Valhemligheten och det svenska valsedelssystemet
Interpellation 2014/15:434 av Maria Abrahamsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-03-24
- Överlämnad
- 2015-03-24
- Anmäld
- 2015-03-25
- Svarsdatum
- 2015-04-10
- Besvarad
- 2015-04-10
- Sista svarsdatum
- 2015-04-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Med anledning av det vid den tiden eventuellt förestående extra valet gästades konstitutionsutskottet före jul av Valmyndigheten. Jag tog då upp den kritik som riktas mot Sverige för att vi inte tillräckligt respekterar principen om hemliga val, det vill säga omständigheten att de som ska rösta är tvungna att välja sin valsedel inför öppen ridå, såvida man inte har varit förutseende nog att ha med sig valsedeln hemifrån.
I samband med höstens val var det ett antal statsvetare som kritiserade denna ordning på DN Debatt (den 14 september). Min fråga till Valmyndigheten gällde om man hade funderat på detta och i så fall – hade man några tankar om hur systemet kan förbättras? Krävs det regeländringar eller skulle det räcka med att myndigheten skriver nya anvisningar? Från Valmyndigheten gjordes klart att vad som behövs är en översyn av hela valsedelssystemet.
Valmyndigheten förklarade att man är bunden av regelverket som säger att valsedlar ska tillhandahållas i närheten av ”skärmarna” i vallokalen. I strikt mening anses valhemligheten inte vara röjd, eftersom väljarna kan plocka med sig samtliga partiers valsedlar in i valbåset. Gör man så avslöjar man inte vad man röstar på.
Onsdagen den 18 mars deltog statsrådet Alice Bah Kuhnke i en utfrågning på Kulturhuset i Stockholm. Själv hade jag ingen möjlighet att närvara men har tagit del av evenemanget via länken http://bambuser.com/v/5360269. Statsrådet får bland annat en fråga som just tar upp kritiken mot den bristande valhemligheten i Sverige och frågeställaren undrar om det är något som statsrådet tänker titta på. På det svarar statsrådet ja, och om jag uppfattar inspelningen korrekt välkomnar Alice Bah Kuhnke de kritiska rapporterna och tycker det är ”ovärdigt” att Sverige ska behöva få den typen av kritik.
Att döma av statsrådets svar på Kulturhuset är vi överens om att kritiken mot den svenska valhemligheten är befogad och att det är demokratiskt tveksamt med ett system där väljarna i närvaro av andra tvingas plocka på sig alla partiers valsedlar för att inte avslöja på vilket parti man lägger sin röst. Dessutom innebär det ju en kapital- och miljöförstöring av stora mått att, som vid senaste valet, trycka upp och distribuera långt över 600 miljoner valsedlar, varav bara någon futtig procent kommer till användning.
Förutsatt att inget extra val kommer att utlysas under resterande mandatperiod är det drygt tre år kvar till nästa val.
Jag vill därför ställa följande fråga till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:
Vad vill ministern göra för att det svenska valsedelssystemet ska nå upp till godtagbara krav på bevarad valhemlighet i valet 2018?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:434
Webb-tv: Valhemligheten och det svenska valsedelssystemet
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:84 Fredagen den 10 aprilProtokoll 2014/15:84 Svar på interpellation 2014/15:434 om valhemligheten och det svenska valsedelssystemet
Protokoll från debatten
Anf. 32 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Maria Abrahamsson har frågat kultur- och demokratiministern vad hon vill göra för att det svenska valsedelssystemet ska nå upp till godtagbara krav på bevarad valhemlighet i valet 2018.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Att riksdagen ska utses genom fria, hemliga och direkta val läggs fast i grundlag. I kravet på fria val ligger främst att valhandlingen ska kunna utföras utan yttre påverkan och att väljaren får bestämma själv vilket parti han eller hon ska rösta på. Kravet att val ska vara hemliga motiveras också främst av intresset att skydda väljaren från den påverkan som kan uppkomma om andra får kännedom om hur väljaren röstar. Väljaren ska inte vara tvungen att visa eller tala om hur han eller hon har röstat.
I vallagen finns vissa bestämmelser som syftar till att säkerställa skyddet för valhemligheten. I val- och röstningslokaler ska det till exempel finnas ett lämpligt antal avskilda platser med valskärmar där väljarna kan rösta utan insyn. Valsedlarna ska läggas i kuvert som försluts och lämnas till röstmottagaren.
För att möjliggöra för väljare att få tillgång till valsedlar ska det i anslutning till röstmottagningsstället ordnas en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Från denna plats kan väljaren ta valsedlar från ett eller flera partier, men han eller hon kan också ta med sig och använda valsedlar som distribuerats till honom eller henne på annat sätt.
Valprövningsnämnden har vid flera tillfällen bekräftat att detta arrangemang tillgodoser grundlagens krav. Den bedömningen ifrågasätter jag inte. Samtidigt är jag medveten om att många väljare upplever ett visst obehag av att behöva ta valsedlar när andra tittar på och att det kan kännas onödigt omständligt att behöva plocka åt sig valsedlar från flera partier när man vet vilket man ska rösta på.
Det är viktigt att demokratin har legitimitet och att valen genomförs korrekt och rättssäkert på alla nivåer. För att upprätthålla förtroendet måste brister i förfarandet som noteras följas upp och åtgärdas. Regeringen är därför lyhörd för synpunkter som lämnas på hur förfarandet hela tiden kan göras ännu bättre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ser det samtidigt som viktigt att värna den tradition vi haft under lång tid att inte göra några betydande förändringar i valsystemet utan en bred parlamentarisk förankring.
En översyn av valsystemet gjordes senast av 2011 års parlamentariska vallagskommitté. Översynen resulterade bland annat i ett förslag om att partierna ska få använda sin partisymbol på valsedlarna.
Det jag ser som möjligen skulle kunna behövas är lagstiftningsåtgärder inom ramen för det nuvarande systemet som kan bidra till att ytterligare öka enskildas upplevelse av att kunna rösta fritt utan någon som helst påverkan av andra. Däremot ser jag inte anledning att överväga en omfattande reform av hela valsedelsystemet.
Sammanfattningsvis vill jag inte utesluta att vi tittar närmare på om man bör skärpa kraven på hur valsedlar görs tillgängliga i anslutning till val- och röstningslokalerna.
Anf. 33 Maria Abrahamsson (M)
Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret och inte minst för den pedagogiska genomgången av vallagen och den grundlagsfästa ordningen med fria demokratiska val. Vikten av demokratiska val kan inte nog understrykas, så tack än en gång, justitieministern, för den viktiga påminnelsen!
Men när justitieministern kommer till det som närmare berör min interpellation, det vill säga vårt valsedelssystem, får i vart fall jag inte riktigt ihop svaret.
Justitieministern medger att det är många väljare som tycker att det är obehagligt att i vallokalen behöva ta sina valsedlar när andra tittar på. Omständligheten de upplever i att de själva måste skydda sin valhemlighet genom att plocka åt sig alla möjliga valsedlar för att inte röja vilket parti de röstar på måste man ändå säga är en rätt allvarlig sak. Och det är inte bara jag som tycker det. Det svenska valsedelssystemet har ju fått kritik av internationella valobservatörer, av statsvetare och från forskarhåll.
Därför hade jag väntat mig att det ansvariga statsrådet skulle säga att problemet nog borde åtgärdas. Uppenbarligen har demokratiminister Alice Bah Kuhnke den uppfattningen. I en debatt på Kulturhuset nyligen menade hon att det är ovärdigt Sverige att den här typen av kritik mot vårt valsedelssystem behövs. Men justitieministern lovar alltså ingenting i den vägen utan säger bara att han inte vill utesluta att han kan komma att titta närmare på detta. Jag tycker att det är en lite defensiv attityd till ett problem som justitieministern själv medger finns.
Därför vill jag be justitieministern om ett förtydligande. Är det verkligen så att han inte tar mer allvarligt på problemet med valsedlarna än att han inte vill utesluta att han kommer att titta på frågan?
Anf. 34 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag tycker att Maria Abrahamsson ska vara väldigt nöjd med svaret. Jag öppnar faktiskt upp för att vi ska göra en översyn av detta.
Sedan ska jag vara fullständigt ärlig mot Maria Abrahamsson och säga att beredningen av den här frågan internt i Regeringskansliet inte är färdig. Därför är det här så långt jag kan gå i dag. Men jag ser att problematiken finns. Vi ska också svara före den 12 maj på den kritik som vi har fått av EU-pilotprojektet, den kritik som där har yttrats. Den beredningen pågår, som sagt. Ska man göra någonting här får man i så fall ta in det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har ett par andra frågor som man också ska se över. Det finns tillkännagivanden som gäller omvalsfrågan, alltså reglerna kring omval, som också berör våra vallagar. Man skulle eventuellt kunna göra ett översynspaket av det.
Regeringens situation när det gäller utredningar generellt sett underlättas inte precis av att riksdagsmajoriteten har dragit in 200 miljoner kronor från oss i vårt förvaltningsanslag. Våra möjligheter att dra igång utredningar har alltså försvårats.
Men det jag säger här och nu är att vi ska ta det här på allvar och att vi öppnar upp för att göra en sådan här översyn. Men vi är ännu inte helt färdiga med beredningen av hur en sådan översyn i så fall skulle se ut.
Anf. 35 Maria Abrahamsson (M)
Herr talman! Tack, justitieministern, för det - som jag uppfattade det - mycket positiva svaret och beskedet att man är beredd att öppna upp för en översyn av frågan! Det är nog inte bara jag som blir glad utan rätt många här utanför också. Det var verkligen kul.
Jag vill bara påpeka en sak apropå det lilla nålsticket om att det sparas 200 miljoner på utredningsväsendet, som justitieministern antydde. Man kan ju också se det så här: Regeringen tillsätter utredningar som riksdagen i ett tillkännagivande har sagt att vi inte vill ha. Jag tänker bland annat på förhandlingsperson i fallet nedläggningen av Bromma flygplats och den typen av utredningar som vi inte vill ha. Riksdagen säger klart och tydligt nej tack; ändå lägger regeringen pengar på att utreda frågor. Kanske borde man prioritera lite annorlunda i så fall, om man upplever att man har ont om pengar.
Jag vill säga ytterligare en liten sak om valsedelssystemet. Jag kan förstå att man vill samla ihop frågor inom Regeringskansliet och utreda flera saker samtidigt inom samma härad, så att säga. Men den här frågan är en sådan som man ganska enkelt skulle kunna lösa genom att till exempel flytta in valsedlarna från bordet utanför valskärmarna och ha valsedlarna innanför valskärmarna så att väljarna inte behöver känna att de måste ta en sedel från varje parti.
Men jag ska inte lägga mig i detta mer i dag. Jag är jätteglad för svaret och ser fram emot att vi i valet 2018 har bättre valhemlighet.
Anf. 36 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Hur man rent praktiskt ska göra måste man ju se över i en eventuell utredning.
Det är inte helt enkelt att bara flytta in borden bakom en skärm. Det är klart att man kan göra det, men då måste man också ha bevakning på det. Valförrättaren måste med jämna mellanrum gå och se efter att ingen har blandat valsedlar, gömt undan valsedlar eller helt enkelt tagit ett gäng valsedlar. Det blir svårare att upprätthålla den kontrollen om man sätter valsedlarna bakom en skärm. Det får man överväga hur det ska göras rent praktiskt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nja, de 200 miljonerna är ett väsentligt bekymmer för oss. Det är ett väsentligt bekymmer att riksdagen å ena sidan drar in pengar för oss, som Maria Abrahamsson säger, och å andra sidan inte bara säger att vi inte ska tillsätta vissa utredningar utan också gärna säger att vi ska tillsätta ytterligare utredningar - vi har ett antal tillkännagivanden i den riktningen också. Att i slutändan hamna i ett läge där vi får ihop det här är inte alldeles enkelt, men vi får se om vi kan få rätsida på det.
Nu är det ju så att utredningsväsendet ligger under regeringen. Det är ett av våra viktigaste instrument för att styra landet. Jag tycker nog att man från riksdagens sida ska fundera över hur långt man vill gå för att styra utredningsväsendet. Det är den konstitutionella balansen som man i så fall är inne och påverkar.
Men som sagt i sakfrågan, det som vi talar om här i dag: Vi är inte färdiga med beredningen av den här frågan. Jag utesluter inte att vi ska titta närmare på detta. Vi behöver ju på något sätt svara på den kritik som vi har fått.
Anf. 37 Maria Abrahamsson (M)
Herr talman! Jag hade egentligen tänkt nöja mig, men det sista justitieministern sa var just detta att han inte utesluter att vi tittar närmare på detta. Det var precis det jag ville få ett förtydligande av.
I förra replikskiftet medgav justitieministern att vi öppnar upp för en översyn. För mig är det ett kraftigare uttryck än att säga att man inte vill utesluta. Om vi ska avsluta den här i det stora hela rätt positiva debatten vill jag bara få ett förtydligande: Öppnar vi upp eller utesluter vi inte?
Anf. 38 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Vi öppnar upp för en översyn. Då hoppas jag att vi kan vara överens om vad vi har sagt i dag om var vi står i frågan.
Tack till Maria Abrahamsson för en bra diskussion om detta! Det kan säkert av en del människor upplevas som obehagligt att behöva stå och plocka på sig alla valsedlar trots att man kanske har bestämt sig för vilket parti man ska rösta på. Men alldeles enkelt är det inte att lösa detta praktiskt.
Men mitt svar i dag ska tolkas som att vi öppnar upp för en översyn av detta.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.