Utjämningssystemet inom LSS

Interpellation 2005/06:77 av Larsson, Maria (kd)

av Larsson, Maria (kd)

den 28 oktober

Interpellation 2005/06:77 av Maria Larsson (kd) till statsrådet Sven-Erik Österberg (s)

Utjämningssystemet inom LSS

Den 1 januari 1994 trädde lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Lagen ger personer med utvecklingsstörning eller andra stora och varaktiga funktionshinder rätt till olika stöd- och serviceinsatser. I enlighet med bestämmelserna i LSS genomfördes en successiv överföring av huvudmannaskapet för insatserna enligt denna lag från landstingen till kommunerna. I de flesta länen skedde överföringen vid årsskiftet 1994/95 eller 1995/96.

Den ekonomiska regleringen i samband med huvudmannaskapsförändringarna gjordes genom skatteväxlingar mellan landsting och kommuner. I samtliga län där kommuner har tagit över verksamheten från landsting, har kommunerna sökt utjämna kostnadsskillnaderna mellan sig för den övertagna omsorgsverksamheten.

I samband med att huvudmannaskapet flyttades skapades därför länsvisa överenskommelser om så kallade mellankommunala utjämningssystem. Kostnaderna för verksamheten har varit ojämnt fördelade mellan kommunerna, något det bland annat finns historiska orsaker till. När landstingen var huvudmän för personer omfattade av den tidigare omsorgslagen, det vill säga utvecklingsstörda samt personer med barndomspsykos, skedde i vissa fall en koncentration av verksamheten till vissa kommuner.

I november 2003 fattade riksdagen därför beslut om att införa ett nationellt kostnadsutjämningssystem avseende verksamhet enligt LSS, vilket skulle ersätta det tidigare mellankommunala utjämningssystemet. Det nya systemet var avsett att införas successivt under åren 2004@2008. Utöver de årliga omräkningar som görs inom utjämningssystemet ska regeringen, vid tidpunkt man själv bestämmer, göra omräkningar av vissa index. Detta ska göras för att kostnadsutjämningen ska bli så rättvis som möjligt mellan kommunerna. Sålunda har Statistiska centralbyrån fått regeringens uppdrag att räkna om koncentrations- respektive personalkostnadsindex. SCB redovisade den 1 oktober i år dessa preliminära beräkningar utifrån basåret 2004 inför nästa bidrags- och avgiftsår, avseende utjämning av LSS-kostnader mellan kommunerna. Med de beräkningar som gjordes blev några kommuner vinnare och andra förlorare, som vanligt är när system förändras och reformeras.

Nu har emellertid regeringen övergett sin tidigare ståndpunkt och redan den 13 oktober i år beslutat att 2006 års index ska beräknas som genomsnitt av koncentrations- respektive personalkostnadsindex för 2002 och 2004. Förändringarna i systemet motiverades med ett behov av att jämka kostnadsförändringen och ”lindra effekterna”.

I praktiken innebär dessa ”lindringar” att kommuner som Sävsjö i Jönköpings län inför nästa år förlorar 6 miljoner kronor vilket är ofantligt mycket pengar i en liten kommuns budget. Markaryds kommun i Kronobergs län förlorar 1,1 miljoner kronor, ett besked de nåddes av i mitten av oktober när större delen av deras budgetarbete redan var gjort. För Laholms kommun i Halland innebär de nya beräkningarna en minskad inkomst på 7,5 miljoner kronor, och för Hylte kommun 12 miljoner kronor i försämring.

Dessa tvära kast åsidosätter all rimlig långsiktig planeringsmöjlighet för kommunerna. De har ingen möjlighet att kunna beräkna den kraftiga försämringen av ekonomin, utan har naturligtvis förväntat sig att uppgifter som tidigare lämnats ut som beräkningsunderlag varit korrekta och skulle stå fast.

I samband med att huvudmannaskapet flyttades har vissa kommuner också genomfört stora satsningar för att skapa god verksamhet för invånare med funktionshinder. I Markaryds kommun har man mellan åren 2003 och 2005 exempelvis startat dagverksamhet för vuxna med förvärvad hjärnskada, korttidsboende för barn och ungdomar, grundsärskola och gymnasiesärskola. Dessa verksamheter hade kommunen tidigare köpt från grannkommunerna, men för att höja kvaliteten för de funktionshindrade har målsättningen varit att tillhandahålla dessa verksamheter i boendekommunen. Helt naturligt har dessa satsningar inneburit ökade kostnader, vilket kommunen hittills förutsatt skulle regleras genom den av regeringen aviserade utjämningen.

Under innevarande år betalar Markaryds kommun 4 146 490 kr till utjämningssystemet. Genom de satsningar kommunen gjort för att bygga ut verksamheten skulle Markaryds kommun, enligt SCB:s preliminära beräkningar för år 2006, betala 3 314 070 kr i utjämning. Genom regeringens nya beslut tvingas kommunen i stället betala in 4 418 760 kr till utjämningssystemet. Att en kommun som i enlighet med regeringens direktiv satsat på nya verksamheter inte kompenseras ekonomiskt utan får förhöjda kostnader genom nya regelbestämmelser är orimligt.

Som ovan redovisats är de underlag på vilka besluten om kostnadsutjämning fattas inte bara bristfälliga utan också föränderliga. Resultaten blir orimliga och för enskilda och framför allt små kommuner ekonomiskt förödande. Tidigare har kommunerna trots detta haft möjlighet att överklaga Skatteverkets beslut om kostnadsutjämning, men nu vill regeringen inskränka denna rättighet (prop. 2005/06:7).

Vad ämnar statsrådet vidta för åtgärder för att förbättra kommunernas ekonomiska planeringsmöjligheter i samband med den nationella utjämningen av LSS?

Vad ämnar statsrådet göra för att kommunerna ska få möjlighet till prövning i de fall där besluten om kostnadsutjämning varit bristfälliga och föränderliga?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2005-10-28 Svar fördröjt anmält: 2005-11-07 Anmäld: 2005-11-07 Besvarad: 2005-11-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.