Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Strukturfondernas roll i den regionala tillväxten

Interpellation 2011/12:161 av Nordén, Marie (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-12-02
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2011-12-06
Svar fördröjt anmält
2011-12-15
Sista svarsdatum
2011-12-16
Besvarad
2012-01-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 2 december

Interpellation

2011/12:161 Strukturfondernas roll i den regionala tillväxten

av Marie Nordén (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

Strukturfondsprogrammen är instrumenten i genomförandet av sammanhållningspolitiken i Sverige och utgör en betydelsefull del av det regionala tillväxtarbetet.

Regeringens mål för politiken sägs vara utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Man menar att målet för politiken bäst nås genom en väl fungerande dialog och samordning dels mellan politiska områden på nationell nivå, dels mellan insatser på lokal, regional och nationell nivå. Detta gäller särskilt insatser som stärker den lokala och regionala konkurrenskraften genom investeringar, företagande, entreprenörskap, innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt god servicenivå såväl lokalt som regionalt.

Därför är det ytterst bekymmersamt att de regler som finns att följa och att den administration som styr strukturfonderna motverkar regeringens målsättning.

Tyvärr måste vi konstatera att den statliga myndighet som har att hantera strukturfonderna långt ifrån fungerar tillfredsställande, vare sig när det gäller bedömningar av projekt, utbetalning av medel till pågående projekt eller förändring av bedömning under pågående projektperiod. Den byråkrati och det krångel vad gäller tillgång till kapital för enskilda projektägare som nu kringgärdar projekt inom strukturfondsprogrammen gör att allt fler tvekar eller helt väljer bort att söka medel för projekt.

Att projekten som är godkända och finansieras av strukturfonderna ska följa regelverket är naturligtvis viktigt. Det behövs dock en löpande återkoppling och dialog som säkerställer kvaliteten och att projektmedel används på ett sätt som följer gällande regelverk och avtal. Ansvaret för detta måste delas mellan projektägare och ansvarig myndighet. I dag ligger hela ansvaret på enskilda projektägare och minsta felaktighet kan få förödande konsekvenser, så även retroaktivt efter att projektet i fråga är avslutat.

Efter 2014 går vi in i en ny programperiod och det är av yttersta vikt att vi får ett fungerande regelverk och hållbara förutsättningar för projekt som är anpassade till organisationers och företags villkor.

Jag vill därför fråga näringsministern:

Vilka förändringar är näringsministern beredd att vidta för att förenkla regelverket, minska byråkratin och få en bättre ordning vad gäller löpande utbetalningar av projektmedel samt att se till att strukturfondsprogrammet uppfyller det ursprungliga syftet att stärka det lokala näringslivet?

Är näringsministern beredd att ändra förutsättningarna för återbetalningar av medel för redan avslutade projekt?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2011/12:161, Strukturfondernas roll i den regionala tillväxten

Interpellationsdebatt 2011/12:161

Webb-tv: Strukturfondernas roll i den regionala tillväxten

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Annie Lööf (C)
Anf. 10 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Marie Nordén har frågat mig om vilka förändringar jag är beredd att vidta för att förenkla regelverket, minska byråkratin och få en bättre ordning vad gäller löpande utbetalningar av projektmedel samt se till att strukturfondsprogrammen uppfyller det ursprungliga syftet att stärka det lokala näringslivet. Marie Nordén har också frågat mig om jag är beredd att ändra förutsättningarna för återbetalning av medel för redan avslutade projekt. Jag vill betona att det är viktigt att förenklingen av strukturfondsarbetet fortgår. Regeringen arbetar därför för tydliga och transparenta processer och för en ändamålsenlig och effektiv administration. Arbetet avser förenklingar som kan göras redan under innevarande programperiod och sådant som är möjligt att införa under nästa programperiod, alltså efter 2013. Det är en utmaning att ställa rimliga administrativa krav på projektägare och samtidigt säkerställa att EU-medlen hamnar i rätt ficka. Om fel upptäcks efter att ett projekt har avslutats kan det i vissa fall bli nödvändigt att återbetala medel. Det är därför viktigt att ansvariga myndigheter informerar projektägare om detta och begär in nödvändig information i förväg. Under förhandlingarna om strukturfondsregelverket efter 2013 samlar Näringsdepartementet in synpunkter och erfarenheter av att driva projekt inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. En studie om näringslivets medverkan i strukturfondsprogrammen visar att en stor del av projekten inriktas mot näringslivet och företag. Företag deltar i samt finansierar projekt, vilket borde tyda på att projekten bidrar till att stärka det lokala näringslivet. Flera medlemsstater, däribland Sverige, har pekat ut enskilda lagstiftningar som orsak till fel och administrativ börda inom sammanhållningspolitiken, däribland upphandlings- och statsstödsregelverken. En genomgång av dessa regelverk görs inför nästa programperiod. Regeringskansliet följer vidare handläggningstiderna för att fånga upp signaler om förseningar i utbetalningar av projektmedel. Jag känner inte igen den bild som målas upp av interpellanten. Tvärtom är Sverige bland de länder som har högst genomförandetakt när det gäller strukturfondsprogrammen. Detta är naturligtvis centralt för att sammanhållningspolitiken ska kunna vara ett viktigt verktyg i arbetet för en hållbar tillväxt i våra regioner.
Marie Nordén (S)
Anf. 11 Marie Nordén (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret. Precis som ministern säger är strukturfondsprogrammen väldigt viktiga för stora delar av landet. Om regeringens intentioner med politiken säger man - jag läser innantill - att det ska vara en utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft och att målet för politiken bäst genomförs genom en dialog på alla nivåer. Jag kommer från ett län där strukturfondsprogrammen är väldigt viktiga för den regionala utvecklingen. Den kraft som finns för att utveckla länet är många gånger beroende av att strukturfondsprogrammet fungerar. Därför är det bekymmersamt att vi så här långt in i vårt medlemskap - vi har ju haft de här programmen länge - fortfarande inte fungerar tillfredsställande. Jag hade en liknande debatt med den tidigare ministern på området, Anna-Karin Hatt. Orsaken till att jag nu tar upp nästan samma frågeställning med Annie Lööf är att jag fortfarande möter många projektägare som slåss med en stor problematik när gäller utbetalning av medel till pågående projekt och även bedömningar som förändras under pågående projekt. Fortfarande finns det byråkrati och krångel när det gäller utbetalning av kapital till enskilda projektägare. Jag möter projektägare som är tvungna att utöka sin kredit på banken i väntan på utlovade medel från Tillväxtverket. Om den problematik jag tar upp när det gäller återbetalning avseende avslutade projekt som genomgår en revision efter avslutad projekttid kan man tycka att det är viktigt med revision och att pengarna används på rätt sätt. Jag är den första att hålla med om det. Men någonstans känner projektägare som drabbats av den här situationen att någonting haltar. De väntar länge på att pengar betalas ut men vill känna en trygghet i att orsaken är att man vill göra en riktig bedömning av hur projektpengarna används så att de inte felaktigt betalas ut. När man äntligen får sina pengar kan det ha gått så lång tid att projektet till och med har avslutats. Det har skett i Jämtland med projektet Teknikland. Ett år efter avslutat projekt och efter att pengarna använts görs en revision. I revisionen konstateras att felaktigheter begicks vid upphandlingen. Tillväxtverket har under hela perioden varit väldigt nära involverat. Men i dag vill man inte känna något ansvar för att det gick fel. Därför ställer jag frågan till ministern om det inte borde finnas ett delat ansvar när det faktiskt begås felaktigheter. Man tror dock att man har gjort rätt. Det är inte så att man har förskingrat pengar, och det är inte så att man slösat bort pengar eller att pengar hamnat i fel händer och inte gått till det man fått projektpengarna till. Dock har man lyckats göra ett enda fel. Tillväxtverket tar inget som helst ansvar för detta. Sådant här leder till en helt ohållbar situation för projektägarna då det inte finns några pengar samtidigt som pengar ska betalas tillbaka. Denna verklighet lever många i. Det är inte bara i Jämtland som problemet finns. Därför tycker jag att det är oroväckande att man fortfarande inte vill kännas vid att det ser ut på detta sätt. Jag hoppas att ministern har ett svar om det här.
Marie Wickberg (C)
Anf. 12 Marie Wickberg (C)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka Annie Lööf för ett utmärkt svar. Jag tror att vi kan vara överens om att regelkrångel dödar kreativitet. Det gör att driftiga människor som borde ägna sin tid åt att vara entreprenörer i stället tvingas att bli byråkrater. Men oftast är de människor som är bra byråkrater inte bra entreprenörer. Just därför är regelkrånglet en högt prioriterad fråga för Centerpartiet. Regeringen jobbar med regelförenkling och har lyckats minska regelbördan. Det kan påpekas att regeringen är den första regeringen någonsin som lyckats med det. Sedan kan vi alltid önska att man skulle ha kommit längre och att man skulle ha minskat regelkrånglet ännu mer, men det arbetet vet jag är prioriterat från regeringshåll. Det här arbetet är prioriterat på många områden, även inom strukturfonderna och inom landsbygdsprogrammet. Därigenom är arbetet prioriterat också på EU-nivå, för det är där man måste ha med sig frågan. Hur mycket vi kapar reglerna i Sverige spelar ingen roll om någon annan kontinuerligt lägger mer på regelhögen. Jag instämmer ändå inte i Marie Nordéns kritik mot regeringen först och främst därför att jag tror att vi måste se på strukturfonderna som en fantastisk möjlighet. Här har vi 22,3 miljarder till att jobba med att skapa utvecklingskraft och tillväxt runt om i Sverige. Sverige är bra på detta. I Europa är vi i Sverige bäst på genomförandet av strukturfonderna. En beslutsnivå på 98 procent är otroligt positivt. I det här fallet måste man också skilja på det som kan göras och det som inte kan göras. Vi måste verka inom uppsatta ramar. Det handlar om rättstrygghet och om likabehandling i Sverige och i EU. Vi kan jobba inom de ramar som finns - inom befintlig programperiod och inom ramen för de regler som i dag finns - med att så långt som möjligt förenkla och förklara regelverken och se till att handläggningstiderna blir så korta som möjligt. Jag vet att man jobbar med att förändra inom dessa ramar och att man ger sig i kast med den gigantiska drake som vi ibland brukar kalla för EU-byråkrati. Just därför har man inom EU pekat ut specifik lagstiftning som jag vet att regeringen jobbar med. Det handlar om upphandlingsregler och om de statsstödsregler som vi tidigare här talat om som särskilt prioriterade att titta på. I årets budgetproposition tillför regeringen 6 miljoner kronor till Tillväxtverket avsedda för kontroller inom programmet för territoriellt samarbete. Man jobbar med fortlöpande utvärdering. Man har en lärandeprocess, och hela tiden jobbar man med att förenkla inom ramarna för programmet. Det här är ett viktigt och värdefullt arbete. Inte minst ska man komma ihåg att vi centerpartister finns i hela landet. Vi reser mycket och träffar människor som jobbar med de här projekten. Vi lyssnar och tar till oss idéer. I regeringen har vi makt att ändra inom de ramar som finns i programmet, vilket hela tiden görs. Målet är naturligtvis att skapa jobb- och utvecklingskraft på landsbygden och att till alla buds stående medel minska regelkrånglet och byråkratin så att entreprenörer kan få vara entreprenörer.
Börje Vestlund (S)
Anf. 13 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag begärde ordet med anledning av att de här frågorna just nu i allra högsta grad är föremål för förhandlingar i EU. Därmed blir frågorna lite mer intressanta. Därför undrar jag: Vad gör regeringen för att få en förändring? Även vi som inte dagligen och stundligen sysslar med regionalpolitik och sammanhållningspolitik har i alla fall mer än en gång träffat aktörer som har talat om hur fruktansvärt byråkratiskt och krångligt det är att hålla på med sammanhållningsstöden och regionalpolitiken. Vad gör regeringen för att det åtminstone ska bli ett minskat antal mejl, brev och telefonsamtal från människor som i förtvivlan river sitt hår? De tycker att de gör rätt. Ändå får de smäll på fingrarna av någon myndighet, oftast av länsstyrelsen i de här fallen eller av Tillväxtverket, för att de gjort fel. Detta är min konkreta fråga. Om det ska vara någon mening med att bygga ut här måste det göras nu när vi kan påverka, för snart stänger man böckerna så att säga. Då kan vi inte påverka så mycket, utan då har vi de regler vi har.
Annie Lööf (C)
Anf. 14 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Det är väldigt angelägna frågor, tycker jag - både regionala tillväxtfrågor som sådana och hur vi kan smalna av myndighetshantering, byråkrati och regelverk så att vi släpper loss den regionala kreativitet och utvecklingsförmåga som finns i hela landet. De regionala tillväxtmedlen kommer nämligen i stort sett hela Sverige till del. I dag finns det åtta regionala strukturfondsprogram i Sverige. Det är, som Marie Wickberg tog upp i sitt inlägg, 22,3 miljarder kronor det handlar om. Det är 8 miljarder i EU-medel, och nästan hälften av dessa medel går till det område Marie Nordén kommer ifrån, alltså mellersta och översta Norrland. 3,6 miljarder går till dessa områden. Det är 10 miljarder i svenska kronor som medfinansiering och från näringslivet 4,3 miljarder. Därför är det så ofantligt viktigt att dessa pengar ska arbeta ute i verkligheten och göra nytta vad gäller landsbygdsutveckling, innovation, grön teknik, utvecklingskraft och regionala möjligheter runt om i hela landet. Dessutom finns Socialfonden i detta, som arbetar mer med arbetsmarknadsfokus. Vi har tillskjutit medel inför det här årets budget. I BP 12 tillsköts Tillväxtverket 6 miljoner ytterligare för just detta, med fokus på det territoriella samarbetet. Vi arbetar hela tiden med förenklingar. Till exempel finns det fortlöpande utvärdering och uppföljning, både av vad man kan göra för förenklingar under innevarande programperiod och av vad man kan göra efter 2013. Vi har bland annat samlat in projektägares syn på förenklingsmöjligheter, och det finns fortfarande möjlighet att skicka in till Näringsdepartementet så att vi kan få en bred bild och se vilka fler åtgärder vi kan göra för att göra det så enkelt som möjligt. Vad gäller genomförandetakten på detta område har vi gett Statskontoret i uppdrag att göra en analys av Tillväxtverket. Man konstaterar att myndigheten har klarat beredningen. Den har klarat granskningen, och den har klarat utbetalningarna. Ingenting tyder på att det skulle vara dålig ordning vad gäller utbetalningar. Beslutsnivån ligger på 98 procent. Detta mättes i augusti 2011. Sverige ligger bäst till i Europa när det gäller genomförande av strukturfondsprogrammen vad gäller både beslut och utbetalningstakt. Att vi är bäst och att vi är bra på dessa områden betyder dock inte att vi ska sitta still och rulla tummarna. Det handlar i stället om kontinuerlig uppföljning och kontinuerlig granskning, och det kommer regeringen att fortsätta med. Börje Vestlund tog upp frågan vad regeringen gör framöver. Arbetet är så fördelat att det är EU-minister Birgitta Ohlsson som hanterar sammanhållningspolitiken vad gäller budgetära frågor, och jag som ansvarig för regional tillväxt tar ansvar för själva innehållet som sådant. Jag var i Bryssel i december, då vi diskuterade just innehållet. På ett av mötena var det fokus på regelförenkling. Vad kan vi göra för att underlätta i den bibel EU-kommissionen nu faktiskt producerar vad gäller regelverk för sammanhållningspolitiken? Vad kan vi göra också lokalt och regionalt för att snabba upp detta? Det är alltså nu en top of the top-fråga vad gäller de förhandlingar som är heta under 2012. Där är den svenska regeringen väldigt aktiv i att driva på frågan om regelförenkling på EU-nivå.
Marie Nordén (S)
Anf. 15 Marie Nordén (S)
Herr talman! Min kritiska bild är inte min bild, utan det är projektägarnas bild. Motivationen jag har för att ta denna debatt igen med ministern är inte på något sätt att försöka måla upp en bild av att vi inte kan göra ett bra jobb och att detta inte är viktiga medel för Jämtland och för landet. Motivationen jag har för att ta upp detta är att jag vill att det ska fungera bättre. Det är det uppdrag jag har fått av projektägare och dem jag har pratat med hemma i Jämtland. Som sagt: Vi tar emot ungefär 3,6 miljarder. Det är självklart att det är otroligt viktigt att det fungerar. Socialdemokraterna och den regering som satt när detta startade var de som byggde upp modellen för att hantera strukturfondspengarna. Just den modell där man tar besluten så nära länets invånare och projektägare - de som har en drivkraft och är entreprenörer - som möjligt är en fantastisk modell. Jag tycker att det är en modell vi ska vara stolta över att vi fortsätter att utveckla. Att jag tar upp frågan igen är för att jag och många med mig känner att den bild som målas upp i rapporten faktiskt inte är helt sann. Jag ser att det finns en rättsosäkerhet för dem som är projektägare i dag. Man vet inte om de godkännanden som kommer under pågående projekt håller. När Tillväxtverket efter mycket om och men och efter lång väntan säger att de ska betala ut pengarna tror man ändå på att man kan känna sig trygg i att man har gjort rätt. Jag kan ta ett exempel som är skrämmande. Det gäller Almi i Jämtland, som under våren 2011 låg ute med 23 miljoner. Då hade de inte fått någon betalning sedan tredje kvartalet 2009. Under april 2011 fick man till slut betalning för 2009, men inte för 2010. Om detta inte når fram till regeringen och ansvarig minister är detta det sätt jag måste använda för att ni ska få en riktig bild av hur det är ute i landet. Det kanske inte fungerar precis så problemfritt som regeringen har fått rapport om. Jag vill att detta ska vara någonting som får människor att känna att det finns möjlighet att förverkliga sina idéer. Varje län ska utifrån den regionala utvecklingsstrategin känna att man har en kraft att göra saker gemensamt. Jag möter dock tidigare projektägare, eller sådana som är inne i projekt, som faktiskt ifrågasätter om de vågar gå in i ett projekt. Teknikland är ett självklart ett exempel på hur man känner sig i händerna på en situation och en myndighet man inte har möjlighet att påverka. Man vet inte hur man ska hantera detta, för det finns inga pengar att betala tillbaka. Jag vet att ministern inte kan ha åsikter om och synpunkter på enskilda fall, men jag tycker att det är viktigt att ministern får information om enskilda fall som visar på att detta är en del av hela den modell vi har som faktiskt inte fungerar. När man blir återbetalningsskyldig och har gjort fel - om man har förskingrat pengar och medvetet lurat staten och EU på pengar - ska man självklart betala tillbaka. Jag vill inte att det ska bli ett system man utnyttjar, utan detta är ett system som ska fungera. Det ska fungera bra, så att många kan vara med och engagera sig i det.
Annie Lööf (C)
Anf. 16 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Jag tycker också att det är problematiskt att höra just de enskilda fall som har råkat i knipa. Jag kan givetvis inte gå in och kommentera enskilda fall, precis som Marie Nordén sade. Jag kan dock konstatera att man aldrig kan skapa ett system som är helt vattentätt. Den kritiska bild som Marie Nordén ändå målar upp är angelägen för mig att inte bara få reda på utan också bemöta. Därför välkomnar jag att vi har denna debatt i riksdagen i dag. Jag tycker att det är viktigt att vi använder det parlamentariska golvet till att just föra diskussion om hur vi kan föra regional utveckling framåt och hur vi kan skapa system och regelverk i Sverige som inte dödar kreativitet utan främjar kreativitet. Det är nämligen en jätteangelägen fråga. Vi vet att det finns en problematik, och det är därför vi bland annat har tillfört mer medel. Vi har gett Statskontoret i uppdrag att följa myndighetens verksamhet. Vi har samlat in projektägares synpunkter på förenklingsåtgärder - både för den innevarande programperioden och som ett väldigt viktigt medskick inför den kommande programperioden, som Näringsdepartementet nu febrilt håller på att arbeta med. Det gäller både förhandlingsläget i Bryssel och förberedelser inför nästa programperiod. Vad gäller återbetalningen stadgas den i EU:s regelverk. Det stadgas också i den svenska förordningen att om beslut har fattats på grund av oriktig, vilseledande eller ofullständig uppgift från sökanden får myndigheten som beslutat om stöd upphäva detta. Jag tror att det är viktigt också ur rättssäkerhetsaspekt att skattepengar, EU-medel, verkligen arbetar på rätt sätt. Och jag förutsätter att de regelverk som finns efterföljs och att man lever upp till dem. Marie Nordén tog också upp frågan om Almi, som inte ligger inom ramen för sammanhållningspolitiken utan är en annan fråga. Den har regeringen också uppmärksammat. Det pågår i dag en översyn av det statliga riskkapitalsystemet och de statliga riskkapitalaktörerna. Detta aviserades i budgetpropositionen 2012. Nu gör man en översyn för att se om det finns en möjlighet att slå samman Almi Företagspartner med Innovationsbron, för att på det sättet ha statliga aktörer utspridda i regionerna runt om i landet som kan vara effektiva och samordnande i de tidiga skedena, det vill säga i såddfas eller tidig expansionsfas. Det här är viktiga regelverk för både statliga riskkapitalaktörerna och sammanhållningspolitiken. Det är av den anledningen som jag personligen har gått in hårt i arbetet för att för nästa programperiod fokusera på innovation, grön teknik och näringslivsutveckling, för de här medlen betyder så oerhört mycket för jobb och utveckling, inte minst i norra delen av Sverige. Därför är det viktigt att vi har en regering som är offensiv i Europasammanhang. Och när jag möter mina europeiska kolleger får jag berättat för mig att vi nu har en regering som är offensiv, som sätter sig vid bordet och diskuterar de här frågorna på ett annat sätt än under tidigare decennier. Jag är väldigt glad över att vi har en regering som i dag tar strid för att få ett så gott återflöde som möjligt till Sverige och till regional tillväxt.
Marie Nordén (S)
Anf. 17 Marie Nordén (S)
Herr talman! Om regeringen har varit speciellt offensiv råder det delade meningar om, med tanke på att man har riktat den största kraften på att hålla nere budgeten, och att man har kommit in väldigt sent i den här diskussionen är vi alla medvetna om. Det är bra att regeringen jobbar med regelförenklingar. Men exemplet som jag tog upp, projektet på Almi, var ett projekt inom strukturfondspengarna. Det handlade alltså inte om riskkapital, utan det var ett strukturfondsprojekt som man väntade på utbetalning för. Det är bra att Tillväxtverket får ökade resurser. Jag hoppas att de går till rätt saker. Men det oroar mig att å ena sidan säger ministern att man inte har några signaler om att det finns några längre väntetider för att få utbetalningar och att de å andra sidan har fått pengar för att de ska fixa utbetalningstiderna. Då frågar jag: Går de ökade resurserna verkligen till rätt saker om Tillväxtverket har aviserat för regeringen att de har problem med att betala ut i tid? En sak som efterfrågas bland många projektägare är att Tillväxtverket ska få en mer rådgivande roll under löpande projekt. Det upplever man inte att man har i dag. Det hoppas jag att det går att hitta en lösning på. Tekniklandet visade mig en paragraf i förvaltningslagen. De undrade: Ska inte också Tillväxtverket följa § 4 om myndigheternas serviceskyldighet, att lämna upplysningar, vägledning råd och vara till hjälp i enskilda frågor som rör myndighetens verksamhetsområde? Man känner sig så otroligt hjälplös i en situation där man tror att man har gjort rätt, har haft kontakt med myndigheten och myndigheten sedan anser sig inte ha något ansvar för att det gick fel. Det är den rättsosäkerheten som jag hoppas att regeringen tar med sig. Det är ett otroligt viktigt arbete att bygga upp nästa programperiod som vi alla vill ska fungera väldigt bra.
Annie Lööf (C)
Anf. 18 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Jag vill tacka Marie Nordéns för inspelen i det sista replikskiftet. Jag tror att det är viktigt att vi vill lyssna in de fall som finns runt om i landet. Det jag ville säga med mitt inledande svar i interpellationsdebatten är att Sverige ligger väldigt bra till i Europa, till och med bäst vad gäller genomförandetakten och utbetalningarna. Men det betyder inte att vi är nöjda till 110 procent, utan det betyder att vi ändå hela tiden kan förbättra oss, och det är det som vi hela tiden arbetar med. Jag känner inte igen bilden att Sverige har kommit in sent i diskussionerna vad gäller nästa programperiod. Under hösten var jag med på informella ministermöten, där både de nordiska och de europeiska ministrarna samordnade sig och där vi också hade bilaterala möten mellan olika länder som är likasinnade med Sverige i att offensivt driva på. Jag har också deltagit i möten där innehållet i nästa programperiod har diskuterats, liksom EU-ministern har varit med då budgetära frågor har diskuterats. Det är viktigt att markera vår aktivitet i de här frågorna. År 2012 är ett högkonjunkturår för förhandlingarna vad gäller sammanhållningspolitiken, som väntas gå i mål i början av 2013. Det är viktigt att vi här maximerar svenskt återflöde och driver på vad gäller gleshetsbonus och gleshetskriterium, för det är en viktig del för fördelningen av medel, inte minst till Finland och Sverige som är relativt glesbefolkade länder jämfört med övriga europeiska länder.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.