Utveckling av skolforskningen
Interpellation 2011/12:66 av Strand, Thomas (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-10-27
- Anmäld
- 2011-10-27
- Besvarad
- 2011-11-10
- Sista svarsdatum
- 2011-11-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 27 oktober
Interpellation
2011/12:66 Utveckling av skolforskningen
av Thomas Strand (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
För att Sverige ska ha en högkvalitativ förskola, skola och vuxenutbildning krävs att undervisningen och de pedagogiska metoderna står på solid vetenskaplig grund. En stärkt utbildningsvetenskaplig forskning av högsta vetenskapliga kvalitet har därför en stor strategisk betydelse.
Tyvärr har den praxisnära forskningen med relevans för lärares yrkesverksamhet och förskolans, skolans och vuxenutbildningens behov fortfarande för liten omfattning. Det fordras mer forskning som utvecklar användbar kunskap för skolans verksamhet.
I april 2011 ställde sig ett enigt utbildningsutskott bakom ett yrkande från oss socialdemokrater, ett yrkande som säger att skolforskningen behöver utvecklas. Ett enigt utskott anser att regeringen bör vidta åtgärder så att de forskningsinstitutioner som bedriver skolforskning får en förstärkt och förtydligad samverkansuppgift för att garantera att nya forskningsresultat verkligen vidareförmedlas till dem som är verksamma i skolan och att kunskaperna omsätts i praktiken. Vidare säger utbildningsutskottet att fler yrkesverksamma lärare bör ges möjlighet till egen forskning som en del av eller parallellt med ett eget arbete (UbU12). Riksdagen biföll utbildningsutskottets ställningstagande om ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att utveckla skolforskningen.
Min fråga till utbildningsministern är vilka åtgärder han vidtagit med tanke på utbildningsutskottets och riksdagens tillkännagivande om att skolforskningen behöver utvecklas.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2011/12:66
Webb-tv: Utveckling av skolforskningen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2011/12:29 Torsdagen den 10 novemberProtokoll 2011/12:29 8 § Svar på interpellation 2011/12:66 om utveckling av skolforskningen
Protokoll från debatten
Anf. 99 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Thomas Strand har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit med tanke på utbildningsutskottets och riksdagens tillkännagivande om att skolforskningen behöver utvecklas.
Jag vill först och främst framhålla att regeringen delar uppfattningen att skolforskningen behöver utvecklas och att undervisning och pedagogiska metoder ska stå på solid vetenskaplig grund.
Den utbildningsvetenskapliga forskning och forskarutbildning som bedrivs på lärosätena finansieras dels genom basanslag direkt till universitet och högskolor, dels genom statliga anslag på ca 155 miljoner kronor per år via Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté (UVK). Medel kommer också från till exempel Riksbankens Jubileumsfond, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) samt från kommunerna. Därutöver sker för skolan relevant forskning inom många andra vetenskapliga områden. Det är viktigt att även dessa resultat kommer skolan till del och kan bidra till att utveckla evidensbaserade pedagogiska metoder.
Regeringen redovisade ett antal förändringar inom detta forskningsområde i propositionen
Bäst i klassen - en ny lärarutbildning
(prop. 2009/10:89). Bland annat bedömde regeringen att uppdraget för UVK skulle ändras för att omfatta forskning med relevans för skolans och förskolans utveckling.
Regeringen delar uppfattningen att det är viktigt att forskningens resultat kommer till användning i praktiken. För detta ändamål har Vetenskapsrådet i uppdrag att generellt sprida information om forskningsresultat, och Skolverket har i uppdrag att sammanställa och sprida forskningsresultat specifikt inom skolans område.
När det gäller lärares möjligheter till egen forskning vill jag fästa uppmärksamheten på den fortsatta satsningen på totalt 251 miljoner kronor för 2011-2014 på forskarskolorna för lärare och förskollärare. Ca 200 deltagande lärare och förskollärare kommer att kunna utbilda sig upp till licentiatnivå utöver de närmare 200 som deltar i de tidigare forskarskolorna. Satsningen omfattar utöver medel till själva utbildningen bidrag till huvudmännen för att ersätta största delen av lönekostnaderna under den tid som läraren eller förskolläraren deltar i utbildningen.
I den nya skollagen har också införts möjligheten att till lektor utnämna en legitimerad lärare eller förskollärare som har avlagt minst licentiatexamen och som under minst fyra års tjänstgöring som lärare eller förskollärare har visat pedagogisk skicklighet. Lektorerna blir en viktig kontaktyta mellan skolväsendet och akademin som kan bidra till att förmedla forskningsresultat till skolan.
För forskningspolitiken i stort gäller att den beslutas i samband med nästa forsknings- och innovationsproposition. Ärendet bereds för närvarande. Regeringen avser att presentera propositionen hösten 2012.
Anf. 100 Thomas Strand (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret på min interpellation.
För en gångs skull kan man instämma i några saker som utbildningsministern anger i svaret.
Det är klart att det är bra att vi är överens om att skolforskningen behöver stärkas och att undervisning och pedagogiska metoder ska vila på vetenskaplig grund. Det är bra att vi är överens om det. Men jag har några synpunkter som jag ska återkomma till beträffande min interpellation.
Vi vill ha en skola i världsklass. Det säger vi alla. Men frågan är: Har vi det i dag? Nja, inte riktigt. Det finns mycket i svensk skola som jag tycker är bra och som vi kan vara stolta över. Men vi har brister. Jag tänker på tre olika saker som ändå är brister i den svenska skolan.
Genom PISA-mätningarna har vi sett att det har hänt något i svensk skola. Vi tillhörde tidigare toppnationerna, men resultaten har sjunkit. Det är klart att det är illavarslande och alarmerande.
Likvärdigheten i svensk skola är inte heller som den var för några år sedan. I dag har det viss betydelse om man föds i ett arbetarhem eller föds med föräldrar som är välutbildade och vana att studera. Den svenska skolan kompenserar inte på samma sätt som tidigare. Det är en brist som vi måste åtgärda och komma till rätta med,
För femte året i rad var de som skulle söka till gymnasiet från grundskolan en större andel än tidigare. Det är nedåtgående trend som är illavarslande vad gäller kunskapsresultaten. Då talar vi om matematik, svenska, engelska och svenska som andra språk.
Vi ser dessutom att segregationen i svensk skola ökar. Det har kommit fram i olika rapporter, och det har att göra med olika saker.
De tre sakerna tillsammans talar om att det finns brister.
Jag har sagt det tidigare och säger det igen: Nu har utbildningsministern suttit med regeringsmakten i fem år, men det går fortfarande utför. Därför har utbildningsministern ansvar för att vända trenden. Det är mot den bakgrunden man ska se den här interpellationen och tillkännagivandet.
Från en McKinsey-rapport som heter
Bäst i klassen
vill jag gärna lyfta fram två citat. Det ena citatet lyder: "Kvaliteten i ett utbildningssystem kan aldrig bli högre än kvaliteten på dess lärare." Det andra citatet lyder: "Det enda sättet att förbättra resultatet är att förbättra instruktionen."
De här citaten sätter fingret på en springande punkt. Det handlar om att fokusera lärarrollen, fokusera undervisning och lärande. Då inser vi att skolforskningen blir oerhört viktig, för det är genom forskningen och forskningens betydelse som man kan föra in nya tankar och nya idéer och utveckla lärarroll, undervisning och lärande.
Tyvärr tycker jag att ditt svar är lite för mycket tillbakablickande på sådant som ni redan har gjort och bestämt och som håller på att genomföras. Det är i och för sig bra. Utskottet sade i sitt svar att det finns åtgärder som redan pågår i denna riktning. Men när utskottet och sedan riksdagen antog tillkännagivandet var det med ett framåtblickande perspektiv. Det här kände vi till. Men vad är det för ytterligare åtgärder du vill vidta? Det är det som tillkännagivandet handlar om, inte det som är gjort. Vilka ytterligare steg vill utbildningsministern ta för att stärka skolforskningen? Det vill jag ha svar på.
Anf. 101 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Jag utgår från att Thomas Strand är medveten om att det när det gäller forskningspolitik i Sverige är fyraårsbeslut - nästa gång är hösten 2012. Så har det varit under alla regeringar. Att jag skulle lägga fram den forskningspolitiska propositionen i ett interpellationssvar till Thomas Strand just i dag tror jag inte att Thomas Strand hade väntat sig.
De här övervägningarna pågår, och en forskningsberedning är tillsatt. Det är ett omfattande beredningsarbete. Men vi från de borgerliga partierna har precis samma uppfattning som Thomas Strand. Det var därför som riksdagens utskott i enighet antog den här texten om att vi måste stärka skolforskningen. Då återkommer vi naturligtvis i forskningspropositionen om det.
Thomas Strand räknar upp alla de problem som svensk skola har. Så är det verkligen. Resultaten sjunker och har gjort det i 10, 15, 20 år. Vi har otroligt svårt att rekrytera lärare. Kommunaliseringen har varit ett stort problem för lärarkårens status. Det handlar om läraryrkets anställningsvillkor. De disciplinära problemen i skolan har varit ett stort problem under en mycket lång tid. Det är därför vi nu lägger om hela den svenska utbildningspolitiken. Det är reformer som gör upp med årtionden av socialdemokratiskt felaktigt tänkande.
De vägval vi gör är naturligtvis baserade på skolforskning. Men jag håller med Thomas Strand i problembeskrivningen, som också framgår i interpellationen, att skolforskningen måste vara relevant för verksamheten i skolan.
Mycket av skolforskningen i Sverige i dag är alltför teoretiserande. Det är inte alls så att all forskning syftar till att lösa en massa problem. Det är en hel del forskning som jag skulle säga är ganska irrelevant för verksamheten i klassrummen och verksamheten i skolan. Därför funderar vi på hur vi kan stärka den del av skolforskningen som verkligen är relevant för att lösa de problem som Thomas Strand talar om.
Det handlar inte bara om mer pengar - jag uppfattar det inte heller som att interpellanten menar det. Det handlar också om hur vi riktar forskningen så att den faktiskt adresserar de frågor som vi vill besvara.
Anf. 102 Thomas Strand (S)
Fru talman! Nej, jag begär inte att utbildningsministern ska redogöra i detalj för vad som ska stå i forskningspropositionen. Men man kan fundera lite utifrån den motion som vi skrev och som ett enigt utskott ställde sig bakom. Det var företrädare för Folkpartiet, Moderaterna, Centern, KD och så vidare som stödde den här motionen. Sedan var det en enig riksdag som antog tillkännagivandet.
Det finns en formulering i tillkännagivandet: Skolforskningen behöver därför ytterligare utvecklas. Det står också i tillkännagivandet om att skolforskningen får en förstärkt och förtydligad samverkansuppgift för att garantera att nya forskningsresultat verkligen vidareförmedlas till dem som är verksamma i skolan. Likaså handlar det om att vi får fler yrkesverksamma lärare som får möjlighet till egen forskning.
Då visste vi om de här 251 miljonerna, för de kom hösten 2010. Det här tillkännagivandet antog vi i våras, någon gång i april. Detta kände vi alltså till. Då talade vi om fler yrkesverksamma lärare, och vad gällde skolforskningen handlade det om att den skulle utvecklas ytterligare och att det skulle vara fler åtgärder.
Det är därför som jag känner att jag inte får så mycket svar av utbildningsministern på de här frågorna. Det blir mer ett svamlande.
Det är bra att utbildningsministern tar upp problemet med forskningens innehåll. Relevansen för skolforskningen för de yrkesverksamma är en viktig fråga. Därför är jag nyfiken på hur vi kan utveckla detta så att vi tar ett steg framåt och blir mer offensiva.
Det finns två saker som jag tänker på, som jag kan ge utbildningsministern som bidrag i arbetet. Om han sedan vill lyssna på det vet jag inte, men jag kan ändå nämna de saker som jag tycker kan vara viktiga.
Kompetensutveckling för både förskollärare och lärare är en viktig sak. Där har det satsats mycket på Lärarlyftet, och det är bra. Nu är det en viss nedtrappning, tycker jag. Där har vi mer pengar för att satsa på kompetensutveckling, för det tycker vi är jätteviktigt. Utifrån den rapport som bland annat McKinsey gav om lärarrollen och undervisningens viktiga roll är det viktigt att vi satsar ytterligare på att kompetensutveckla lärare.
En annan sak som vi har signalerat tydligt är att vi kanske borde lära av sjukvården och det system man har där. Det finns någonting som heter Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, som har i uppgift att samla ihop, förstärka och sprida forskningsresultat. Det tror vi är viktigt. Vi behöver utveckla former för att kartlägga och sammanställa forskningsresultat och kunskapsbaserade metoder, gärna i ett nordiskt perspektiv och även internationellt, för den delen, för att få en relevans och för att hjälpa de yrkesverksamma.
Det är två exempel. Satsa mer på kompetensutvecklingen! Tyvärr tycker jag att ni backar lite där nu. Fundera på det här med SBU! Är inte det en vettig idé för att utveckla just skolforskningen?
Anf. 103 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Jag ska säga att det är tråkigt att Thomas Strand inte nämner begreppet lektor, för det är i själva verket den viktigaste kopplingen mellan akademin och skolan, mellan forskningen och ämnesundervisningen. Lektorerna avskaffades i princip i svensk skola under den socialdemokratiska regeringstiden. Det finns något hundratal kvar.
En lektor är en lärare som är forskarutbildad och har avlagt forskarexamen. Det fanns ett par tusen för 20 år sedan. År 2006 fanns det något hundratal. Nu återinför vi lektorat. Vi satsar otroligt många miljoner, flera hundra i flera omgångar, på det som kallas för forskarskolor. Det handlar om att återinföra lektorat. Det är lärare som går i forskarskolor och som ska bli lektorer. Under några år utbildas mer än 400 personer. Vi kommer att femdubbla antalet lektorer på några år, efter att ni avskaffade dem.
Detta är den viktigaste kopplingen mellan skolan och forskningen. Det är lektorerna, skulle jag säga. Det handlar om att det ute på skolorna finns lärare som har forskarutbildning. Detta är en mycket stor fortbildningssatsning.
Det är bra att Thomas Strand säger att Lärarlyftet har varit bra. Det är bra att vi är överens om det. Vi ska väl bara komma ihåg att bakgrunden var att den svenska lärarfortbildningen försvann under åren fram till att vi införde Lärarlyftet 2007. Kommunaliseringen gjorde att lärarfortbildningen i stort sett försvann i Sverige. Den är nu återinförd under begreppet Lärarlyftet. Nu i opposition tycker ni att det ska vara ännu mer. När ni själva hade ansvar avskaffades det.
Man måste komma ihåg den bakgrunden, att de problem vi löser skapades under den förra regeringen. Vi löser dem nu. Ni säger: Lös dem ännu snabbare, ännu fortare!
Det är rätt omfattande reformer just nu, och de beror på att ni inte gjorde något när ni hade ansvaret. Ni såg passivt på när svensk utbildningsforskning raserades när lektoraten fasades ut.
Nu sker det ett lyft, och jag är beredd att göra mer. Men vi har precis den ordning nu som vi haft under tidigare regeringar, att regering och riksdag lägger fast forskningspolitik i forskningsbeslut vart fjärde år. Det är nästa år vi gör det. Regeringen har inte tagit ställning än till exakt alla detaljer. Jag kan mycket väl tänka mig något slags nationellt organ av typen SBU som kan fundera över hur man beställer relevant skolforskning. Vi har skrivit om det i den budgetproposition som vi lade fram i höstas och som nu ligger på riksdagens bord.
Men det viktiga är inte att inrätta nya myndigheter, utan det viktiga är att fundera på hur vi får kvalitet i forskningen och hur den kommer ut i skolväsendet så att den blir så relevant som möjligt.
Lektoraten säkerställer att forskningen blir skolrelevant. En lektor står i skolans klassrum varje dag och för över ämnesforskning i sin undervisning och till övriga lärarkolleger. Jag skulle vilja säga att lektoraten är det allra mest centrala för att lyfta fram forskningen i skolan. Det är tråkigt att Socialdemokraterna aldrig ser värdet i dem.
Anf. 104 Thomas Strand (S)
Fru talman! I varenda interpellationsdebatt som jag har med Jan Björklund hamnar han förr eller senare i att det är sossarnas fel. Det kunde han säga de första åren, men nu har det gått fem år och ni är inne på det sjätte. Nu är det du, Jan Björklund, som har ansvar. Resultaten fortsätter att sjunka, och vi ser inga förbättringar. Jan Björklund måste som utbildningsminister ta ansvar. Vad vill han göra för att förändra situationen?
Där tror jag att skolforskningen är så oerhört viktig, och det är det vi säger i motionen. Vi har väckt den tidigare, men då har Jan Björklunds kolleger sagt nej till den. Men helt plötsligt fick vi i år stöd för vår motion. Det är glädjande att vi får stöd från ett enigt utskott och får en enig riksdag med oss som säger att skolforskningen behöver utvecklas ytterligare.
Nu säger utbildningsministern att SBU kan vara ett sätt. Jag tycker att det är bra att Jan Björklund vill lyssna på tankar och idéer som vi socialdemokrater för fram. Exakt hur formen ska vara kan man diskutera, men det är en viktig sak. Det kan vara ett sätt att ytterligare ta ut steglängden och förbättra skolforskningen.
När det gäller kompetensutvecklingen skulle jag vilja att ni anslöt er till oss och hade mer pengar för att just stimulera kompetensutvecklingen. Det är oerhört viktigt.
Jag ska överraska utbildningsministern med att säga att lektorer också är bra och viktigt. Jag har inget problem med det. Men det är inte bara lektorer det handlar om, utan det är minst lika viktigt att vi får mer kompetensutveckling bland alla lärare i skola och förskola, för det här är inte antingen eller. Det är både och. Jag tycker att ni skulle satsa mer på det.
Min fråga kvarstår, för jag tycker att det har varit lite famlande och tveksamma svar. Det hänvisas till forskningspropositionen, och då får jag hoppas att det kommer saker i den. När det gäller SBU - go for it!
Anf. 105 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Vi har helt lagt om den svenska utbildningsforskningspolitiken. Vi återinför lektorat. Vi har infört ett lärarlyft och lärarfortbildning. Det är bra att Socialdemokraterna nu stöder detta. Hade ni gjort det själva under er regeringsperiod hade det funnits för länge sedan, och då hade svensk skola varit bättre i dag. Men vi gör det nu, och det är bra att ni stöder det.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.