arbetsplatser och yrken där det är lättare att leva och verka som homosexuell. Kan inte homo- och bisexuell personal i äldreomsorgen vara öppna med sin sexuella läggning påverkar det självklart hur äldre homo- och bisexuella kvinnor och män bemöts.

HBT-kompetensen inom hälso- och sjukvården, liksom äldreomsorgen, är alltför ofta bristfällig. Många homo- och bisexuella kränks, missuppfattas och förbises genom att deras sexualitet och även genus osynliggörs i vården. Bristen på HBT-kompetens leder till okunskap i både sjukvård och äldreomsorg när det gäller HBT-personers relationer och familjestrukturer. Detta får naturligtvis konsekvenser för möjligheterna till bra äldreomsorg för homo- och bisexuella. Äldre homo- och bisexuella måste synliggöras så att deras behov blir tillgodosedda inom hemtjänsten på äldreboenden och när det gäller anhörigstöd. Detta kräver satsningar på ökad HBT-kunskap hos alla anställda inom äldreomsorgen men också på att kunskap fås i de utbildningar som riktar sig mot äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Grunden för detta är att aktivt lyssna på äldre homo- och bisexuella kvinnors och mäns olika livserfarenheter, önskemål och behov.

Jag vill utifrån vad som anförts ställa tre frågor till statsrådet Maria Larsson:

1. Vilka åtgärder vill statsrådet vidta för att öka kunskapen om äldre homo- och bisexuella kvinnors och mäns levnadsvillkor?

2. Vilka åtgärder vill statsrådet vidta för att homo- och bisexuell personal ska kunna vara öppna med sin sexuella läggning inom äldreomsorgen?

3. Vilka åtgärder vill statsrådet vidta för att äldre homo- och bisexuella kvinnor och män ska ha rätten till en äldreomsorg där de varken osynliggörs eller bemöts diskriminerande?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd statustext: Interpellationen är besvarad Inlämnad: 2008-04-17 Anmäld: 2008-04-17 Svar fördröjt anmält: 2008-05-06 Besvarad: 2008-05-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Debatt (9 anföranden)